Regeringens 34-punktsprogram och socialt kapital
Hur har svenska regeringen behandlat socialt kapital i 34-punktsprogrammet för brottsförebyggande åtgärder?
The government's 34-point programme and social capital
How has the Swedish government addressed social capital in the 34-point programme for crime preventive measures?
Jack Fagerberg
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Statsvetenskap C / Politices kandidat
Kandidatuppsats 15hp Handledare: Magnus Lindh Examinator: Mikael Granberg Datum: 2022-06-20
Abstract
The purpose of this bachelor’s thesis (C-uppsats) is to analyse the Swedish governments 34- point programme, which contains measures for preventing gang criminality, to see if the government has addressed the theoretical perspective of social capital. The analysis will be conducted using the previously mentioned theoretical perspective. To make the analysis, two different interpretations of the theoretical perspective was combined into a theoretical analysis framework. Which contained the codes used for analysing the text material. The theoretical analysis framework contains the four most central elements from both the interpretations of the theoretical perspective, regarding social capitals effects on criminality, and has been filtered out and used in the analysis.
This thesis is designed as a case study and to conduct it, a qualitative analysis method has been used. Choosing this method has led to a more deep going analysis of the material. It has made it possible to observe interesting information between the written lines thanks to the thorough reading of all material, which is a part of the qualitative text analysis.
The deductions made from the thesis analysis are as follows. The government has considered three of the four central elements of social capital that affects criminality. Which means they have taken social capital into account. The measures proposed for preventing gang criminality are also believed to work since the government addresses the theoretical perspective. This is backed up by both the theoretical perspective and by earlier studies. However, the fourth central element that the government has not addressed in their programme is negative social capital, which is an important element. They have not addressed the fact that negative social capital could lead to all their proposed measures of preventing gang criminality having the opposite effect. The proposed measures could increase the criminality or make it harder integrating the gang members back into “normal” society, thanks to the negative social capital.
Therefore, the government receives criticism at the end of the thesis for not addressing this central element in their programme. It is proposed that the government should rework the 34- point programme to also include a consideration of the negative social capital and to have some form of risk analysis in the programme as well. Just in case the proposed measures do not work, or if they increase gang criminality. At the very end of the thesis, possible subjects for further studying in the future are presented.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 1
1.3 Syfte ... 2
1.3.1 Frågeställningar ... 2
1.4 Tidigare forskning ... 3
1.5 34-punktsprogrammets framväxt ... 6
1.6 Disposition ... 7
2. Teori ... 8
2.1 Socialt kapital ... 8
2.2 Teoretisk analysram ... 9
2.2.1 Motivering till teoretisk analysram ... 10
2.2.2 De fyra centrala elementen ... 11
2.3 Definition av gängkriminalitet ... 13
3. Design och metod ... 14
3.1 Design ... 14
3.2 Metod ... 15
3.3 Reflektion och transparens ... 16
3.4 Urval material ... 17
4. Resultat och analys ... 19
4.1 Tillit ... 19
4.2 Samarbete ... 22
4.3 Segregation ... 25
4.4 Negativt socialt kapital ... 27
5. Slutsats och diskussion ... 32
5.1 Slutsatser ... 32
5.2 Diskussion ... 33
5.2.1 Kritisk diskussion ... 33
5.3 Alternativa tolkningar av resultatet ... 35
5.4 Förslag på framtida fördjupad forskning ... 35
Källförteckning ... 36
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
De senaste åren har gängkriminaliteten i Sverige ökat och till följd av detta har det dödliga våldet ökat, där skjutningar och sprängningar blivit ett alltmer vanligt inslag i samhället. De våldsamma uppgörelserna mellan olika kriminella gäng sker ofta på allmän plats och är därmed en fara för allmänheten. Tystnadskulturen och gängens olika nätverk gör det svårare att komma åt de skyldiga och gör det lättare att utföra kriminella handlingar. Det är ett samhällsproblem som blivit större och mer aktuellt de senaste åren och ett problem som rättssamhället får allt svårare att komma åt (Schultz 2021).
I takt med den ökande gängkriminaliteten och det våld som medföljer, ökar även pressen på politikerna som måste fatta beslut för att motverka gängkriminaliteten och garantera alla medborgares trygghet oavsett vart i landet de bor. För att göra det har regeringen lagt fram ett förslag som kallas 34-punktsprogrammet, vilket innehåller åtgärder för att minska och
förhindra gängkriminaliteten i Sverige. Detta program spelar en central roll i föreliggande studie (Regeringskansliet 2022).
1.2 Problemdiskussion
Enligt brottsförebyggande rådet är en förklaring till att kriminella individer ingår i gäng att de inte vill vara ensamma. De vill tillhöra en grupp med andra likasinnade för att känna någon form av säkerhet och trygghet. En känsla av att inte stå helt ensamma ute i samhället bland människor som dömer dem för vad de gjort. Inom gänget kommer medlemmarna dela erfarenheter och det kommer inte ske dömande på samma sätt. Det blir som en
vänskapsgrupp, eller som en slags familj för de som inte har någon annan familj och en stark gemenskap, samt sociala nätverk kommer byggas upp (Brottsförebyggande rådet 2016, s.54–
55).
Tidigare forskning inom området visar att det finns en korrelation mellan det teoretiska perspektivet socialt kapital och kriminalitet. Att bygga upp sociala nätverk och samarbeta leder enligt forskningen till att kriminalitet kan förhindras. Det sker när människor enar sig för att uppnå det gemensamma målet att förhindra kriminalitet. Men det finns en paradox när det kommer till socialt kapital, vilket är att större och tätare nätverk mellan människor också kan leda till att kriminaliteten ökar. Detta eftersom det blir lättare även för kriminella att
kommunicera och samarbeta mot gemensamma mål när det sociala kapitalet ökar (Lederman, Loayza & Menéndez 2002; Roh & Lee 2014).
2 De sociala nätverk som byggs mellan kriminella och mellan kriminella gäng leder till att det bildas socialt kapital. Men eftersom gängen inte bygger kontakter med övriga samhället, utan i stället isolerar sig, delar de inte heller sitt sociala kapital med samhället i syfte att öka dess gemensamma sociala kapital. Av den anledningen blir det sociala kapitalet negativt. Det negativa sociala kapitalet gynnar bara de kriminella gängen och gör att de blir starkare vilket är problematiskt (Putnam 1995, s.3).
Det är korrelationen mellan kriminalitet och det teoretiska perspektivet socialt kapital som gör ämnet intressant och vad som föranlett denna studie. Det som behöver studeras närmare och som blir studiens problemformulering är därför hur regeringen behandlat socialt kapital i 34- punktsprogrammet?
1.3 Syfte
Syftet med studien är att analysera regeringens 34-punktsprogram och se om det går att utläsa hur regeringen behandlar socialt kapital för att förhindra gängkriminalitet. Genom att använda två tidigare tolkningar av det teoretiska perspektivet socialt kapital kommer en egenskapad teoretisk analysram att presenteras. Fyra centrala element har sorterats ut från de två
tolkningarna av det teoretiska perspektivet vilka är, tillit, samarbete, segregation och negativt socialt kapital. De centrala elementen blir den teoretiska analysram som ligger till grund för studiens analys. Nedanstående frågeställningar har utformats efter elementen och är relevanta för att besvara studiens problemformulering. Mer om den teoretiska analysramen och hur den utformats går att läsa om i studiens teorikapitel.
1.3.1 Frågeställningar
Hur har regeringen behandlat tillit i sina föreslagna åtgärder mot att förhindra gängkriminalitet?
Hur har regeringen behandlat samarbete i sina föreslagna åtgärder mot att förhindra gängkriminalitet?
Hur har regeringen behandlat segregation i sina föreslagna åtgärder mot att förhindra gängkriminalitet?
Hur har regeringen behandlat negativt socialt kapital i sina föreslagna åtgärder mot att förhindra gängkriminalitet?
