Kritisk diskussion

Även om regeringen behandlat tre av de fyra centrala element som presenterats i studiens teorikapitel, innebär det att de helt glömt att behandla ett av de centrala elementen för hur kriminalitet kan förhindras via åtgärder som tillämpar socialt kapital. Det element regeringen inte behandlar i 34-punktsprogrammet är negativt socialt kapital, vilket är ett viktigt element.

Att inte behandla det skulle kunna medföra negativa konsekvenser för förhindrandet av gängkriminalitet och samhället som helhet. Av den anledningen har jag valt att rikta kritik till regeringen.

Genom att inte behandla socialt kapital har regeringen inte med någon form av riskbedömning i sitt 34-punktsprogram. Regeringen visar därmed ingen hänsyn till att åtgärderna som tas för

34 att förhindra gängkriminaliteten även kan få negativa konsekvenser. Konsekvenserna skulle kunna bli att de föreslagna åtgärderna får motsatt effekt och ökar gängkriminaliteten i stället för att minska den. Men det kan också få konsekvensen av att göra det svårare att integrera gängmedlemmar tillbaka in i det ”vanliga” samhället. Detta eftersom de föreslagna åtgärderna skulle kunna leda till att de isolerar sig ytterligare och bygger tätare nätverk med andra

gängmedlemmar. Jag anser att regeringen borde ha med någon form av riskkalkylering i programmet för att förvarna den svenska befolkningen om att det finns en risk att programmet även kan komma att misslyckas.

Av analysen framgår att 34-punktsprogrammet, delvis på grund av det negativa sociala kapitalet, inte nödvändigtvis kommer få positiva effekter när det kommer till att förhindra gängkriminalitet, vilket presenteras ovanför. Det beror på att det negativa sociala kapitalet, vilket är en viktig del av det teoretiska perspektivet och som bör behandlas. Att behandla det negativa sociala kapitalet bör göras för att se vilka negativa konsekvenser varje åtgärd kan få så att inte bara de positiva effekterna blir synliga och missvisar människor.

Även om det riktas lite kritik till regeringen måste det frågas varför regeringen inte behandlat negativt socialt kapital i sitt 34-punktsprogram?

En orsak kan vara att regeringen inte anser att de föreslagna åtgärderna för att förhindra gängkriminalitet som presenteras i 34-punktsprogrammet riskerar att medföra några negativa konsekvenser. Det kan kännas svårt att medge att ett förslag skulle kunna misslyckas. Men det vore bättre att behandla det negativa sociala kapitalet och förbereda sig själva och

befolkningen på de möjliga konsekvenserna, än att dölja det och riskera de konsekvenser som presenteras i analysdelen utan några förberedelser på plats.

Att regeringen inte behandlat detta centrala element kan även bero på den tidigare nämnda orsaken att de inte uttryckligen redogör för att de använder sig av det teoretiska perspektivet socialt kapital i 34-punktsprogrammet. Därmed är det möjligt att negativt socialt kapital inte behandlas i programmet, eftersom det ”vanliga” sociala kapitalet inte heller explicit

behandlas, även om det går att utläsa implicit. Har regeringen inte explicit använt sig av ett teoretiskt perspektiv kan det därför vara svårt att behandla alla dess centrala element. De centrala element som ändå har kunnat identifieras i programmet är därmed så pass viktiga vid förhindrandet av gängkriminalitet att de möjligtvis även går att koppla till andra teoretiska perspektiv än det sociala kapitalet.

