I studiens teoretiska del framkommer att det finns stora utmaningar för näringslivet gällande digitalisering och digital mognad. De utmaningarna rör bland att digital ledning och digital kompetens (Kane et al., 2015; Westerman et al., 2012). Detta kan vi även se belägg för i denna studies empiriska resultat. De områden som utmärker sig som utmanande bland företagen kan kopplas till framförallt kompetens, men även till ledarskap, strategi och visionsarbete. Även Gurumurthy & Schatsky (2019) menar att det är en utmaning för näringslivet att prioritera dessa transformationsinsatser.
5.2.1 E-handel
Baserat på studiens resultat finns det både för- och nackdelar för bolagen med e-handel.
Fördelen är möjligheten att nå ut till konsumenter även utanför butik samt att det kan underlätta orderhantering. Utmaningarna med e-handel rör framförallt hur företagen internt ska hantera den ökade efterfrågan på digital försäljning. I denna studie är det respondenter ifrån livsmedelsindustrin som har intervjuats. De som jobbar med livsmedel har en särskild utmaning att hantera denna typ av frågor eftersom även livsmedelsvaror, som kan vara färskvaror eller frysvaror, idag påverkas i en allt högre utsträckning av e-handeln. En viktig aspekt som framkommer är det infrastrukturella bekymmer som respondent E lyfter med hantering av exempelvis frysvaror eller ”tyngre” dryckesvaror som respondent B nämner. Det är en utmaning som framförallt livsmedelsproducenter tillsammans med återförsäljare
behöver se över. Flera respondenter ser en risk för mindre aktörer på marknaden att förlora på grund av näthandeln. Respondent A påtalar risken i att de försvinner i mängden av andra större varumärken när dagligvaruhandeln digitaliseras. ”När det blir en ökad e-handel i omvärlden tenderar vi att försvinna som liten aktör.”
En intressant aspekt utifrån resultatet är att företag som tillverkar sällanköpsvaror och är mindre aktörer upplever att det är svårare att nå ut med försäljningen digitalt. De flesta av studiens respondenter säljer inte varor direkt till slutkonsument, utan är beroende av grossister och större bolag inom dagligvaruhandeln. Respondent A påtalar utmaningen i att synas i webbhandeln och vara med i dagligvaruhandelns webbsortiment. Respondent B menar att de
som mindre aktörer på marknaden är beroende av att konsumenter handlar i butik och ser deras varor fysiskt, vilket är svårt online. E-handel nämns av Westerman et al. (2012) som en del inom dimensionen för digital intensitet och kan därmed vara ett viktigt verktyg för att kunna höja den digitala mognaden på ett företag. I teorin nämns inte e-handeln som en explicit utmaning för små och medelstora bolag, men Blatz et al. (2018) påpekar att finns olika utmaningar för olika företag, vilket är viktigt att ha i åtanke. Ett antagande är att utmaningarna med e-handel påverkas av företagens storlek och att de är mindre aktörer. En annan aspekt är att företag som producerar sällanköpsprodukter eller produkter som måste hanteras i kyl eller frys har särskilda utmaningar, oavsett storlek. Är företaget dessutom en mindre aktör kan det vara än mer utmanande för dem.
5.2.2 Intern verksamhet och digitala lösningar
I resultatet framkommer att flera av de undersökta företagen anser att det är viktigt att identifiera digitala lösningar genom att studera andra och lära av företag i liknande storlek.
Detta görs både inom samma bransch men även inom andra branscher. Lösningar och idéer testas, enligt respondent A, för att se om det ger ett bra och positivt utfall för företaget. Detta är även något som stärks av North et al. (2019) som menar att SMF:s ofta experimenterar med nya lösningar, observerar andra för att utvecklas inom digitaliseringen. Framförallt observerar företag andra företag i samma storlek för att lära sig på vägen mot högre digital mognad.