3 1.4 Tidigare forskning
Det har förekommit tidigare försök i Sverige där socialt kapital använts för att minska gängkriminalitet. Detta presenteras i en studie utförd av Leandro Schclarek Mulinari. I hans studie genomförd på Malmö stad förekommer begreppet socialt kapital inte explicit, men går att utläsa implicit mellan raderna. Studien handlar om hur samhället gemensamt genom organisering kan bekämpa den organiserade brottsligheten som finns i staden och som legat bakom flera mord (Schclarek Mulinari 2015, s.1). Malmös medborgare yrkas av polis och kommunpolitiker att enat vara mer eftertänksamma vid konsumtion och inte handla varor och tjänster som de misstänker vara del av den svarta marknaden. Detta ska minska intäkterna för den organiserade brottsligheten och göra resurserna de slåss om mindre (Schclarek Mulinari 2015, s.10). Det nämns även att föreningar som arbetar med att göra livet enklare för tidigare gängmedlemmar som väljer att hoppa av och återgå till det ”normala” samhället skapats i Malmö. Initiativ för att försöka minska utanförskapet i staden sker också, eftersom utanförskap är en grogrund för kriminalitet. Människor som hamnar utanför det ”vanliga”
samhället kommer dras till kriminaliteten när de inte kan skaffa inkomst på lagligt sätt och de inte känner sig välkomna i samhällsgemenskapen. I den kriminella världen känner de sig välkomna och väljer att gå med i gäng där de hittar en gemenskap och trygghet (Schclarek Mulinari 2015, s.14–15).
Även utländsk forskning inom området är relevant för att se om socialt kapital är effektivt när det kommer till att förhindra kriminalitet. Av tidigare forskning går att se en korrelation mellan socialt kapital och kriminalitet. I en studie utförd i Kyoto Japan, baserad på en tidigare studie i Kobe, kom forskarna fram till att socialt kapital ökade genom en större
granngemenskap. Det sociala kapitalet hade i sin tur stor inverkan på levnadsstandarden i bostadsområden och gjorde att både äldre människor och barnfamiljer kände sig tryggare och mer välkomnade (Matsukawa & Tatsuki 2018, s.7). Genom figurer presenterade i studien kan också utläsas att högre socialt kapital direkt minskar gatukriminalitet, vilket forskarna menar kan vara intressant för poliser vid bekämpandet av gatukriminalitet. Däremot sågs ingen korrelation mellan högt socialt kapital och minskade inbrott och andra brott mot hem, vilka forskarna i stället tror påverkas av socioekonomiska variabler. Forskarna nämner även att deras Kobe modell verkar vara universellt applicerbar eftersom modellen gick att återskapa i Kyoto, en stad som på flera plan skiljer sig från Kobe (Matsukawa & Tatsuki 2018, s.10).
Ytterligare en studie utförd i Japan visar hur socialt kapital och kriminalitet hänger samman.
Den kriminella aktiviteten i vissa städer i Japan sjönk efter att en tsunamikatastrof drabbat
4 dessa områden. Det beror delvis på att polisen varnade om kriminalitet och inspirerade
människor till att gå samman mot att bekämpa kriminaliteten. Men människorna såg det även som önskvärt och hedervärt att organisera sig i brottsförebyggande syfte (Herber 2014, s.11–
12). Den organiserade brottsbekämpningen gjorde även att det sociala kapitalet växte när människor som aldrig tidigare träffat varandra, men som nu bodde nära varandra i tillfälliga hem efter tsunamin, kom i kontakt med varandra via brottsbekämpningen. Att förena sig mot kriminalitet ledde därför till ökat socialt kapital och det sociala kapitalet underlättade arbetet mot att minska kriminaliteten (Herber 2014, s.15).
En studie som visar hur det finns kopplingar mellan socialt kapital och kriminalitet, där studien skett över nationsgränser, kom fram till att en ökning i kriminalitet kan leda till minskning i socialt kapital. Men att det går åt andra hållet också, där högt socialt kapital kan leda till lägre kriminalitet. Det finns med andra ord en korrelation mellan socialt kapital och kriminalitet. Det framfördes också resultat som visar att det framför allt är våldsbrott som gör att det sociala kapitalet minskar i samhället. Det beror på att de som utsätts för rån, vilket var exemplet i studien, inte kommer våga lita på människor i samma utsträckning efter händelsen (Roh & Lee 2014, s.19). Robert Putnams tanke på att en människa ska kunna lita på andra personer i sitt grannskap utan att ha haft tidigare kontakt med dem kan därför förstöras av våldsbrott. Detta då tilliten till andra kommer minska bland människor om det sker flera våldsbrott i närområdet (Roh & Lee 2014, s.3).
I studien ”Does Social Capital Reduce Crime?” visar forskarna att det finns samband mellan kriminalitet och socialt kapital. Det verkar till och med av deras studie som att täta sociala nätverk kan leda till ökad brottslighet när informationsdelning mellan individer inom olika kriminella nätverk blir större. Sociala normer som kan skapa skam eller skuldkänslor för de kriminella verkar också minska när kriminaliteten stiger. Vilket gör att kriminella inte upplever lika stor skam om det är hög kriminalitet i samhället och därför lättare begår brott (Buonanno, Montolio & Vanin 2009, s.4–6). En positiv effekt av socialt kapital som visades genom undersökningar i Italien är att graden av anmälningar av vissa brott, exempelvis stöld och rån, är högre i områden med högre socialt kapital. Vilket visar att kriminaliteten i dessa delar inte lika lätt ignoreras av dess invånare (Buonanno, Montolio & Vanin 2009, s.12).
Forskarna för också fram en annan relevant slutsats, vilket är att främjandet av medborgerliga normer om hur medborgarna ska bete sig, samt ett aktivt föreningsliv, kan ha positiva
bieffekter. En av dessa bieffekter är en lägre nivå av kriminalitet (Buonanno, Montolio &
Vanin 2009, s.23).
5 I en lite äldre studie av Daniel Lederman, Norman Loayza och Ana María Menéndez,
undersöks hur våldsbrott och socialt kapital påverkar varandra. Forskarna upptäckte i studien att det är en komplex relation mellan kriminalitet och socialt kapital, eftersom kriminaliteten även påverkar det sociala kapitalet och inte bara tvärtom. Likt tidigare studier som
presenterats visar den här studien att våldsbrott kan minska tilliten bland grannskap och i samhället och därför minska det sociala kapitalet. Men studien liknar också tidigare forskning på det sättet att den visar att gemenskapsgrupper som bekämpar brottslighet uppstår. Men om ett samhälle, eller ett specifikt område drabbas av mycket våldsrelaterad kriminalitet, kan det också göra människor rädda för att organisera sig mot kriminalitet och därmed minska det sociala kapitalet (Lederman, Loayza & Menéndez 2002, s.2). Forskningen visar även att det finns vissa utmaningar med att använda socialt kapital för att motverka kriminalitet. Det beror på att ökat socialt kapital kan minska våldet och kriminaliteten inom kriminella gäng och göra deras interna samarbete bättre. Samtidigt som det ökar gängmedlemmarnas tillit till varandra kan det också öka kriminaliteten i samhället som stort. Forskarna kommer också fram till att tillit är den viktigaste faktorn för att minska kriminalitet (Lederman, Loayza & Menéndez 2002, s.3–4). De lägger fram två tydliga argument för hur socialt kapital minskar våldsbrott.
Det första är att högt socialt kapital minskar transaktionskostnaderna i samhället. Det ökar samhällets tillit och gör det billigare eftersom båda parterna i en transaktion är beroende av den andre partens välbefinnande. Det behövs inte lika många mellanhänder eller regelverk när personer litar på varandra och vet att om någon skulle lura dem drabbas de av konsekvenser.
Det andra argumentet är att samhällen, eller grannskap med starkare gemenskap och band är mer välutrustade för att kunna organisera sig och förebygga snålåkare. Dessa snålåkare kan annars bete sig opportunistiskt och tjäna på att alla andra arbetar åt dem. I stora städer är problemet med opportunistiska snålåkare större, eftersom många endast bor där kortvarigt och inte hinner bli del av den sociala gemenskapen. Därmed kan kriminella i princip vara
osynliga. Eftersom gemenskapen är lägre i stora städer kommer de kriminella i högre grad undkomma samhällets stigmatiserande av dem och det blir då enklare att vara kriminell (Lederman, Loayza & Menéndez 2002, s.6). En sista relevant sak forskarna lägger fram är att ökat socialt kapital också kan leda till att våldsbrotten ökar. Nätverken blir större och tätare och det blir då lättare och billigare att vara kriminell. Ökat socialt kapital och stor gemenskap mellan individer kan även göra att kriminella blir sedda som idoler och som lyckade
kriminella, vilket ger större inflytande (Lederman, Loayza & Menéndez 2002, s.7).