35 5.3 Alternativa tolkningar av resultatet

Det är fullt möjligt att göra alternativa tolkningar av studiens resultat. Det beror inte på att det är någonting fel med studien, utan snarare på subjektivitet, vilket nämndes redan i studiens metodkapitel. Subjektivitet innebär i det här fallet att någon annan som försöker följa stegen i föreliggande studie, för att göra en likadan studie, kan komma att tolka det textmaterial som analyserats på ett annat sätt än det gjorts här och därmed få andra resultat. Att människor tolkar texter på olika sätt kan bero på tidigare erfarenheter, men det kan även bero på att den ena personen besitter tidigare kunskaper inom studieområdet som den andra inte besitter. Min tolkning av det empiriska textmaterialet kan därför skilja sig från andra individers på grund av subjektiv tolkning. Subjektiv tolkning är inte unikt för föreliggande studie, utan någonting vanligt inom kvalitativ forskning (Esaiasson et al. 2017, s.228; Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014, s.83).

5.4 Förslag på framtida fördjupad forskning

För närvarande har inte alla punkter på regeringens 34-punktsprogram blivit implementerade och flera åtgärder befinner sig fortfarande i ett teststadium. Eftersom ingen vet vilka effekter programmet kommer få på gängkriminaliteten i Sverige, vore det intressant att om ett antal år studera dessa effekter. Det som vore allra mest spännande är att studera hur de punkter som analyserats i denna studie och som innehåller socialt kapital påverkat gängkriminaliteten. Men även om det går att se att det var det sociala kapitalet som påverkade nivån av

gängkriminalitet, eller om det var någon annan faktor som påverkade gängkriminaliteten mer.

Detta förslag på framtida forskningsfördjupning ligger dock en bra bit in i framtiden eftersom ett flertal punkter på programmet fortfarande inte röstats igenom i riksdagen.

Ett annat ämne som vore intressant för framtida studier är att studera negativt socialt kapital mer djupgående, för att se hur kriminella gäng bygger upp och använder sig av det. Det skulle kanske gå att studera hur denna variant av socialt kapital gynnar de gängkriminella och om det finns effektiva sätt att omvandla det negativa sociala kapitalet till ett positivt sådant.

Vilket i stället för att enbart gynna gängen och dess medlemmar skulle bidra med någonting konstruktivt till samhället.

36

Källförteckning

Boréus, K. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Buonanno, P., Montolio, D. & Vanin, P. (2009) Does social capital reduce crime? The Journal of Law & Economics, 52(1), 145–170. doi: 10.1086/595698

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm:

Wolters Kluwer Sverige AB.

Herber, E. (u.å.). Dealing with the aftermath of japan’s triple disaster: building social capital through crime prevention. Asian Journal of Criminology, 9(2), 143–159. doi:

10.1007/s11417-014-9183-9

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys.

2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Kumlin, S. & Rothstein, B. (2001). Demokrati, socialt kapital och förtroende. I Holmberg, S.

& Weibull, L. (red.) Land, du välsignade? Göteborg: SOM-institutet, SOM-rapport, 0284-4788; 26, ss. 49-62.

Lederman, D., Loayza, N. & Menéndez, A. M. (2002) Violent crime: does social capital matter? Economic Development and Cultural Change, 50(3), pp. 509–539. doi:

10.1086/342422.

Matsukawa, A. and Tatsuki, S. (2018) Crime prevention through community empowerment:

an empirical study of social capital in kyoto, japan. International Journal of Law, Crime and Justice, 54, 89–101. doi: 10.1016/j.ijlcj.2018.03.007

Putnam, R. D. (2001) Social capital: measurement and consequences. Canadian journal of policy research. 2(1), 41–51. Tillgänglig på:

https://www.oecd.org/innovation/research/1825848.pdf

Putnam, R. D. (1995). Tuning in, tuning out: the strange disappearance of social capital in america. PS: Political science & politics, 28(4), 664–683. doi:10.2307/420517

37 Roh, S. & Lee, J.-L. (2013) Social capital and crime: a cross-national multilevel study.

International Journal of Law, Crime and Justice, 41(1), 58–80. doi:

10.1016/j.ijlcj.2012.11.004

Schclarek Mulinari, L. (2015). ”Ni är inte välkomna i vårt fina malmö”: premisser för samhällsgemenskap i kamp mot organiserad brottslighet. Sociologisk Forskning, 52(4), 321–

340. Tillgänglig på:

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsjsr&AN=edsjsr.24899019&lang

=sv&site=eds-live [2022-03-07].

