Den utökade medborgardialogen

I en framtagandeprocess för en översiktsplan kräver plan- och bygglagen (PBL) att ansvarig kommun bedriver samråd och utställning (SFS, 2010:900). Det betyder att medborgarna ska bli informerade om kommunens intentioner och ha rätt att tycka till om det som föreslås i den översiktliga planeringen, både vid samrådstillfällena och den efterföljande utställningen. Kommunfullmäktige i Ängelholms kommun har haft den juridiska rollen med direktiv för hur arbetet med den nya översiktsplanen ska hanteras. Dessa direktiv innefattade kommunens val att lyssna till Boverkets rekommendationer och tillämpa en bredare dialogprocess med kommunens medborgare. Lena Åström, projektledare för den kommande översiktsplanen, förklarade för oss vid intervjun vi genomförde att kommunen redan från början ville arbeta med en aktiv dialog mellan alla parter som skulle kunna vara intresserade. Den aktiva dialogen innebar en utökad framtagandeprocess för samrådshandlingen kommunen tog fram 2014 vilket gjordes med de tre stegen där invånarna tillfrågades för att hjälpa till med att samla in bilden av Ängelholms själ och hur framtidsbilden och dess visioner ska se ut. Således har kommunens framtagandeprocess för den nya översiktsplanen följt Boverkets råd om att premiera medborgardialog i ett tidigt stadie (Boverket, 2016b, s. 6-7) vilket underlättar att förankra förslaget. Även Jan Nyström och Lennart Tonell understryker betydelsen av en insamlingsprocess i tidigt skede. De förespråkar en informell process där kontakt med aktuell länsstyrelse är väsentligt (2012, s. 232). Syftet med det är att avgränsa problem och utmaningar som finns med den översiktliga planeringen för att kunna utröna vilka metoder som är lämpliga i framtagandeprocessen. Det ska resultera i en berikad dialog vilket ska stärka översiktsplanens förankring. Huruvida det har fungerat bra eller mindre bra råder det delade meningar om, både Länsstyrelsen och Skeldervikens byalag riktade kritik mot samrådshandlingen som togs fram. Deras yttranden vittnar om att den utökade dialogprocessen trots goda intentioner inte fått önskad effekt. Byalaget menar att kommunens förarbete med att fånga Ängelholms själ har varit en aning styrt, att de från kommunen som närvarade vid de workshops som arrangerades lyssnade på det de ville lyssna på. Kritiken från byalaget när det gäller exploatering i Valhallskogen fortsatte sedan in till samrådet och de kommer yttra sig angående det även under utställningstiden (Skeldervikens byalag, intervju,

2016). Den utökade dialogen har således, enligt Skeldervikens byalag, inte medfört något större inflytande i framtagandeprocessen.

Sherry Arnstein framhäver att en dialogprocess kan genomföras utan att den i slutändan har genererat någon vidare form av inflytande för medborgare (2011, s. 240). När det gäller den utökade processen kan det vara det som har hänt för kommunen, särskilt när det gäller kommunikationen med byalaget. Deltagartrappans sjätte steg som innebär verklig inverkan, uppnås inte fullt ut eftersom dialogen inte medför någon större påverkan från allmänheten. Detta till trots är det, som Boverket hävdar, bra att ha en utökad process eftersom det betyder att parterna presenterar sina ståndpunkter för varandra i ett tidigare skede vilket underlättar kommunens arbete med att sammanställa materialet till samrådshandlingen. Åström påvisade en medvetenhet kring detta och menade att det, trots en ganska skral uppslutning till den första etappen med att fånga Ängelholms själ, var något kommunen ville fortsätta med och förbättra till den andra etappen. För kommunen innebar det ett krav på att bli bättre på att marknadsföra arbetet med översiktsplanen vilket visade sig få önskad effekt då den andra etappen engagerade fler medborgare än den första.

”I första skedet försökte vi använda alla tänkbara kanaler med annonsering, affischering, hemsida och Facebook etc. I andra skedet gjorde vi även ett utskick tillsammans med tidningen så att alla kommunens invånare fick ett i brevlådan och det var det som fick mest genomslag.” (Åström, projektledare, intervju, 2016).

Det var i samband med den förändrade marknadsföringen som de provocerande skyltarna tillkom, med budskap som i vissa fall kunde upplevas som utmanande. Åström förklarade under intervjun att det var en metod som kommunen tyckte var spännande men att vissa av skyltarna fick möta en del negativ kritik (Helsingborgs dagblad, 2012). Även om det skapade en del negativ uppmärksamhet kring arbetet med översiktsplanen åsamkade det ingen större skada enligt Åström, de fick nog med respons genom brevlådeutskicken till invånarna. I samband med samrådsmötena ska kommunen ha fått det bekräftat genom att fråga de närvarande om hur de blivit informerade om översiktsplanen. Merparten av de tillfrågade ska ha svarat att deras intresse föddes genom informationen som följde med utskicken (Åström, projektledare, intervju, 2016). John Forester uppmärksammar däremot värdet i att inte fokusera på hur stort antal som deltar vid officiella samråds- och utställningsmöten. Forester riktar kritik mot möjligheten till faktisk påverkan för medborgarna under sådana möten och menar att siffror på hur många som deltagit egentligen endast fungerar som legitimering för

processen (2012, s. 207). Forester menar således att offentliga möten från medborgarhåll kan upplevas som styrda, vilket byalaget bekräftar med sina uttalanden.

Åström spekulerade också i att det ökade deltagandet kunde bero på att det andra steget i förarbetet med framtidsbilden för Ängelholm är lättare att förstå då det låg närmare i tiden. Med ett utökat deltagande får kommunen fler synpunkter att förhålla sig till vilket kan uppfattas som något besvärligt eftersom det medför fler överväganden av argument. Samtidigt innebär det också att medborgarnas åsikter kan diskuteras i ett tidigare skede, vilket, även om åsikterna ej blir till verklighet, kan förhindra missnöje. I förlängningen skapar det också en större trovärdighet till planerares arbete. Om medborgarnas egenintressen tillåts att framkomma i ett tidigt skede skapar det enligt Johansson och Khakee en uppfattning hos medborgarna att deras åsikter kommer till användning (2014, s. 55-56). Att åsikterna kommer till användning är också den största anledningen till varför medborgare vill engagera sig i dialogprocesser inom planering (ibid). Att få grupper som vanligtvis inte är verksamma i liknande planprocesser att yttra sig är också en utmaning som Lena Åström betonade. Hon påpekade att merparten av de som närvarar vid offentliga möten är äldre och män, vilket gör att det finns en avsaknad av skolungdomar och deras åsikter, de är trots allt framtidens invånare i kommunen. För att de skulle ta del av den utökade dialogen fick kommunen besöka skolor och försöka informera om deras arbete vilket hon upplevde som en svårighet.

”Vi försöker nå ut till alla med olika marknadsföringskanaler. Men det är svårt. Det är företrädesvis äldre och män som kommer. Barnfamiljer har ofta svårt att komma ifrån. Vi vill gärna att alla grupper ska komma, framförallt de yngre eftersom vi planerar framtiden för dem.” (Åström, projektledare, intervju, 2016).

Samtidigt går det inte att tvinga fram deltagande, den utökade dialogen blir så utökad som alla inblandade parter vill. Åström framhöll också att den utökade processen ger större utrymme och en bredare tidsram för att fånga upp intressenter. Det är ytterligare incitament för att följa rekommendationerna Boverket framför med en bredare dialogprocess för översiktlig planering (2016b, s. 6-7).