6 1.5 34-punktsprogrammets framväxt
I en artikel från Göteborgsposten den 16 september 2020 med rubriken ”Krav på tuffare tag i gängdebatt” finns även underrubriken ”Hård kritik mot regeringen väntas i riksdagsdebatten om gängvåldet. Oppositionen kräver fler åtgärder” (Nyhetsbyrån TT 2020). Regeringens 34- punktsprogram har därmed lagts fram som ett svar på oppositionen och samhällets kritik till hur de behandlat problemet gängkriminalitet. Mikael Damberg, socialdemokratisk
inrikesminister tror att programmet kommer ge resultat och 2020 sa han ”vi har inte sett början på effekten av 34-punktsprogrammet. Vi är bara i uppstartsfasen” (Nyhetsbyrån TT 2020).
I artikeln ”riksdagspartier kräver nya åtgärder mot gängbrottslighet” publicerad av Sveriges radio 22 juni 2020 går att läsa att 34-punktsprogrammet, trots att det enligt Mikael Damberg är den största åtgärden mot gängkriminalitet i Sverige någonsin, inte ses som tillräckligt. Både oppositionen och regeringens samarbetspartier tycker att programmet behöver ytterligare åtgärder för att förhindra gängkriminalitet och att de som lagts fram är för svaga (Olsson 2020).
I en artikel från SVT framgår det att regeringen och oppositionspartierna inte kunde enas kring en gemensam plan för att förebygga gängkriminalitet. Inom kriminalpolitiken kunde partierna inte enas vilket gjorde att Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade samtalet om en gemensam plan för att förebygga gängkriminaliteten. Regeringen lade då fram en egen plan som fick formen av ett 34-punktsprogram. I programmet ingår delar av
oppositionens förslag som regeringen ansett vara viktiga att ta med. Regeringen ville lägga fram ett eget lösningsförslag även om förhandlingarna rann ut i sanden för att inte stå helt tomhänta när det kommer till att förhindra gängkriminaliteten (Löfvenberg 2019).
Artikeln ”oppositionen hoppas på stöd för gängåtgärder” publicerad av Svenska Dagbladet 2021, nämner att oppositionspartierna lagt fram egna förslag på hur gängkriminaliteten ska förhindras. Men regeringen hävdar att dessa förslag redan granskats inför skapandet av 34- punktsprogrammet 2019 och att de allra flesta av oppositionens förslag arbetats in i regeringens program, samt att de som inte ansågs lämpliga uteblivits. Det visar på att
programmet också vuxit fram genom kompromisser mellan de två politiska blocken och inte bara som kritik till den sittande regeringen (Wallberg & Pedersen 2021).
Av dessa artiklar framgår det att regeringens 34-punksprogram arbetats fram och presenterats som en konsekvens av den kritik regeringen fått både från svenska folket och oppositionen,
7 inom diskursen gängkriminalitet, när det kommer till att lösa problemet och förhindra denna form av kriminalitet. Det verkar även tillkommit som en konsekvens av att oppositionen drog sig ur förhandlingarna och lämnade regeringen ensamt kvar att skapa ett eget program. Men regeringen tog också till sig flera delar av oppositionens idéer för att förhindra
gängkriminaliteten, vilket visar att det är ett stort och relevant samhällsproblem.
1.6 Disposition
Innan varje kapitel i studien redogörs det kort för dess innehåll. Men här kommer innehållet från studiens resterande kapitel kortfattat presenteras för att ge en bättre bild av hur studiens disposition ser ut. Efter inledningskapitlet kommer kapitel två där studiens teoretiska
perspektiv presenteras. I kapitel två presenteras också den teoretiska analysram som skapats för att genomföra studiens analys. Men även en motivering till skapandet av den teoretiska analysramen, samt en motivering till att kombinera två tolkningar av ett teoretiskt perspektiv för att göra ett analysinstrument. I slutet av kapitlet definieras också det centrala begreppet gängkriminalitet. I nästa kapitel, kapitel tre, presenteras den design studien bygger på, samt den metod som använts för att genomföra studien. Kapitlet inkluderar även en diskussion om reflektion och transparens och sist i kapitlet presenteras studiens materialurval. Därefter kommer kapitel fyra vilket består av ett kombinerat resultat och analyskapitel, detta eftersom de båda delarna är tätt sammanknutna. Genom att presentera resultatet och analysera det i samma ordning som de 4 centrala elementen presenterats i studiens teoretiska analysram, bibehålls studiens röda tråd. Vidare kommer kapitel fem där slutsats och diskussion av slutsatsen presenteras. Här diskuteras även alternativa tolkningar av studiens resultat och det presenteras förslag på ämnen vilka skulle kunna vara intressanta för framtida fördjupad forskning. Som avslutande kapitel i studien kommer källförteckningen.
8
2. Teori
Följande kapitel kommer först redogöra för studiens teoretiska perspektiv socialt kapital, utifrån de två olika tolkningar som använts. Efter redogörelsen för det teoretiska perspektivet kommer den teoretiska analysramen att presenteras. Sedan kommer en motivering till
skapandet av en teoretisk analysram, samt en motivering till valet att kombinera två
tolkningar av ett teoretiskt perspektiv. Därefter kommer de centrala elementen för hur socialt kapital kan påverka kriminalitet att presenteras och sist i kapitlet kommer en definition av begreppet gängkriminalitet.
2.1 Socialt kapital
Enligt Robert Putnam (1995) kan socialt kapital ses som någonting vilket skapas när
människor träffas och kommer i kontakt med varandra. Kontakten leder till att det byggs upp en tillit och därmed ett stabilare samhälle där gemensamma mål lättare uppnås. Individer och grupper kommer i kontakt med varandra genom ”bridging” och ”bonding” och där bildas socialt kapital inom de olika sociala nätverken. Socialt kapital är nätverk mellan och runtom individer inom ett samhälle som får det att fungera (Putnam 1995, s.2–3). Bristen på socialt kapital och föreningsliv kan påverka individer som upplever utanförskap och som inte känner någon tillhörighet. Det kan föra dem mot kriminella gäng där de i stället upplever att de är välkomna och hör hemma. Putnam nämner att det kan uppstå negativt socialt kapital när individer enas i grupper, i detta fall kriminella gäng, för att lättare uppnå sina mål via samarbete, bridging och bonding, likt inom det ”vanliga”, eller positiva sociala kapitalet.
Anledningen till att det sociala kapitalet blir negativt är för att de kriminella bara bygger relationer med andra inom gänget och bara bygger broar till andra kriminella. De bygger inte broar till övriga samhället och delar därför inte med sig av det sociala kapitalet de skapar, vilket blir negativt när det bara gynnar den egna gruppen. Precis som Brottsförebyggande rådet nämner i sin rapport, vilket presenterats tidigare i studien, dras de kriminella till likasinnade och där skapar de sociala nätverk och bygger negativt socialt kapital (Putnam 1995, s.3).
Bo Rothstein och Staffan Kumlin har dock kritiserat Putnams tolkning av det teoretiska perspektivet för att den inte stämmer, utan att Putnam vänt det kausala sambandet åt fel håll.
Det har visat sig att deltagande i föreningsliv och i olika frivilligorganisationer inte skapar ökad tillit till andra människor. Det är snarare så att det är människor som redan har hög tillit som i hög grad deltar i föreningsaktivitet. Föräldrarnas bild av samhället vilket de ger sina
9 barn är vad som påverkar tilliten till andra människor inte hur aktivt en person deltar i
föreningsverksamhet. De kritiserar också Putnam för att hans teori om att föreningar kommer bridga och bonda mellan varandra i många fall verkar omöjligt. Detta då det inom
organisationerna och nätverken sprids misstro mot andra grupper, vilket gör samarbete svårare. Exempelvis är det inte troligt att två supportergrupper för två olika hockeylag skulle vara glada om det föreslogs att dessa skulle samarbeta (Rothstein & Kumlin 2001, s.5–6).
