Inom EU bedrivs ett omfattande klimatarbete12. EU är och har varit pådrivande i de internationella förhandlingarna för att minska utsläppen av växthusgaser. EU har enligt Kyotoprotokollet åtagit sig att minska utsläppen med 8 % mellan 1990 och 2008-2012. Inom unionen har en så kallad bördefördelning gjorts upp vilken ger vissa länder som t ex Grekland och Portugal har rätt att öka sina utsläpp med upp till 27 % medan andra länder som Tyskland och Danmark ska minska utsläppen med 21 %. Bördefördelningen
faställdes i ett rådsbeslut och överlämnades i samband med EU:s ratifikation av
Kyotoprotokollet och är nu legalt bindande. Sverige får enligt EU:s bördefördelning öka utsläppen med 4% mellan 1990 och 2008-2012.
35
Det sjätte miljöhandlingsprogrammet och EU:s hållbarhetsstrategi
I EU:s sjätte miljöhandlingsprogram (6MHP) från 2001 ingår klimatfrågan som ett av fyra prioriterade områden. Handlingsprogrammet innehåller både mål och prioriterade åtgärder för att nå målen under de närmaste fem till tio åren. Högst prioritet har
ratificering och genomförande av Kyotoprotokollet för att reducera utsläppen i unionen med minst 8% till perioden 2008-2012 jämfört med 1990-års nivå. Genomförandet av Kyotoprotokollet ses som ett första steg mot ett långsiktigt mål om att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären på en nivå under 550 ppm. Med tanke på det långsiktiga målet ber utsläppen minska med mellan 20-40 % till år 2020 jämfört med 1990-års nivå och detta ska åstadkommas genom en effektiv internationell överenskommelse.
Klimatfrågan är även central i den europeiska hållbarhetsstrategin i vilken målen för klimatområdet från det sjätte miljöhandlingsprogrammet upprepas.
Det europeiska klimatprogrammet, ECCP
De höga ambitionerna följs nu upp av kommissionen med flera initiativ inom miljö-, energi och transportområdet. År 2000 startade kommissionen det Europeiska Programmet mot klimatförändringar (ECCP). Programmet har som målsättning att identifiera
kostnadseffektiva åtgärder lämpliga att genomföra på gemenskapsnivå. Resultatet redovisades i en slutrapport juni 200113. I rapporten redovisas modellberäkningar som visar att det finns tekniskt möjliga och kostnadseffektiva åtgärder som kan leda till utsläppsminskningar i storleksordningen 700 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Kostnaden beräknades till mindre än 20 euro per ton. Bland förslagen ingår både sådana som redan tidigare lagts fram men som ännu inte är genomförda, bl.a. inom ramen för EU: s energi- och transportpolitik, och nya förslag som behöver vidareutvecklas.
Kommissionen lyfte i en skrivelse hösten 200114 fram tio av dessa förslag som särskilt kostnadseffektiva och möjliga att genomföra i ett kortare tidsperspektiv. Dessa åtgärder motsvarar en minskningspotential på 122-178 Mton kodioxidekvivalenter på EU-nivå. Den utsläppsminskning som förslagen i praktiken leder till beror dock i hög grad av hur förslagen till slut utformas i detalj och hur de sedan genomförs nationellt. En diskussion om möjliga effekter av förslagen för utsläppen i Sverige förs i kap 4 ”Styrmedel och åtgärder i den svenska klimatstrategin”.
Bland prioriterade områden nämns i kommissionsskrivelsen framtagande av direktiv om byggnaders energiprestanda, ramdirektiv för ökad användning av biodrivmedel och direktiv för att begränsa användningen av fluorerade gaser. Förslagen till åtgärder på transportområdet i ECCP har hämtats bland de ungefär 60 förslag som presenterades i vitboken om en gemensam transportpolitik från hösten 2001. I bilaga 1 sammanfattas förslagen inom ECCP. Arbete pågår nu inom kommissionen med att omsätta förslagen i konkreta direktivförslag och förordningar. Arbetet med det europeiska programmet mot klimatförändringar fortsätter också med att vidareutveckla övriga förslag till möjliga utsläppsminskningar
13 European Climate Change Programme, Report June 2001 14 Meddelande från Kommissionen, KOM(2001) 580 slutlig
36
Utöver de områden och förslag som utvecklas inom ramen för programmet mot klimatförändringar, se ovan, förtjänar även en rad andra områden att lyftas fram som betydelsefulla för klimatområdet. Det handlar t.ex. om:
• Insatser inom klimatforskning, teknisk utveckling och innovation.
• Utvecklingen av EU:s jordbrukspolitik. Utsläpp av dikväveoxider och metan från jordbruk beror på faktorer som antal idisslande djur, gödselhantering, val av gröda och jordart. EU:s stödformer påverkar i hög utsträckning utvecklingen på området. • Insatser inom EU:s strukturfonder.
• Utveckling av Resurshushållningsstrategier. Insatser för att främja återvinning, materialsnålare konstruktioner och ”klimatgassnåla” materialval är betydelsefulla för de samlade utsläppen av klimatgaser i samhället.
• Vidareutveckling av de tekniska kraven på bilar, arbetsmaskiner samt bränslens sammansättning. Dessa krav är harmoniserade i EG-direktiv. Utvecklingen av dessa regelverk har betydelse för möjligheterna att främja introduktion av förnybara driv- medel, bränslesnåla fordon med låga utsläpp och renare motorteknik som kan använ- da förnybara bränslen. Arbete på EU-nivå är därför centralt.
EU-system för handel med utsläppsrätter
Ett viktigt inslag i EU:s klimatarbete är det nya direktivet om handel med utsläppsrätter som beslutades i juni 2003 . Handelssystemet är en av de åtgärder som bedöms krävas för att EU som helhet ska kunna minska utsläppen med 8% från 1990 till år 2008-2012.
Enligt direktivet ska ett EU-gemensamt handelssystem inrättas från år 2005. Den första perioden kommer att omfatta 2005-2007 och är tänkt att utgöra en pilotfas innan ett internationellt handelssystem under Kyotoprotokollet etableras. Systemet ska omfatta koldioxidutsläpp från större industrianläggningar, raffinaderier och energianläggningar. Dessa anläggningar ska inte samtidigt omfattas av krav enligt IPPC-direktivet rörande samma utsläpp. Tilldelningen av utsläppsrätter ska under första perioden dvs 2005-2008 ske gratis med en möjlighet att auktionera ut 5% av rätterna. Under den 5-årsperiod som följer, d.v.s. åtagandeperioden för Kyotoprotokollet, ska 90 % av utsläppsrätterna fördelas gratis. De resterande 10 % kan fördelas genom auktion. Kriterier för hur utsläppsrätterna ska fördelas finns angivna och omfattar bl.a. den fastlagda bördefördelningen mellan medlemsländerna, hur medlemslandet ligger till i förhållande till sitt åtagande enligt bördefördelningen och prognoser för framtida utveckling av utsläppen.
Skyddsåtgärder mot klimatförändringar
Det pågår även EU-gemensamma insatser för att förbättra scenarierna över framtidens klimat samt studera de konsekvenser som kan följa. Effektiv samordnad forskning är betydelsefull på området. Av speciellt intresse är förändrade betingelser för skogsbruk, jordbruk, vattenförsörjning samt påverkan på infrastruktur, energiförsörjning, påverkan på ekosystem och människors hälsa. Studier av extrema väderfenomen och deras framtida
37
förändring är viktiga för dimensioneringsberäkningar, fysisk planering och för analyser av Europas sårbarhet.