Detta är inte unikt för små och medelstora bolag. McKinsey (2016) påtalar att alla olika typer av företag, från olika sektorer, experimenterar med digitaliseringen. Kunder och marknaden förväntar sig även allt mer av företag gällande det digitala engagemanget, enligt World Economic Forum (2016). Resultatet i denna studie visar att företag idag är medvetna om att förändringstakten går snabbt och att det gäller att hålla jämna steg med kundernas och marknadens förväntningar. Detta styrks av Tillväxtanalys (2017) som menar att strukturomvandlingen inom näringslivet går väldigt snabbt och att de som inte följer
utvecklingen och anpassar sig riskeras att slås ut. Capgemini Research Institute (2019) menar även att det är svårt för många organisationer att förhålla sig till den tekniska
innovationstakten som har skett de senaste åren, samt fortfarande sker. Detta är något som definitivt påverkar små och medelstora bolag, oavsett sektor, vilket även denna studies resultat visar. Det blir tydligt bland annat när respondent B och G beskriver att det går snabbt inom utvecklingen och att de kan känna att de ligger en bit efter inom olika system och verktyg. Respondent G berättar i resultatet: ” (…) Ett digitalt fokus behövdes inte tidigare inom produktionen på samma sätt, men tillväxten har gått väldigt fort och vi ser nu ett ökat behov av bra system. (...)”. Att identifiera digitala lösningar kan vara kostsamt men även tidskrävande och därför behöver företagen hitta alternativa lösningar. Det kan antas vara en utmaning för alla företag, men i synnerhet små och medelstora bolag som har mindre resurser än större bolag.
5.2.3 Kostnader
Frågor som rör olika former av resurser är en viktig aspekt för alla företag att hänsyn till.
Oavsett storleksgrad strävar företag efter högre lönsamhet och att nå bättre effektivitet. Som Ek (2017) framhäver kan framsteg inom digitaliseringen medföra att den digitala tekniken påverkar företagens ekonomi genom att bland annat förbättra produktiviteten, nå nya marknader och minska kostnader. Desto mer digitalt mogna ett företag är, desto mer
produktivt och lönsamt är företaget, enligt Tillväxtanalys (2019) rapport. Även Gurumurthy
& Schatsky (2019) och Westerman et al. (2012) menar att en högre nivå av digital mognad leder till ett bättre finansiellt resultat och bidrar positivt till organisationers ekonomiska utveckling. I denna studie framkommer resultat som tyder på att kostnadsfrågan är utmanande för företagen. Högre eller ökade kostnader för ny digital teknik påverkar möjligheten att
identifiera och implementera digitala lösningar. Respondent A beskriver att de är ett mindre företag med mindre resurser, och därmed mindre möjligheter. ”Det kan finnas väldigt bra system, men då blir oftast kostnaden väldigt hög. Vi behöver positiva effekter hela vägen så att både kostnads- och tidsbesparingar blir bättre. (...) Storleken på företaget spelar roll.
Mycket som rör digitalisering och olika system kräver en större plånbok.” Detta styrks även av Gurumurthy & Schatsky (2019) som identifierat att företag upplever att den digitala ambitionen kan hämmas på grund av brist på finansiering. I denna studies resultat blir det tydligt att kostnad – och resursfrågor påverkar företagens val. Det finns troligtvis olika sätt att hantera denna utmaning på. Respondent D menar att de istället för att alltid gå på
standardlösningar, som kan bli dyrt för dem, försöker hitta och bygga egna lösningar.
Återigen blir det tydligt att små och medelstora företag behöver vara experimentella i att identifiera digitala lösningar.
Respondent F och B menar även att tidsbrist är en annan utmaning som styr valet av vilka digitala prioriteringar som ska göras. Respondent B framhäver att de inte bara kan
implementera ett system, de måste även ha tid och möjlighet att jobba med det och underhålla det efter också. Denna insikt är något som forskaren Kane (2017) påtalar i teorin med.
Organisationer blir inte digitalt skickliga enbart för att de implementerar ny digital teknik, det krävs att det finns ett syfte med användningen och att de anställda faktiskt kan använda den och att det underhålls (Kane, 2017). Det kan därför absolut ses som en utmaning för mindre företag som inte har de kapaciteterna i tid eller andra resurser. Respondent F berättar att de löser vissa aspekter av digitaliseringen genom outsourcing. Även detta är en kostnadsfråga som kan vara utmanande för företag av varierande storleksgrad och finansiell kapacitet.