Rothstein och Kumlin hävdar att det inte är människors deltagande i föreningar som skapar socialt kapital, utan snarare välfungerande politiska institutioner som gör att människor får högre tillit till varandra och att samarbete därmed blir mer lättuppnåeligt. Genom att
institutioner skapar ordning och gör att den mänskliga tilliten ökar, kommer även det sociala kapitalet öka. De menar att det först behövs stabila, välfungerande institutioner för att skapa tillit mellan människor och det är den tilliten som senare bygger upp det sociala kapitalet (Rothstein & Kumlin 2001, s.7–8 & 12).
2.2 Teoretisk analysram
Vid den ovanstående rubriken redovisas både Putnams och Rothstein/Kumlins olika tolkningar av det teoretiska perspektivet socialt kapital. Tolkningarna kan ses som två inriktningar av samma teoretiska perspektiv, med vissa skillnader. Även om det finns
skillnader mellan de båda tolkningarna, finns det även en del likheter. I studien analyseras inte konflikten mellan forskarnas olika tolkningar av det teoretiska perspektivet socialt kapital.
Syftet med studien är i stället att använda det teoretiska perspektivet för att analysera ett program utarbetat av regeringen. För att göra det anser jag att det inte bara går att använda en av tolkningarna, då regeringens program för att förhindra gängkriminalitet innehåller spår av båda. Därför har jag gjort ett ställningstagande och sorterat ut de allra mest centrala elementen från de båda tolkningarna för att skapa ett analysinstrument som operationaliserar bägge två.
Genom att kombinera de centrala elementen för hur socialt kapital påverkar kriminalitet från båda tolkningarna, skapas en teoretisk analysram som kommer användas vid studiens analys.
Att kombinera två olika tolkningar av det teoretiska perspektivet socialt kapital är givetvis inte oproblematiskt. Men som Putnam själv nämner i en studie finns det inte enbart en tolkning av socialt kapital som är den sanna. Utan det måste hållas i åtanke att det finns flera olika tolkningar vilka kan vara användbara i olika situationer (Putnam 2001, s.2). Därav menar jag att mitt angreppssätt, som går ut på att kombinera två tolkningar av ett teoretiskt perspektiv för att lägga fram en teoretisk analysram rättfärdigas genom Putnams uttalande.
10 2.2.1 Motivering till teoretisk analysram
Anledningen till att en teoretisk analysram utformats är för att avgränsa den empiri som ska analyseras. Genom att plocka ut centrala begrepp och precisera vilken teoretisk tolkning som används ges studien också större transparens och läsaren får en inblick i hur materialet analyserats. En teoretisk analysram är också bra då den lägger grunden för hur analysen senare kommer gå till väga. Analysramen samlar och organiserar även två olika tolkningar av det teoretiska perspektivet socialt kapital, vilket gör det mer lättförståeligt och hanterbart.
Även för de som inte är insatta på området (University of southern California 2022).
I föreliggande studie har två tolkningar av det teoretiska perspektivet socialt kapital kombinerats för att skapa ett analysinstrument som operationaliserar dem och för att
identifiera perspektivets mest centrala element. De båda tolkningarna ger varsin förklaring av socialt kapital, men när de kombineras ges analysen större bredd, där samma sak kan ses från två olika vinklar. Under genomläsningen av tolkningarna observerades likheter, trots att de förklarade uppkomsten av socialt kapital på olika sätt. Likheterna bestod av vissa centrala element som ansågs vara viktiga inom båda tolkningarna för att skapa socialt kapital och förhindra kriminalitet. Av den anledningen blev det intressant att kombinera de båda och skapa en teoretisk analysram för att ge en mer nyanserad bild av socialt kapital och dess påverkan på kriminalitet. Att kombinera tolkningarna av det teoretiska perspektivet har varit ett sätt att försöka undvika en ensidig förklaring där bara den ena tolkningen ges utrymme i analysen. Kombinationen gör även att tolkningarna används gemensamt för att besvara problemformuleringen, i stället för att ställas mot varandra i en jämförelse. När de används tillsammans blir det centrala att försöka besvara problemformuleringen. Om de jämförts med varandra hade risken varit att för stort blickfång riktats på just jämförelsen mellan
tolkningarna och att studiens syfte fått en andrahandsroll.
Valet att använda Putnams, samt Rothstein/Kumlins tolkningar av socialt kapital beror på att de båda tolkningarna skiljer sig åt en del när det kommer till hur de förklarar socialt kapital.
Olikheterna i tolkningarna har möjliggjort en kontrastering där de fyra centrala elementen som återfinns inom de bägge tolkningarna har identifierats. Detta är vad som har gjort det intressant att kombinera tolkningarna, vilket nämns i ovanliggande stycke.
Ett alternativt sätt att använda sig av de två olika tolkningarna hade varit att jämföra dem med varandra och analysera vilken tolkning som är mest framträdande inom regeringens 34- punktsprogram. Att göra på det sättet går dock emot studiens syfte, vilket är att analysera regeringens 34-punktsprogram för att se om det går att observera hur de behandlat det
11 teoretiska perspektivet socialt kapital för att förhindra gängkriminalitet. Syftet är inte att analysera olika forskares oenighet om vems tolkning av det teoretiska perspektivet som är
”korrekt” och mest framträdande inom regeringens program. Därför har de två tolkningarna av det teoretiska perspektivet kombinerats till ett analysinstrument.
2.2.2 De fyra centrala elementen
Tillit är en central del i de bägge tolkningarna. Putnam hävdar att tillit skapas när människor kommer i kontakt med varandra och skapar relationer med människor från andra
samhällsgrupper och att detta sker via engagemang i föreningsliv. Det är de nätverk som finns mellan och runtom människor som skapar det sociala kapitalet och bygger tillit till andra människor (Putnam 1995, s.2–3). Enligt Rothstein och Kumlin är det starka och stabila politiska institutioner som måste finnas för att människor ska lita på varandra. Det är först efter att de finns som människor börjar komma i kontakt med varandra och bygger upp tilliten. Människor vågar öppna upp sig och lita på andra när de vet att det finns regler som straffar den andra parten om den agerar felaktigt (Rothstein & Kumlin 2001, s.7–8 & 12).
Samarbete beskriver Putnam som någonting vilket skapas av ett större socialt kapital där individer tack vare den ökade tilliten oftare och lättare kommer i kontakt med individer från andra grupper i någonting som kallas ”bridging”, eller på svenska ”brobyggande”. Detta brobyggande leder till samarbeten mellan olika grupper, vilket gör att gemensamma mål lättare uppnås. Individer gynnas därmed av att samarbeta med andra människor (Putnam 1995, s.2–4). Rothstein och Kumlin menar att kostnaderna för människor att samarbeta minskar när det sociala kapitalet ökar. När institutionerna gjort att tilliten ökar kommer fler våga samarbeta eftersom de vet att de skyddas om den andra parten gör någonting fel och därmed ökar det sociala kapitalet ytterligare av att fler samarbeten sker (Rothstein & Kumlin 2001, s.7–8 & 12).
Segregation är ett centralt element som inte går att utläsa explicit i någon av de två tolkningar av det teoretiska perspektivet, men som jag hittat implicit och vilket är centralt i att bekämpa kriminalitet. Segregation är när olika grupper av människor lever separerade från varandra.
Denna segregering kan bero på socioekonomiska skäl, etnicitet eller religion för att bara dra några exempel. Det innebär att människor som delar exempelvis bakgrund och/eller etnicitet samlas i vissa områden där de bygger en egen gemenskap och kanske isoleras från samhället.