Vesterhav, D. & Korsell, L. (2016). Kriminella nätverk och grupperingar: polisers bild av maktstrukturer och marknader. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2016-08-23-kriminella-natverk-och-grupperingar.html [2022-03-07].

Webbaserade sidor

Brottsförebyggande rådet. (2022). Organiserad brottslighet. https://bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/organiserad-brottslighet.html [2022-04-01].

Delegation mot segregation. (2021a). Arbete mot segregation. https://delmos.se/om-segregation/arbete-mot-segregation/ [2022-04-18].

Delegation mot segregation. (2022). Hur ser segregationen ut i Sverige?

https://delmos.se/om-segregation/hur-ser-segregationen-ut-i-sverige/ [2022-04-13].

Delegation mot segregation. (2021b). När blir segregationen en samhällsutmaning?

https://delmos.se/om-segregation/nar-blir-segregationen-en-samhallsutmaning/ [2022-04-14].

Delegation mot segregation. (2021c). Om segregation. https://delmos.se/om-segregation/

[2022-04-12].

Delegation mot segregation. (2020). Samverkan. https://delmos.se/samverkan/ [2022-04-18].

Delegation mot segregation. (2021d). Vad är segregation? https://delmos.se/om-segregation/vad-ar-segregation/ [2022-04-15].

Löfvenberg, J. (2019). Regeringen svarar på avhoppen med eget åtgärdsprogram. SVT

nyheter, 2019-10-22. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-svarar-pa-avhoppen-med-eget-atgardsprogram [2022-04-06].

38 Nyhetsbyrån TT. (2020). Krav på tuffare tag i gängdebatt. Göteborgsposten, 2020-09-16.

https://www.gp.se/nyheter/sverige/krav-p%C3%A5-tuffare-tag-i-g%C3%A4ngdebatt-1.34171232 [2022-04-04].

Olsson, L. (2020). Riksdagspartier kräver nya åtgärder mot gängbrottslighet. Sveriges radio, 2020-22-06. https://sverigesradio.se/artikel/7498658 [2022-04-04].

Regeringskansliet. (2019). Beslut om ett nationellt avhopparprogram.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/12/beslut-om-ett-nationellt-avhopparprogram/ [2022-04-15].

Regeringskansliet. (2022). 34-punktsprogrammet: regeringens åtgärder mot

gängkriminaliteten.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/ett-tryggare-sverige/34-

punktsprogrammet-regeringens-atgarder-mot-gangkriminaliteten/#:~:text=Regeringens%2034%2Dpunktsprogram%20har%20f%C3%B6rsl ag,andra%20reformer%20f%C3%B6r%20%C3%B6kad%20trygghet [2022-03-07].

Regeringskansliet. (2020a). Regeringen tillsätter en parlamentarisk trygghetsberedning.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/regeringen-tillsatter-en-parlamentarisk-trygghetsberedning/ [2022-04-13].

Regeringskansliet. (2020b). Samordnade insatser för barn och unga i riskzon.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/02/samordnade-insatser-for-barn-och-unga-i-riskzon/ [2022-04-15].

Schultz, P. (2021). Så ska kriminella nätverken stoppas. Svenska Dagbladet, 2021-08-25.

https://www.svd.se/a/7dP9b4/sa-ska-kriminella-natverken-stoppas [2022-05-06].

University of Southern California. (2022). Organizing Your Social Sciences Research Paper.

https://libguides.usc.edu/writingguide/theoreticalframework [2022-04-19].

Wallberg, P. & Pedersen, Lars. (2021). Oppositionen hoppas på stöd för gängåtgärder.

Svenska Dagbladet, 2021-10-10. https://www.svd.se/a/KzWv3e/hogeroppositionen-for-fram-forslag-mot-gangen [2022-04-04].