Respondent A lyfter en intressant aspekt: ”Mycket som görs gällande system riktas mot större företag, men man glömmer bort att det är de små företagen som verkligen behöver bra teknik som underlättar vardagen.” Det kan ses som paradoxalt, men precis som respondent A hävdar behöver många av de mindre företagen teknik som underlättar vardagen samtidigt som vissa av dem inte har råd att köpa in eller implementera tekniken. Blatz et al. (2018) beskriver detta och menar att alla bolag inte startar på samma position och har olika förutsättningar vad gäller resurser och färdigheter. Detta gäller särskilt SMF:s som ofta använder sig av snabba effektåtgärder för att öka sin digitalisering.
Det är utmanande för SMF:s att höja sin digitala mognadsgrad när de har begränsade finansiella resurser, både sett till tid och ekonomi. Det blir återigen tydligt att de behöver experimentera med digitala lösningar eftersom kostnads- och resursfrågor påverkar deras val.
5.2.4 Ledarskap, strategi och vision
I de teoretiska avsnittet menar att Gurumurthy & Schatsky (2019) att det inte bara är brist på finansiering som kan hämma den digitala utvecklingen på företag. Även brist på fokus och ledarskap kan hämma möjligheten för en högre digital mognad. Strategi och visionsarbete samt ledarskap är viktiga delar i transformationsintensiteten, som Westerman et al. (2012) tar upp. Kane et al. (2015) hävdar även att digital framgång nås när mer fokus läggs på strategi och kultur inom organisationerna än på digital teknik. Att lyckas göra detta hävdar Kane et al.
(2015) är en utmaning för mindre företag, vilket även resultatet i denna studie visar. Det finns mönster som tyder på att frågor som rör digitala strategier och digitalt visionsarbete är mindre prioriterat bland de undersökta företagen. Att det är utmanande att leda digitaliseringen. Detta kan delvis bero på att några av respondenterna, som ingår i ledningen, själva upplever att de har svårt att veta hur de ska gå tillväga och att det även för personer i ledningsbefattning finns brist på resurser i form av tid eller kunskap. Digitalt mogna företag har, enligt Gurumurthy &
Schatsky (2019), en stark närvaro av de mer mjuka faktorerna som ledarskap och digitalt
tankesätt som uppmuntrar hela organisationen till ett digitalt beteende. Detta stämmer överens med den generella uppfattnigen bland respondenterna som anser att frågor som rör ledarskap, strategi och vision är viktigt för att följa den digitala utvecklingstakten, men att det själva behöver förbättra detta.
Återigen är det viktigt att beakta att alla bolag inte har samma förutsättningar vad gäller resurser och färdigheter. Det gäller även frågor för strategi och visionsarbete. Även om dessa frågor kan anses vara en utmaning är det viktigt att företag, oavsett storlek, ser över hur de jobbar med digitala strategier. Likt tidigare nämnt menar Kane et al. (2015) att mycket fokus ligger på företagsledarna och enligt deras tidigare studier anser anställda ofta att ledningen inte har kompetensen nog att leda en organisation i en digital miljö och anpassa sig till digitaliseringen. I denna studie är det ledningsnivån som har undersökts och därför är det svårt att få en inblick i hur företagens anställda upplever denna fråga. Det som däremot kan urskiljas i studien är att flera av respondenterna belyser att frågorna är viktiga och att just frågan om brist på digital kompetens även gäller ledningen.
5.2.5 Kompetens
I studiens teoretiska kapitel påtalar World Economic Forum (2016) att många företag bör överväga hur deras talangkrav och kompetenser behöver utvecklas i och med det
kompetensbehov som uppstår i och med digitaliseringen. Enligt Europeiska kommissionen (2020) finns det ett kompetensgap och det återspeglas även i denna studies resultat. I studien har det framkommit att en stor utmaning för företagen är brist på digital kompetens.