Isoleringen kan medföra ojämlikhet och andra problem som drabbar hela samhället, där ett problem kan bli att de segregerade grupperna inte bygger broar till andra samhällsgrupper och sprider sitt sociala kapital (Delegation mot segregation 2021c). Putnams artikel visar att alla
12
”raser” har lidit av minskat socialt kapital i USA, men att den drabbat den svarta befolkningen och andra minoritetsgrupper extra hårt. Den svarta befolkningen lider av lägre tillit, bland annat på grund av historien kring slaveri och vit överhöghet och därmed blir deras sociala kapital lägre. Detsamma gäller för andra minoritetsgrupper i USA (Putnam 1995, s.10). I Rothstein och Kumlins artikel redogörs för att Angered, en stadsdel med en stor andel flyktingar och immigranter har lägre tillit än andra delar av Göteborg. Den lägre nivån av mellanmänsklig tillit tros bero på att många av individerna kommer från stater där
diskrimineringen är hög och där det finns en hög grad av korruption. De nämner även att svarta i USA har låg tillit, men menar att det inte bara beror på slaveriet, utan även en systematisk rasism från de politiska institutionerna. Den lägre tilliten orsakad av bristfälliga politiska institutioner gör att vissa grupper blir segregerade, vilket kan ske både frivilligt och ofrivilligt (Rothstein & Kumlin 2001, s.8). Denna punkt har valts att ha med eftersom
regeringen vill arbeta i utsatta områden och deras program bör då behandla denna brist på mellanmänsklig tillit. Detta för att gängkriminaliteten som enligt Brottsförebyggande rådet skapas i sådana områden på grund av utanförskap och misstro ska kunna förhindras
(Brottsförebyggande rådet 2016, s.56–58).
Negativt socialt kapital är någonting som kanske inte alltid hålls i åtanke när det teoretiska perspektivet socialt kapital nämns. Putnam förklarar det genom att ta upp ett kriminellt gäng som exempel och menar att socialt kapital kan göra att gängmedlemmar utvecklar större tillit till varandra och att den nya tilliten och nätverken gör det lättare att uppnå gemensamma kriminella mål. Gängen isolerar sig själva från övriga samhället. Även om deras sociala kapital blir större via nätverksutökning och en högre tillit, gäller detta bara mot andra kriminella och de vill inte agera brobyggande mot övriga samhället. De håller sig utanför övriga samhället och bidrar inte med någonting positivt. Detta sociala kapital gynnar därför inte samhället, utan enbart de kriminella och gör att det kan ses som negativt (Putnam 1995, s.2–3). Enligt Rothstein och Kumlin ligger de politiska institutionerna till grund för att skapa tillit, som senare leder till ökat samarbete. En utökning av institutioner likt polisen kommer inte få kriminellas tillit till stat och samhälle att öka, även om fler poliser skulle öka övriga samhällets tillit. Det beror på att de kriminella gängen valt att avlägsna sig från övriga samhället och dess institutioner. En utökning av institutioner kan i stället ses som ett hot mot gängets säkerhet och tilliten till övriga samhället kan minska som en konsekvens av det negativa sociala kapitalet, vilket kan leda till att segregationen fortsätter. Det här beror enligt Rothstein och Kumlin på att många grupper är uppbyggda genom misstro mot andra grupper
13 och där är kriminella gäng bra exempel på sådana grupper. Genom att skapa misstro mot samhället bygger gängen upp tilliten mellan sina medlemmar och eftersom de inte bygger kopplingar till övriga samhället blir det sociala kapitalet negativt. Det stannar inom gruppen och sprider sig inte i samhället där det kunde underlättat samarbetet (Rothstein & Kumlin 2001, s.5–6).
2.3 Definition av gängkriminalitet
Gängkriminalitet är det mest centrala begreppet i denna studie och behöver därmed definieras för att ge en tydlig bild av vad som menas varje gång begreppet används. Den definition av begreppet som återfinns i denna studie kommer från Brottsförebyggande rådet. BRÅ
benämner inte begreppet som ”gängkriminalitet”, utan som organiserad brottslighet, men de båda begreppen är synonyma med varandra och denna studie använder sig av begreppet gängkriminalitet. BRÅ definierar gängkriminalitet på följande sätt. Det är grupper av
människor organiserade i nätverk vars mål är att tjäna pengar illegalt och genom exempelvis trakasserier, hot, korruption och våld skydda och underlätta brottsligheten. I de flesta fall är gängen inte synliga, utan försöker hålla sig diskreta för att tjäna pengar på illegala sätt, utan att bli störda av polisen. Men det förekommer synliga gäng, eller delar av gäng, där det är gemenskapen och brödraskapet som är det viktiga. De gängen är inte lika vinstintresserade och i stället för att agera utom synhåll för allmänheten sprider de oro genom att klä sig med vissa gängemblem och genom att uppföra sig på ett provokativt sätt (Brottsförebyggande rådet 2022).
14
3. Design och metod
I nedanstående kapitel kommer först studiens design att presenteras för läsaren, designen visar hur författaren kommer gå till väga för att genomföra studien. Det är som en slags ritning för hur studien ska byggas upp. Sedan presenteras den metod som använts för att analysera studiens empiriska material. Under metodrubriken kommer det redogöras för reflektion och transparens och sist i kapitlet presenteras studiens materialurval.
3.1 Design
Vid besvarandet av studiens problemformulering har en metod där många variabler
analyserats på ett mer djupgående vis för att skapa fördjupad kunskap lämpat sig bäst. Vilket inneburit att forskningsdesignen för denna studie varit kvalitativ. Metoder som riktar in sig på att kasta ett brett nät för att fånga in många studieobjekt, men som bara berör ett fåtal
variabler har därmed inte varit aktuella. Studien har grundats på en fallstudiedesign. Designen fallstudie valdes eftersom studien enbart utformats för att analysera ett fall intensivt, vilket i denna studie varit regeringens 34-punktsprogram. Programmets relevanta punkter har analyserats genom att de mest centrala elementen från det teoretiska perspektivet socialt kapital sorterats ut och använts som teoretisk analysram. De möjliga resultat regeringens åtgärdsförslag kan komma att få, har sedan jämförts med tidigare resultat från användandet av socialt kapital vid förhindrande av kriminalitet. Vilka identifierats i den tidigare forskningen.
Genom att ha kombinerat Putnams och Rothstein/Kumlins tolkningar av det teoretiska
perspektivet socialt kapital har ett nyanserat analysinstrument vuxit fram. Detta har lett till en mer nyanserad analys där inte enbart en tolkning av det teoretiska perspektivet använts (Esaiasson et al. 2017, s.108–110).
Användandet av en fallstudiedesign har gjort det svårt att generalisera studiens resultat. Vilket beror på att fallet som analyserats inte valts ut slumpmässigt, samt att det bara rört sig om ett fall i denna studie. Från den kvantitativa forskningen, främst från det mer traditionella hållet, riktas kritik till samhällsvetenskaper eftersom de anser att resultat från studier som bara undersöker ett fåtal fall inte borde kunna generaliseras. Enligt dessa traditionalister skulle en undersökning likt Putnams undersökning om demokratin och ekonomins utveckling i norra och södra Italien inte kunna generaliseras på något annat land. Detta eftersom resultatet i Italien kanske inte kan återspegla vad resultatet skulle bli i exempelvis Sverige eller Tyskland (Esaiasson et al. 2017, s.158–159). Ovanför har det redogjorts för att det kan vara svårt att generalisera resultat från fallstudier, men att generalisera resultatet har aldrig varit studiens
15 ambition. Anledningen till att det redogjorts för möjliga svårigheter med att generalisera resultaten från en fallstudie, även fast det i denna fallstudie inte generaliserats några resultat, är för att bibehålla studiens transparens.
3.2 Metod
Den metod som använts för genererande av data i denna studie är en kvalitativ textanalys där studiens textmaterial genomlästs noggrant. Genom noggrann läsning har de allra viktigaste delarna av litteraturen plockats ut och bidragit till att besvara problemformuleringen. Det latenta budskapet i studiens material har också kunnat utläsas via noggrann genomläsning av texterna. Detta har möjliggjort synliggörandet av det dolda budskapet under ytan och mellan raderna, vilket passat bra eftersom flera av de texter som använts i studien inte direkt handlat om gängkriminalitet. Men där användbara delar om hur socialt kapital påverkar kriminalitet gått att utläsa, vilka senare applicerats på gängkriminalitet (Esaiasson et al. 2017, s.211–214
& 227). Studiens metod brukar användas för att hitta det uttalade i textmaterial snarare än det outtalade eller latenta budskapet. Diskursanalyser lämpar sig bättre för att hitta outtalad information i texter. Samt för att avgöra om det outtalade är outtalat eftersom det inte är viktigt, eller för att det är självklart och därför inte behöver skrivas ut. I denna studie har dock ett välutvecklat analysinstrument använts, vilket gjort det möjligt att utläsa latent information i det empiriska textmaterial som analyserats. Det analysinstrument som har arbetats fram i studien består av de centrala element inom det teoretiska perspektivet socialt kapital som påverkar kriminalitet. Av den anledningen har det gått att analysera regeringens 34- punktsprogram och utläsa på vilka implicita sätt de har hanterat socialt kapital för att förhindra gängkriminalitet (Boréus & Bergström 2018, s.79–80).
