Tillit

Av regeringens 34-punktsprogram framgår att de satsar på att bygga upp tilliten i det svenska samhället. En central del i regeringens program för att förhindra gängkriminalitet är att hjälpa gängmedlemmar som vill lämna det kriminella och återanpassa sig till det ”vanliga”

samhället. Regeringen vill se ett ökat stöd till avhopparna och vill införa ett nationellt avhopparprogram där gängkriminella i hela landet ska ha samma möjligheter att ta sig ur kriminaliteten. Det nationella avhopparprogrammet handlar om att skapa tillit mellan avhopparna och övriga samhället. Regeringen satsar på att kunna erbjuda alla individer som lämnar kriminella gäng det stöd de behöver för att återanpassa sig till samhället och genom att göra det kommer de kriminellas tillit till samhället att öka, eftersom de ser att samhället vill hjälpa dem (Regeringskansliet 2022).

Regeringen beslutade den 23 september 2021 att ge ett antal myndigheter i uppdrag att utveckla stödet till avhoppare för att fler individer ska få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer. […] (Regeringskansliet 2022, under punkt 33).

Ovanliggande citat visar att regeringen vill satsa mer resurser på att hjälpa individer ur den kriminella världen.

– Vi behöver göra mer för att motivera människor att hoppa av och stötta dem som är beredda att ta steget att lämna grov kriminalitet bakom sig. Det finns flera fungerande verksamheter i landet redan idag, men stödet till avhoppare behöver bli mer effektivt och samordnat på nationell nivå. Bostadsorten får inte vara avgörande för om avhopparen ska få något stöd, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. (Regeringskansliet 2019, tredje stycket inom länken döpt till, Pressmeddelande: Beslut om ett nationellt avhopparprogram, under punkt 33 i programmet).

20 I det här citatet redogör Morgan Johansson för att regeringen kommer behöva göra mer för att motivera avhopp från de kriminella gängen.

Den här åtgärden regeringen har med i sitt program för att förhindra gängkriminalitet kan enligt Putnam ses som tillitsbyggande, eftersom de gängmedlemmar som väljer att hoppa av den kriminella banan tar sig utanför den egna gruppen och kommer i kontakt med andra samhällsgrupper. I detta fall kommer de i kontakt med både det offentliga och andra redan fungerande avhopparverksamheter. Det är genom denna brobyggning som tilliten byggs upp och avhopparna kommer bygga upp nya sociala nätverk, vilka kommer leda till ökad tillit både mot allmänheten och mot det offentliga, som en effekt av att de fått hjälp att ta sig ur den kriminella världen (Putnam 1995, s.2–3). Enligt Rothstein och Kumlin är det satsningen på att bygga ett nationellt avhopparprogram som är det viktigaste för att bygga tillit mellan

människor och kunna hindra gängkriminaliteten. När ett avhopparprogram blir till en stabil politisk institution kommer människor från olika delar av samhället komma i kontakt med varandra och tillit kommer skapas. Avhopparprogrammet fungerar som en slags garanti för båda parterna där avhopparen och personerna denne kommer i kontakt med vet att om den andre parten gör någonting felaktigt kommer det finnas regler som ger denne påföljder för sina handlingar (Rothstein & Kumlin 2001, s.7–8 & 12).

Regeringen vill även bygga tillit genom att positionera fältassistenter ute i samhället på kvällar och helger för att skapa en trygghet och en tillit till det offentliga och visa att de finns på plats för att motverka gängkriminaliteten. Målet är även att en större närvaro av

fältassistenterna ska motverka rekryteringen av unga till gängen.

Bemanning med fältassistenter kvällar och helger bedöms av bland annat Polismyndigheten vara en både synlig och effektiv åtgärd mot gängproblem och rekrytering av unga till kriminalitet. Sociala insatsgrupper är en arbetsmetod för samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att hjälpa unga att sluta begå brott. Resurser till kommunerna för detta ska säkerställas. (Regeringskansliet 2022, under punkt 30).

Enligt Rothstein och Kumlin kan denna åtgärd ses som ett sätt att skapa tillit genom att stabila politiska institutioner eller organisationer byggs upp först. Om fler fältassistenter finns i samhället för att skapa trygghet och hjälpa till kan det leda till att tilliten ökar mellan unga individer och det offentliga. Får unga människor högre tillit till fältassistenterna är steget inte långt till att de litar mer på polisen och andra offentliga myndigheter. Om ungdomar litar på individer inom den offentliga sektorn, kommer det enligt Rothstein och Kumlins tolkning av socialt kapital också leda till att de börjar lita på alla andra individer i samhället. Därmed skulle en relativt enkel åtgärd som att stationera ut fler fältassistenter skapa ett mer

