Det första klimatpolitiska målet i Sverige formulerades 1988 och innebar att ”koldioxid- utsläppen inte bör ökas över den nivå de har idag”. 1991 ändrades målet till att utsläppen av samtliga klimatpåverkande gaser skulle begränsas inom alla samhällssektorer. I det klimatpolitiska beslut som togs 1993 antogs som en nationell strategi att ”utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen år 2000 bör stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990 års nivå för att sedan minska”. Därutöver förespråkades en kostnadseffektiv svensk klimatpolitik. Ekonomiska styrmedel som energi- och koldiox- idskatter har därigenom kommit att spela en viktig roll i den nationella klimatpolitiken. Ett tillägg till utsläppsmålen gjordes 1995 då riksdagen beslutade att ”utsläppen av HFC- och FC-föreningar och närbesläktade ämnen bör begränsas till att motsvara högst 2 % av Sveriges utsläpp av koldioxid 1990”.
Riksdagen lade 1999 fast femton miljökvalitetsmål som ska ligga till grund för det fortsatta miljöarbetet i Sverige. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan hade samma innebörd som klimatkonventionens övergripande mål d.v.s. att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar en farlig mänsklig påverkan av klimatsystemet. Arbete ska, enligt regeringen inriktas mot att stabilisera halten koldioxid på en nivå under 550 ppm och halterna av övriga växthusgaser ska inte öka. Det fastslås också att om målet ska nås till avgörande del är beroende av åtgärder i andra länder.
I maj 1998 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att föreslå en samlad svensk klimatstrategi och åtgärdsprogram. I direktiven till utredningen lades stor vikt vid kostnadseffektivitet. Utredningen, som antog namnet Klimatkommittén, lämnade sin slutrapport i april 2000. Kommittén föreslog att miljökva- litetsmålets innebörd skulle förändras så att inriktningen skulle vara att halten växthusga-
ser skulle stabiliseras på en nivå under 550 ppm koldioxidekvivalenter. Kommittén
föreslog vidare som ett långsiktigt mål att utsläppen av växthusgaser för Sverige bör minska med ca 50 % till 2050 och därefter minska ytterligare. Som mål på kort sikt, till perioden 2008-2012 föreslog kommittén att utsläppen av växthusgaser för Sverige skulle vara 2 % lägre än utsläppen 1990. Åtgärdsprogrammet omfattade ett baspaket med åtgärder som beräknades minska utsläppen med ca 2,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter och ett tilläggspaket. Baspaketet omfattade åtgärder för att minska användningen av olja och öka användningen av spillvärme i fjärrvärmesystemen, öka andelen förnybar el genom en satsning på vindkraft. Generella åtgärder för energibesparing i industrin, miljöledningssystem, miljöanpassad produktutveckling och upphandling föreslogs. Skärpta byggregler för energieffektivare hus och upphandling föreslogs som ett sätt att minska elförbrukningen från hushålls- och drift. För transportområdet föreslogs ökad bränsleeffektivitet för nya bilar genom att försäljningsskatt och fordonsskatt differentieras efter utsläpp av koldioxid, trängselavgifter och ökat stöd till forskning om alternativa drivmedel. Kommittén ansåg att en höjning av koldioxidskatten inte var aktuell i det
38
första skedet men kunde komma att bli aktuell 2004-2005. Skatten borde enligt kommit- tén indexeras så att hänsyn tas till BNP-utvecklingen
Den nuvarande nationella klimatstrategin läggs framför allt fast i regeringens proposi- tion Sveriges klimatstrategi 2001/02:5515 som antogs av riksdagen i mars 2002. Beslutet innebar även att riksdagen bemyndigade regeringen att godkänna Kyotoprotokollet samt att målen på lång och kort sikt under miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan antogs. Miljökvalitetsmålet innebär att halten växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå under 550 ppm koldioxidekvivalenter vilket innebär att halten koldioxid kommer att behöva stabiliseras på en nivå som understiger 500 ppm. Målet innebär således en skärpning jämfört med den nivå som angavs i miljömålspropositionen och de mål som uttalats inom EU. Som ett långsiktigt mål till 2050 beslutades att utsläppen för Sverige sammantaget bör vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Det långsiktiga utsläppsmålet utgår från att insatser sker i alla länder för att en stabiliseringen av halten växthusgaser ska ske på den nivå som anges i miljökvalitetsmålet. Målet på kort sikt innebär att de svenska utsläppen ska minskas med 4 % mellan 1990 och 2008-2012. Se vidare kap 6.
Klimatstrategin från 2002 bygger i hög grad vidare på redan verksamma styrmedel på området, huvudsakligen energi- och koldioxidbeskattningen samt de styrmedel som införts inom ramen för det energipolitiska programmet för en omställning av energisy- stemet på kortare och längre sikt.
Strategin omfattar huvudsakligen åtgärder inom transport-, energi- och skattepolitiken inklusive genomförande av EU gemensamma åtgärder samt särskilda satsningar på information i syfte att öka kunskapen om klimatfrågan och på klimatåtgärder i lokala klimatinvesteringsprogram (KLIMP).
Energipolitiken har en nära anknytning till klimatpolitiken. Det energipolitiska beslutet från 1997 innehöll bl.a. en strategi för att minska klimatpåverkan från energianvändning och energiproduktion. Huvuddragen var att insatserna måste göras på ett globalt plan och vara långsiktigt inriktade. De svenska utsläppen bör begränsas så långt det är möjligt med hänsyn till konkurrenskraft, välfärd och sysselsättning. Beslutet innebar också insatser avseende bilateralt och multilateralt samarbete avseende gemensamt genomförande enligt klimatkonventionen. I regeringens energiproposition 2001/02:143 presenterade regering- en ett nytt stödsystem för förnybar elproduktion som innebär att ett kvotbaserat system för s.k. elcertifikat införs från 1/1 2003. Detta datum har senare flyttats fram till 1/5 2003. Regeringen bedömer att det under en övergångsperiod behövs särskilda insatser för vindkraft när systemet införs. Produktionsmålet för el från förnybara energikällor bör öka med 10 TWh från 2002 års nivå till 2010. En effektivare energianvändning föreslås stimuleras genom satsningar på information och utbildning, den kommunala energiråd- givningen samt teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik. Som en del i de nationella klimatåtgärderna avser regeringen att gå vidare i arbetet med långsiktiga avtal med den energiintensiva industrin.
15 Flera av förslagen som nämns i klimatpropositionen utvecklas i andra propositioner. I miljömålspropositio-
nen 2000/01:130 redovisas dessutom tre vägledande strategier för arbetet med att uppnå miljökvalitetsmå- len bland de tre utgör särskilt strategin för effektivare energianvändning och transporter en viktig delmängd av den nationella klimatstrategin.