Genom användandet av referat och citat har det gått att visa vilka delar av resultat och
analyskapitlet som är ursprungsinnehåll från det empiriska textmaterialet och vilka delar som tillkommit genom egna analyser. Citaten har gett transparens i studien och läsaren har fått en möjlighet att se vilka textstycken som legat till grund för analysen. Citat från den tidigare forskningen har också gett insikt i vilka konsekvenser regeringens presenterade åtgärder för att förhindra gängkriminaliteten kan komma att få (Esaiasson et al. 2017, s.232–233).
För att få fram relevant kunskap om det studien handlar om har det skett kodning och tematisering av det empiriska materialet. Detta har även möjliggjort en systematisering av materialet för att ta reda på vilka de allra mest väsentliga delarna var. Studien har genomförts genom att använda deduktiva koder. Tanken bakom valet var att det skulle bli lättare att
16 bringa ordning i materialet när alla texter lästes och analyserades på samma sätt redan från början, utan att vissa koder skapats mitt i en analys. Det har dock varit viktigt att texterna inte analyserats i små fragment allt för mycket. De selekterade delarna av textmaterialet har analyserats i relation till en större kontext, vilket var texten som helhet. Detta för att
analyserna inte skulle bli obegripliga. Koderna har varit viktiga att definiera på förhand för att visa hur de har förståtts under studiens gång och för att en översiktlig definition underlättat när de använts på flera olika texter (Esaiasson et al. 2017, s.228–231).
Även om koderna varit deduktiva och skapats innan de använts till analys av det material som ligger till grund för studien, blev de också till viss del induktiva. Det beror på att koderna skapats genom läsning av de två olika tolkningarna av det teoretiska perspektivet socialt kapital som använts i studien, samt via utformandet av en teoretisk analysram. Att koderna skapats induktivt betyder att de skapats under studiens gång och genom läsning av relevant litteratur. I denna studie blev de centrala element, vilka sorterats ut från de två tolkningarna av det teoretiska perspektivet även den teoretiska analysramen. Analysramen innehåller de koder som använts för att genomföra studien och koderna har därmed definierats på förhand.
Kodningen har skett manuellt av forskaren själv och inte genom en automatisk datoranalys (Boréus & Bergström 2018, s.50 & 58–59).
3.3 Reflektion och transparens
Denna metod har medfört att forskaren fått en relativt stor roll genom studiens gång. Det var forskaren som valde vilket material som ansågs vara av relevans för studien och som valde bort det som inte ansågs vara viktigt. I slutsatskapitlet har forskaren dragit slutsatser utifrån det material hen valt att lägga fram som viktigt för att besvara problemformuleringen. Det innebär att det till viss del förekommer subjektivitet och att kriteriet kring objektivitet inte uppfyllts, vilket är vanligt vid kvalitativa studier. Kvalitativa studier genomförs genom att individers tolkningar avgör vad som blir resultatet och eftersom alla har olika tidigare
erfarenheter kan två personer läsa och tolka en text på två helt olika sätt. Ett exempel på detta går att återfinna i studiens teorikapitel. Där presenteras en teoretisk analysram skapad av mig själv utifrån Putnam och Rothstein/Kumlins tolkningar av det teoretiska perspektivet socialt kapital. I den teoretiska analysramen har det presenterats vilka element från det teoretiska perspektivet jag sett som mest centrala för att förhindra gängkriminalitet, utifrån forskarnas två olika tolkningar av perspektivet. Egentolkningen har sedan legat till grund för analysen eftersom det utgjort ett slags kodschema. Det är även så att förkunskaper inom ett ämne kan ha lett till att just det ämnet studerats och då är det viktigt att vara medveten om att tidigare
17 kunskaper kan ha haft viss påverkan på resultat och slutsats. Eftersom forskaren har en stor roll i en kvalitativ textanalys bör det under arbetets roll förekomma kritisk reflektion kring just vilken roll forskaren haft i studien (Esaiasson et al. 2017, s.228; Hjerm, Lindgren &
Nilsson 2014, s.83).
Ett mål inom forskningen är ofta att få intersubjektivitet, vilket innebär att två forskare som har tillgång till samma material och som gör samma slags analys bör få identiska resultat.
Men detta är kontroversiellt inom samhällsvetenskaplig forskning eftersom det här studeras mer tolkning av mänsklig aktivitet och kommunikation. Även om denna studie kanske inte leder till full intersubjektivitet är den transparent. Hur studien genomförts och vilka val som gjorts har redogjorts för och för att vara transparent i resultat och analysdelen har citat från textmaterialet redovisats. Citaten har tillsammans med textskildringarna legat till grund för de tolkningar som gjorts (Boréus & Bergström 2018, s.40–41).
3.4 Urval material
Till denna studie har materialet valts snävt och det är bara material som bedömts relevant för studien som har analyserats. Anledningen till detta urval var att metoden för studien är en kvalitativ textanalys och texterna har behövt genomläsas noggrant, därför har det inte gått att granska allt relevant material. Utan det har skett ett urval där de texter som ansetts mest relevanta för studien valts ut och analyserats djupgående. Detta kan ha lett till att någonting väsentligt missats, men det hade varit alldeles för tidskrävande att läsa alla relevanta texter och det var därför inte genomförbart. Sedan kan en genomläsning av stora mängder relevant material leda till mindre noggranna och därmed sämre analyser eftersom det skulle vara svårare att analysera allt material djupgående. Därmed har ett relativt snävt urval av material skett för att underlätta studiens utförande. Tillvägagångssättet för att hitta källorna har varit att använda vissa sökord såsom ”socialt kapital och kriminalitet” både på Karlstad
universitetsbibliotek och på internet. På Karlstad universitets onlinebibliotek har även
alternativet ”peer review” kryssats i för att få fram tidigare forskning som granskats av andra forskare inom samma forskningsfält och som gett större trovärdighet (Esaiasson et al. 2017, s.225–226). Regeringens 34-punktsprogram som arbetats fram i syfte att förhindra
gängkriminaliteten i Sverige har varit en viktig del av studiens material och har legat till grund för analysen. Vid punkt 27 i programmet börjar den del som döpts till ”förebyggande av brott”. Det är dessa punkter som varit av intresse för föreliggande studie, men alla punkterna i denna del av listan har inte berört studiens teoretiska perspektiv socialt kapital.
Därför har punkterna 27,28,30,31,32 och 33, som varit relevanta, granskats närmare utifrån
18 teoretiskt perspektiv och tidigare forskning om socialt kapital och dess påverkan på
kriminalitet. Dessa punkter blev materialurvalet för studiens analys (Regeringskansliet 2022).
Under flera av de relevanta punkter i 34-punktsprogrammet som använts i denna studie fanns det länkar till pressmeddelanden, statliga offentliga utredningar och i ett fall till myndigheten delegation mot segregation. De statliga offentliga utredningarna har inte använts i denna studie. Däremot har några pressmeddelanden och flera rubriker från delegation mot
segregations hemsida använts för att genomföra studien. Det har använts citat från dessa sidor i analysen och där finns refererat till exakt vart citaten hämtats. De länkar som fanns inom 34- punktsprogrammet och som använts finns också med i källförteckningen för att ge studien transparens.
19
4. Resultat och analys
Detta kapitel kommer att innehålla både studiens resultat, samt den analys som gjorts på det empiriska materialet. I stället för att göra en separat resultatdel och en analysdel kommer de att kombineras eftersom båda delarna är tätt sammanknutna. För att bevara studiens röda tråd kommer resultat och analys ske i samma ordning som de centrala elementen i studiens teoretiska analysram presenterats. Det innebär att det kommer finnas fyra underrubriker där den första är tillit och den sista är negativt socialt kapital. Vid varje underrubrik presenteras resultatet, men materialet analyseras även med hjälp av studiens teoretiska analysram och den tidigare forskningen. Regeringen använder sig egentligen inte uttryckligen av det teoretiska perspektivet socialt kapital när de presenterar de åtgärder som ska förhindra gängkriminalitet i 34-punktsprogrammet. Men flera av förslagen på åtgärder kan kopplas till studiens tolkning av det teoretiska perspektivet, vilket återfinns i den teoretiska analysramen.