21 sammansvetsat samhälle med lägre gängkriminalitet (Rothstein & Kumlin 2001, s.7–8). Om ungdomar inte upplever hot från det offentliga och i stället har hög tillit kommer de inte dras mot de kriminella gängen i lika hög utsträckning. De kommer känna en gemenskap i övriga samhället och därmed försvinner en av orsakerna till att individer närmar sig kriminella gäng, nämligen utanförskapet (Brottsförebyggande rådet 2016, s.54–55). Åtgärder för att minska utanförskap och se till att alla känner sig välkomna i det ”vanliga” samhället är någonting som tidigare förekommit i Sverige, närmare bestämt i Malmö, där dessa åtgärder skulle hjälpa till att förhindra gängkriminaliteten och bygga tillit till övriga samhället (Schclarek Mulinari 2015, s.14–15). Genom att bemanna gatorna med fler fältassistenter har regeringen möjlighet att bygga relationer med ungdomar som kanske har hamnat fel i livet. I stället för att poliser kommer och tar dem till fylleceller eller driver bort dem, kan fältassistenterna starta en dialog.

Det är denna kontakt som kan få ungdomar att vända sig bort från gängens gemenskap och närma sig övriga samhället. Skapar de relationer med vuxna som har i uppdrag att värna om deras välmående kan de bygga broar till denna grupp och skapa sig ytterligare ett socialt nätverk. Ett nätverk som inte involverar kriminella individer. Tilliten som fältassistenterna kan skapa är viktig eftersom de kan agera som en första bro av många i ungdomarnas väg tillbaka in i samhället (Putnam 1995, s.2–4). Putnam förklarar socialt kapital kortfattat på detta sätt, ”The theory of social capital presumes that, generally speaking, the more we connect with other people, the more we trust them, and vice versa.” (Putnam 1995, s.3). Med andra ord kan denna kontakt mellan fältassistenter och ungdomar i riskzon vara viktig i att förhindra rekrytering till de kriminella gängen och minska gängkriminalitet (Putnam 1995, s.2–4).

Längre ned i detta kapitel kommer det handla om segregation, men först måste segregation tas upp här eftersom det kan påverka tilliten i ett samhälle. Det citat som presenteras här under visar varför det är viktigt att arbeta mot segregation, men det visar också ett behov av att allokera resurser till tillitsskapande.

Alla påverkas av ett samhälle som präglas av segregation, eftersom ett sådant samhälle riskerar att inte hålla samman. Det kan bland annat påverka känslan av gemenskap, trygghet och tillit. Andra samhälleliga konsekvenser kan handla om att människors potential inte tas tillvara på arbetsmarknaden och att affärsverksamheter påverkas, vilket kan leda till uteblivna skatteintäkter för samhället. Segregation kan även leda till att områden och människor stigmatiseras. (Delegation mot segregation, 2021b, första stycket under rubriken, När blir segregationen en samhällsutmaning?).

Ett splittrat samhälle där olika grupper inte kommer i kontakt med varandra är motsatsen till vad Putnam menar bygger upp det sociala kapitalet. Som det står i citatet kan det leda till att

22 tilliten blir lägre, vilket går att konstatera med hjälp av Putnams tolkning av det teoretiska perspektivet. Det är just kontakten mellan människor och grupper/föreningar av människor som utvecklar det sociala kapitalet och medför ökad tillit. När grupper lever segregerat kommer de inte komma i kontakt med många utanför gruppen och tilliten blir därmed centrerad till just gruppen. Detta kan ske med kriminella gäng. De kan bli isolerade och stigmatiserade vilket till slut gör att de tappar all tillit till övriga samhället och det blir svårare att motverka gängkriminaliteten. Därför är regeringens planerade satsningar på ett nationellt avhopparprogram, ökad närvaro av fältassistenter och arbete mot segregation avgörande för att förhindra den svenska gängkriminaliteten (Putnam 1995, s.2–4). Enligt Rothstein och Kumlins tolkning av det teoretiska perspektivet är segregation också någonting negativt. I deras tolkning hävdas att segregation i samhället beror på att de politiska institutionerna inte är tillräckligt välutvecklade och stabila och att människor därför inte har tillit till varandra.

Har de ingen tillit till de institutioner som finns, eller de anställda inom den offentliga sektorn, kommer de inte heller lita på andra människor i samhället. Det gör att personer bara har kontakt med sådana de känner och kan lita på, oftast inom den egna gruppen, eller inom det kriminella gänget och det sociala kapitalet utvecklas därmed inte. Därför är det viktigt att regeringen i sitt 34-punktsprogram har med åtgärder som genom socialt kapital kan bygga upp tilliten (Rothstein & Kumlin 2001, s.5–8 & 12).