Respondent C: ”Den största utmaningen för oss rör just om alla har rätt förutsättningar.”
Digitaliseringen ställer både större krav på företagens befintliga medarbetare, men det ställer även krav på företagen att hitta ny digital kompetens vid rekryteringar. Flera av
respondenterna menar att det är viktigt att kompetensutveckla medarbetare för att företaget ska ha rätt förutsättningar. Baserat på resultatet kan det antas att det finns en vilja för
förändring internt på flera av respondenternas företag. Det finns en förståelse och önskan om kompetensförsörjning. Idag krävs det, som OECD (2016) påtalar, en bredare allmänkunskap inom IT generellt för att kunna utföra olika former av arbete. Det påverkar företag oavsett storleksgrad och varje företag bör överväga hur deras kompetenskrav behöver utvecklas.
I och med digitaliseringens snabba utvecklingstakt är det än mer viktigt att se hur kraven på arbetskraften påverkas. Det som kan antas vara utmanande för små och medelstora företag är återigen frågan rörande resurser. Det ska både finnas resurser för att identifiera
kompetensbehovet samt resurser för att kompetensutveckla eller rekrytera in ny kompetens.
Respondent A betonar i studiens resultat att det inte är kompetensutvecklingen i sig som är det svåra att utföra. Det utmanande är att utföra förändringarna det medför och kunna implementera det i vardagen. ”Där är det prislappen och brist på tid som styr”, enligt respondent A. Enligt studiens resultat ser respondenterna att det är viktigt och värdefullt för företagen att kunna jobba med kompetensutveckling för medarbetarna eftersom
kompetensbehovet är stort. I denna studie framkommer resultat som tyder på att det finns kompetensbrist bland annat inom produktionsdelarna, men även på tjänstesidan. Respondent G menar att i takt med att deras verksamhet växer desto snabbare har kompetensbehovet förändrats inom framförallt produktionen. Detta stöds även av Kanes et al. (2015) forskning som menar att om organisationer ska få affärsfördelar till följd av digitaliseringen krävs det att de anställda integreras och förstår de digitala teknikerna. Strategisk kompetensförsörjning är, enligt Kane et al. (2015) viktigt. Capgemeni Research Institute (2019) ser idag fortfarande mönster som tyder på att organisationer fortfarande har det svårt att anpassa sig till den tekniska innovationstakten, gällande exempelvis AI och automatisering. Som tidigare nämnts
i teorin menar Capgemini Research Institute (2019) att deras, och Westerman et al. (2012), digitala mognadsmodell fortfarande är lika aktuell som då. Däremot menar de att än mer fokus måste läggas på digitala förmågor och kompetens för att företag ska kunna höja sin digitala mognad. Detta är fortfarande en stor utmaning för företag och därför menar Capgemini Research Institute (2019) att mer kraft måste ägnas åt digitala talanger, kompetensutveckling och lärande.
I det empiriska resultatet kan även utmaningar rörande kompetens kopplat till geografisk placering skönjas. Några av respondenterna menar att det är svårt att rekrytera digital
kompetens generellt och de menar att företagens geografiska placering, långt från storstäder, kan ha en inverkan på det. Respondent E och B beskriver att kompetensutmaningen delvis är geografiskt betingad. Även respondent G berättar att den geografiska placeringen för företaget spelar roll för dem. De har valt att medvetet placera huvudkontoret i en större ort, vilket kan antas bero på att de vill omge sig av bättre förutsättningar kopplat till möjligheter rörande bland annat kompetens. Den geografiska utmaningen gällande kompetens är inget som nämns direkt i den tidigare forskningen. Däremot menar Tillväxtanalys (2019) i deras rapport att mognadsgraden i Sverige varierar mellan storlekar, sektorer och regioner. Företag i
Stockholm är överlag mer digitalt mogna än företag i andra regioner. Utmaningarna kopplat till kompetens kan därför antas bero mycket på den geografiska placeringen. Precis som antagande kan göras att mindre bolag, detta fall små och medelstora bolag, har utmaningar kopplat till kompetens även beroende på deras brist på resurser.