4.1 Tillit
Av regeringens 34-punktsprogram framgår att de satsar på att bygga upp tilliten i det svenska samhället. En central del i regeringens program för att förhindra gängkriminalitet är att hjälpa gängmedlemmar som vill lämna det kriminella och återanpassa sig till det ”vanliga”
samhället. Regeringen vill se ett ökat stöd till avhopparna och vill införa ett nationellt avhopparprogram där gängkriminella i hela landet ska ha samma möjligheter att ta sig ur kriminaliteten. Det nationella avhopparprogrammet handlar om att skapa tillit mellan avhopparna och övriga samhället. Regeringen satsar på att kunna erbjuda alla individer som lämnar kriminella gäng det stöd de behöver för att återanpassa sig till samhället och genom att göra det kommer de kriminellas tillit till samhället att öka, eftersom de ser att samhället vill hjälpa dem (Regeringskansliet 2022).
Regeringen beslutade den 23 september 2021 att ge ett antal myndigheter i uppdrag att utveckla stödet till avhoppare för att fler individer ska få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer. […] (Regeringskansliet 2022, under punkt 33).
Ovanliggande citat visar att regeringen vill satsa mer resurser på att hjälpa individer ur den kriminella världen.
– Vi behöver göra mer för att motivera människor att hoppa av och stötta dem som är beredda att ta steget att lämna grov kriminalitet bakom sig. Det finns flera fungerande verksamheter i landet redan idag, men stödet till avhoppare behöver bli mer effektivt och samordnat på nationell nivå. Bostadsorten får inte vara avgörande för om avhopparen ska få något stöd, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. (Regeringskansliet 2019, tredje stycket inom länken döpt till, Pressmeddelande: Beslut om ett nationellt avhopparprogram, under punkt 33 i programmet).
20 I det här citatet redogör Morgan Johansson för att regeringen kommer behöva göra mer för att motivera avhopp från de kriminella gängen.
Den här åtgärden regeringen har med i sitt program för att förhindra gängkriminalitet kan enligt Putnam ses som tillitsbyggande, eftersom de gängmedlemmar som väljer att hoppa av den kriminella banan tar sig utanför den egna gruppen och kommer i kontakt med andra samhällsgrupper. I detta fall kommer de i kontakt med både det offentliga och andra redan fungerande avhopparverksamheter. Det är genom denna brobyggning som tilliten byggs upp och avhopparna kommer bygga upp nya sociala nätverk, vilka kommer leda till ökad tillit både mot allmänheten och mot det offentliga, som en effekt av att de fått hjälp att ta sig ur den kriminella världen (Putnam 1995, s.2–3). Enligt Rothstein och Kumlin är det satsningen på att bygga ett nationellt avhopparprogram som är det viktigaste för att bygga tillit mellan
människor och kunna hindra gängkriminaliteten. När ett avhopparprogram blir till en stabil politisk institution kommer människor från olika delar av samhället komma i kontakt med varandra och tillit kommer skapas. Avhopparprogrammet fungerar som en slags garanti för båda parterna där avhopparen och personerna denne kommer i kontakt med vet att om den andre parten gör någonting felaktigt kommer det finnas regler som ger denne påföljder för sina handlingar (Rothstein & Kumlin 2001, s.7–8 & 12).
Regeringen vill även bygga tillit genom att positionera fältassistenter ute i samhället på kvällar och helger för att skapa en trygghet och en tillit till det offentliga och visa att de finns på plats för att motverka gängkriminaliteten. Målet är även att en större närvaro av
fältassistenterna ska motverka rekryteringen av unga till gängen.
Bemanning med fältassistenter kvällar och helger bedöms av bland annat Polismyndigheten vara en både synlig och effektiv åtgärd mot gängproblem och rekrytering av unga till kriminalitet. Sociala insatsgrupper är en arbetsmetod för samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att hjälpa unga att sluta begå brott. Resurser till kommunerna för detta ska säkerställas. (Regeringskansliet 2022, under punkt 30).
Enligt Rothstein och Kumlin kan denna åtgärd ses som ett sätt att skapa tillit genom att stabila politiska institutioner eller organisationer byggs upp först. Om fler fältassistenter finns i samhället för att skapa trygghet och hjälpa till kan det leda till att tilliten ökar mellan unga individer och det offentliga. Får unga människor högre tillit till fältassistenterna är steget inte långt till att de litar mer på polisen och andra offentliga myndigheter. Om ungdomar litar på individer inom den offentliga sektorn, kommer det enligt Rothstein och Kumlins tolkning av socialt kapital också leda till att de börjar lita på alla andra individer i samhället. Därmed skulle en relativt enkel åtgärd som att stationera ut fler fältassistenter skapa ett mer
21 sammansvetsat samhälle med lägre gängkriminalitet (Rothstein & Kumlin 2001, s.7–8). Om ungdomar inte upplever hot från det offentliga och i stället har hög tillit kommer de inte dras mot de kriminella gängen i lika hög utsträckning. De kommer känna en gemenskap i övriga samhället och därmed försvinner en av orsakerna till att individer närmar sig kriminella gäng, nämligen utanförskapet (Brottsförebyggande rådet 2016, s.54–55). Åtgärder för att minska utanförskap och se till att alla känner sig välkomna i det ”vanliga” samhället är någonting som tidigare förekommit i Sverige, närmare bestämt i Malmö, där dessa åtgärder skulle hjälpa till att förhindra gängkriminaliteten och bygga tillit till övriga samhället (Schclarek Mulinari 2015, s.14–15). Genom att bemanna gatorna med fler fältassistenter har regeringen möjlighet att bygga relationer med ungdomar som kanske har hamnat fel i livet. I stället för att poliser kommer och tar dem till fylleceller eller driver bort dem, kan fältassistenterna starta en dialog.
Det är denna kontakt som kan få ungdomar att vända sig bort från gängens gemenskap och närma sig övriga samhället. Skapar de relationer med vuxna som har i uppdrag att värna om deras välmående kan de bygga broar till denna grupp och skapa sig ytterligare ett socialt nätverk. Ett nätverk som inte involverar kriminella individer. Tilliten som fältassistenterna kan skapa är viktig eftersom de kan agera som en första bro av många i ungdomarnas väg tillbaka in i samhället (Putnam 1995, s.2–4). Putnam förklarar socialt kapital kortfattat på detta sätt, ”The theory of social capital presumes that, generally speaking, the more we connect with other people, the more we trust them, and vice versa.” (Putnam 1995, s.3). Med andra ord kan denna kontakt mellan fältassistenter och ungdomar i riskzon vara viktig i att förhindra rekrytering till de kriminella gängen och minska gängkriminalitet (Putnam 1995, s.2–4).
Längre ned i detta kapitel kommer det handla om segregation, men först måste segregation tas upp här eftersom det kan påverka tilliten i ett samhälle. Det citat som presenteras här under visar varför det är viktigt att arbeta mot segregation, men det visar också ett behov av att allokera resurser till tillitsskapande.
Alla påverkas av ett samhälle som präglas av segregation, eftersom ett sådant samhälle riskerar att inte hålla samman. Det kan bland annat påverka känslan av gemenskap, trygghet och tillit. Andra samhälleliga konsekvenser kan handla om att människors potential inte tas tillvara på arbetsmarknaden och att affärsverksamheter påverkas, vilket kan leda till uteblivna skatteintäkter för samhället. Segregation kan även leda till att områden och människor stigmatiseras. (Delegation mot segregation, 2021b, första stycket under rubriken, När blir segregationen en samhällsutmaning?).
