Som redovisats ovan är det svårigheter att i dag uppskatta miljöeffekter och kostnadsef- fektivitet för flera av de beskrivna styrmedlen och åtgärderna. Det finns flera orsaker till att dessa bedömningar inte kunnat göras:
49 Jämförelsen inkluderar såväl kapitalkostnader, rörliga driftskostnader och bränslekostnader exklusive
skatter. Finns ej behov att ersätta befintliga värmeproduktionsanläggningar är ersättningskostnaden något högre även om kapitalkostnadsdelen hos oljebaserad värmeproduktion är relativt liten. Kostnadsuppskatt- ningarna beror även på antaganden om bränslekostnaderna. Ett förändrat oljepris om 1 öre/kWh motsvarar en förändrad kostnad för koldioxidreduktion på ca 3,5 öre/kg CO2
50 Ekström et al 2002. Biobränsle från skogen. En studie av miljökonsekvenser och ekonomi för olika
användningar, ER 9:2002, Energimyndigheten Eskilstuna
77
• Beslut om styrmedel är inte tagna eller är detaljutformningen av dem inte genomförd.
• Aktuella bedömningar saknas och de metoder som behöver användas är för
tidskrävande och komplicerade för att rymmas inom detta relativt korta projekt • Adekvata metoder för att skatta effekterna saknas för närvarande. Ett utvecklingsar-
bete erfordras för att ta fram sådana metoder.
• Styrmedlet/åtgärden är av sådan karaktär att effekt- och kostnadseffektivitetsbedöm- ningar av den typ som redovisas i denna rapport inte kan göras. Exempel på detta kan vara stöd till forskning och utveckling där effekterna av forskningen är relativt oför- utsägbar och kan uppkomma långt fram i tiden. Detta sagt, innebär dock inte att effektiviteten hos forskning och utveckling inte skulle kunna utvärderas men det får ske med analyser av en helt annan karaktär än den typ vi studerar.
Ett grundläggande kunskapsbehov är att ha en klar bild av dagens situation. Det är av vikt att känna till vilka aktiviteter som ger upphov till utsläpp och också vilka åtgärder som har genomförts. Till exempel är det svårt att bedöma effekten av ett styrmedel för att minska uppvärmningsbehovet i en byggnad om man inte känner till i vilken grad man i den svenska byggnadsstocken genomfört isoleringsåtgärder, bytt fönster etc. En
kontinuerlig detaljerad uppföljning av var och hur energianvändningen sker är också av betydelse för att kunna se effekten av olika åtgärder. Priskänsligheten för olika aktiviteter är avgörande för i vilken grad olika anpassningsåtgärder sker. Det är också av vikt att kontinuerligt genomföra separata utvärderingar av olika åtgärder och styrmedel. När man gör genomgångar av olika styrmedel som i denna rapport förlitar man sig ofta på
befintligt material eftersom de tidsmässiga resurserna tillåter ofta inte detaljerade analyser. För att utvärderingarna skall kunna göras är det viktigt med kontinuerlig utveckling av de metoder och verktyg som kan användas för att utvärdera åtgärder och styrmedel.
78
5 Kommer vi att nå målen?
Delmålet till år 2008-2012
För energi- och transportsektorn har en uppdatering gjorts av statistik och prognosförutsättningar fram till februari 2003 som sammantaget ger en bild som stämmer förhållandevis väl överens med resultatet från den senaste prognosen över utsläppen från dessa sektorer som gjordes till den tredje nationalrapporten om klimatförändringar (NC 3) 2001. Eventuellt kan utsläppen komma att öka något mer från de berörda sektorerna bl.a. beroende på utvecklingen inom el- och fjärrvärmeanvändningen. Den största osäkerheten finns inom elproduktionssektorn inklusive den kombinerade kraft- och värmeproduktionen.
En ny prognos har tagits fram för jordbrukssektorns utsläpp. De nya beräkningarna över utsläpp av metan och dikväveoxid mellan 1990 – 2010 ger en högre reduktion än i den tidigare prognosen, nästan 13 % jämfört med de 8 % som redovisades i NC3.
Antagandena i prognoserna över utsläpp från avfallsdeponier, industriprocesser inklusive F-gaser som gjordes till NC3 bedöms fortfarande vara rimliga.
Det finns stora osäkerheter i dessa prognoser inklusive de konsekvensbedömningar som görs av effekter av åtgärder och styrmedel med klimatinriktning. Genomgången av prognosen i den fördjupade utvärderingen visar att det finns ett tydligt behov av att en ny samlad prognos tas fram inför kontrollstation 2004.
Enligt genomgången kvarstår dock bedömningen från den tredje nationalrapporten att det finns ett gap till det nationella delmålet om en minskning av utsläppen med 4% till år 2008-2012. Ytterligare åtgärder kan alltså komma att krävas. Utvecklingen i olika sektorer väntas fortsätta i olika riktningar. Utsläppen från transportsektorn och industrin väntas öka medan utsläppen från bostäder och service, avfall och jordbruk väntas fortsätta minska.
Mål på lång sikt
Utsikterna att inom den närmaste framtiden sluta internationella överenskommelser om ett långsiktigt stabiliseringsmål som anger en viss halt kan bedömas som små men ett alternativ är att försöka nå enighet kring mål på medellång sikt Till diskussionen om mål på medellång sikt hör frågan om när i tiden åtgärder bör sättas in mot långsiktiga mål. I detta sammanhang framhåller vissa forskare fördelarna med s.k. ”hedging” strategier. Sådana strategier innebär en gardering genom att utsläppsreduktioner sker tidigt, vilket ger största möjliga flexibilitet om det i en framtid skulle visa sig att halten klimatgaser behöver stabiliseras på lägre nivåer än som tidigare antagits. Framtidsstudier visar att det finns tekniska möjligheter att minska de svenska utsläppen från energi- och transportsystemen så att en måluppfyllelse skulle kunna nås.Studierna förutsätter dock attSverige agerar tillsammans med andra länder annars kan effekterna bli betydligt mindre och kostnaderna högre. Styrmedlen för att minska klimatpåverkan behöver skärpas i Sverige och i andra länder för att långsiktiga mål ska vara möjliga att nå.