Ett splittrat samhälle där olika grupper inte kommer i kontakt med varandra är motsatsen till vad Putnam menar bygger upp det sociala kapitalet. Som det står i citatet kan det leda till att
22 tilliten blir lägre, vilket går att konstatera med hjälp av Putnams tolkning av det teoretiska perspektivet. Det är just kontakten mellan människor och grupper/föreningar av människor som utvecklar det sociala kapitalet och medför ökad tillit. När grupper lever segregerat kommer de inte komma i kontakt med många utanför gruppen och tilliten blir därmed centrerad till just gruppen. Detta kan ske med kriminella gäng. De kan bli isolerade och stigmatiserade vilket till slut gör att de tappar all tillit till övriga samhället och det blir svårare att motverka gängkriminaliteten. Därför är regeringens planerade satsningar på ett nationellt avhopparprogram, ökad närvaro av fältassistenter och arbete mot segregation avgörande för att förhindra den svenska gängkriminaliteten (Putnam 1995, s.2–4). Enligt Rothstein och Kumlins tolkning av det teoretiska perspektivet är segregation också någonting negativt. I deras tolkning hävdas att segregation i samhället beror på att de politiska institutionerna inte är tillräckligt välutvecklade och stabila och att människor därför inte har tillit till varandra.
Har de ingen tillit till de institutioner som finns, eller de anställda inom den offentliga sektorn, kommer de inte heller lita på andra människor i samhället. Det gör att personer bara har kontakt med sådana de känner och kan lita på, oftast inom den egna gruppen, eller inom det kriminella gänget och det sociala kapitalet utvecklas därmed inte. Därför är det viktigt att regeringen i sitt 34-punktsprogram har med åtgärder som genom socialt kapital kan bygga upp tilliten (Rothstein & Kumlin 2001, s.5–8 & 12).
4.2 Samarbete
Samarbete är någonting som tas upp i båda tolkningarna av socialt kapital och har i denna studie sorterats ut som ett centralt element av det teoretiska perspektivet. I regeringens 34- punktsprogram går det vid ett flertal punkter se att samarbete är viktigt i förhindrandet av gängkriminalitet. I programmet står det inte explicit att samarbete är viktigt för att bygga upp det sociala kapitalet, eftersom de inte nämner någonting om socialt kapital, men det har tolkats som viktigt för att skapa socialt kapital enligt den teoretiska analysramen.
Det finns ett stort behov av ytterligare insatser de närmaste åren för att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Problem med kriminalitet och otrygghet är hela samhällets ansvar, där en lång rad aktörer utanför rättsväsendet behöver medverka. De åtgärder som vidtas måste också präglas av långsiktighet och vara baserade på kunskap om vilka metoder som fungerar och är samhällsekonomiskt effektiva mot brott. (Regeringskansliet 2020a, andra stycket inom länken döpt till, Pressmeddelande: Regeringen tillsätter en
parlamentarisk trygghetsberedning, under punkt 27 i programmet).
I ovanliggande citat redogör regeringen för att det inte bara är rättsväsendet som är ansvariga vid bekämpningen av gängkriminaliteten. Det är en mängd aktörer utanför rättsväsendet som också borde medverka eftersom kriminalitet är hela samhällets ansvar. Här går det att utläsa
23 att samarbete är någonting som är centralt för att bekämpa gängkriminaliteten. Enligt
forskarnas tolkningar av det teoretiska perspektivet går det att se hur ett ökat samarbete mellan människor är önskvärt för ett samhälle. Putnam menar att den tillit som byggs mellan individer genom interaktioner i olika grupper och föreningar gör att det blir lättare att
samarbeta. När tilliten är hög kan olika individer och/eller grupper lättare samarbeta, eftersom det går att lita på att alla kommer ställa upp och göra sitt bästa och därmed är det också lättare att uppnå gemensamma mål. Ett sådant gemensamt mål skulle kunna vara att förhindra
gängkriminalitet (Putnam 1995, s.3).
I en tidigare studie utförd av Erik Herber visar han hur det i Japan efter en tsunamikatastrof uppstod grupper som genom samarbete motverkade kriminalitet och gjorde att nivån av kriminalitet sjönk. Initiativet kom delvis från polisen som varnade om ökad kriminalitet till följd av att människor tvingats lämna sina bostäder, men det sågs också som hedervärt att delta i förebyggandet av kriminalitet (Herber 2014, s. 11–12).
Based on statistics, media reports, and interviews with (former) inhabitants of the struck Tōhoku area as well as members of NGO’s, it will furthermore show that crime prevention activities, that up until now have received hardly any scholarly attention, were purposely employed to strengthen community ties, as well as to bring about ties between members of communities torn apart by the disasters. Focusing on crime and crime prevention activities after March 11, 2011 in Miyagi prefecture and specifically the town of Ishinomaki, this article will show that amidst overwhelming loss and uncertainty crime constituted and constitutes an opportunity for the (re-)building of social capital. (Herber 2014, s.1).
Citatet från Herbers artikel visar att samarbete är ett effektivt verktyg för att motverka kriminalitet.
Med utgångspunkt i Rothstein och Kumlins tolkning av socialt kapital går samarbete mycket enklare om det finns hög tillit bland individer i samhället och tilliten beror på hur starka och stabila de politiska institutionerna är. Regeringens 34-punktsprogram tar upp förslag på att låta flera olika politiska institutioner samarbeta i syfte att förhindra gängkriminaliteten, exempelvis genom att Kriminalvården, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse ska utforma ett myndighetsgemensamt nationellt avhopparprogram för gängkriminella. Det kommer enligt denna tolkning av det teoretiska perspektivet göra att tilliten ökar och därmed till att samarbete, i detta fall mot gängkriminalitet, blir lättare att åstadkomma (Rothstein & Kumlin 2001, s.7–8; Regeringskansliet 2022).
För att minska en av de största orsakerna till att gängkriminalitet uppstår, vilket är segregation och som presenteras vid underliggande rubrik, framgår det i regeringens 34-punktsprogram att det inte är någon enskild aktör som på egen hand kan minska segregationen. Segregation är ett
24 problem som kräver samverkan och flera olika aktörer måste samarbeta för att lyckas
motarbeta det (Delegation mot segregation 2020). I en av de tidigare studierna skriver forskarna följande […] ”the prevalence of trust on community members seems to have a significant and robust effect of reducing the incidence of violent crimes.” (Lederman, Loayza
& Menéndez 2002, s.3). Tillit är viktigt för att minska kriminalitet och det är viktigt i
skapandet av samarbeten. Enligt de två tolkningarna av socialt kapital är tillit vad som gör att människor kommer i kontakt med varandra och det underlättar samarbetet mellan olika individer och grupper i samhället. Enligt Putnam behövs bridging för att grupper ska komma i kontakt med varandra och öka sina sociala nätverk. Vilket medför att det sociala kapitalet stiger och att det blir enklare att samarbeta mot gemensamma mål. För att lyckas med några av de föreslagna åtgärderna måste regeringen därför först och främst se till att tilliten i samhället är tillräckligt bra för att en mängd olika aktörer ska våga ge sig in i ett samarbete mot segregation (Putnam 1995, s.2–3). Rothstein och Kumlins tolkning där de politiska institutionernas styrka och stabilitet avgör om det kommer finnas tillit, menar även att tilliten som skapas avgör hur samarbetet i samhället kommer se ut. Finns starka stabila institutioner vågar individer och grupper lita på varandra eftersom de vet att den andra parten kommer straffas på något sätt om de gör fel. För att regeringen ska lyckas skapa ett stort samarbete mot en minskad segregation i Sverige, men även andra problem som leder till
gängkriminalitet, behövs därför starka och stabila politiska institutioner i enlighet med denna tolkning (Rothstein & Kumlin 2001, s.5–8). Regeringen presenterar i 34-punktsprogrammet ett förslag som kan komma att öka tilliten, enligt främst Rothstein och Kumlins tolkning av socialt kapital. De vill lagstifta ett förslag där Sveriges kommuner måste arbeta med
brottsförebyggning. De nämner att det i många kommuner redan sker, men att det sker frivilligt och att det skulle behövas en lagstiftning som gör att alla kommuner arbetar brottsförebyggande. Det skulle även bidra till att förhindra gängkriminaliteten
(Regeringskansliet 2022). Om denna åtgärd tas kan det öka tilliten till det offentliga och därmed till andra delar av samhället och det skulle kunna få som effekt att samarbetet mot gängkriminalitet blir enklare. Detta eftersom transaktionskostnaderna vid samarbeten skulle sjunka när det inte behövs lika många mellanhänder (Rothstein & Kumlin 2001, s.7–8).
Oavsett vilken tolkning av det teoretiska perspektivet som används är tillit en central del i att få grupper från hela samhället att samarbeta för att lösa problem såsom gängkriminalitet.
