DET ANNORLUNDA TURISTRUMMET

”Visst är det våghalsigt att bryta sig ur den trygga charterlunken. Snudd på förbjudet. Men inte alls oangenämnt.” (DN 981227)

När det gäller betydelsen av det lokala ur turistens perspektiv, utgör detta ofta enbart ett exotiskt och annorlunda inslag (Hanefors, 2001). Det är detta perspektiv på lokalsamhället som i studien definieras som aspekten det annorlunda turistrummet. Om det välkända turistrummet är den dominerande aspekten i mediebilderna av Mallorca som ett turistparadis, så ställs bilder av det andra Mallorca som en viktig kontrasterande aspekt till denna. Den kvantitativa analysen av mediebildernas teman och aspekter visar att aspekten det annorlunda turistrummet utgör en relativt liten del,

i genomsnitt 12 % av mediebilderna (DN och Expr). När det gäller det faktiska antalet texter kan dock en omfattande ökning från 13 respektive 14 texter andra och tredje perioden till 27 texter den fjärde perioden noteras (DN och Expr). Viktigt att notera i sammanhanget är emellertid att det sker en förskjutning över tiden i vad som framställs som det annorlunda och genuina och vad som beskrivs som en del i det välkända turistrummet. Detta är i stor utsträckningen en fråga om nyanser och gradskillnader i textmaterialet och vad som kan definieras som den ena eller andra aspekten. Enligt min tolkning av de tre dagstidningarnas mediebilder av Mallorca finns det dock en tydlig förskjutning när det gäller vad som är välkänt och vad som är annorlunda.

Figur 5.4: Det annorlunda turistrummet.

Ett inslag i mediebilderna av turistparadiset Mallorca är möjligheten att lämna detta för ett besök på det ”riktiga” Mallorca. Ett sådant besök tar sig olika uttryck i olika typer av texter. Ett besök på landsbygden presenteras ibland som förslag på lämplig aktivitet när vädret inte gör det möjligt att ligga på stranden. I vissa fall

rekommenderas utfärder upp i bergen under semesterveckan, för att se det genuina Mallorca. I den här typen av texter kritiseras dock inte massturismen i någon egentlig mening. I många reportagetexter framhålls emellertid landsbygden, bergen och de mindre exploaterade kustremsorna som de enda platserna för att kunna få en givande upplevelse av ön. Just konstrasten mellan det exploaterade turistrummet och det orörda och annorlunda ”riktiga” Mallorca är slående i mediebilderna: ”Mallorca har

två ansikten. Utanför de fulla plagerna och storhotellen finns ’en verklig’ värld” (DN

840701).

Viktiga ingredienser i det annorlunda och genuina Mallorca är det äkta mallorquinska och det av turismen orörda. Andra turister lyser således vanligen med sin frånvaro och det "äkta" natur- och kulturlandskapet betonas framför det exploaterade och "förstörda": ”Olé! Vi fann en egen badvik på Mallorca, en badvik tom på folk,

kolapapper, glasskillar, parasoller, apelsinskal och transistorapparater.” (Expr 660320).

Det annorlunda och orörda turistmålet Mallorca handlar således om att lämna turistbubblan och att uppleva den lokala naturen och kulturen och de mindre exploaterade delarna av Mallorca. Citatet nedan är ett exempel på tidningarnas beskrivningar av en sådan upplevelse.

”En annan sida av Mallorca

Vi startade en solig, blåsig morgon. Stannade för att handla i den lilla byn Genova, känd för sina egendomliga droppstensgrottor. På ’supermercadon’ fanns enorma, söta tomater, ost, lantbröd och apelsiner. Sedan klättrade vi ganska högt. Berget heter Burguesa. Belöningen blev denna makalösa utsikt ner över kullar, lantgårdar, vindlande bergsvägar och ända bort över havet. Så här ser alltså en annan sida av Mallorca ut, Jorden, jurakalk, är bördig. Människorna har tagit till vara varenda bit av den; överallt där det är möjligt växer olivträd, vin, apelsin- och citronträd eller säd. Sättet att bygga terrasser och stycka marken kan ses på bilden [illustration av det mallorquinska jordbrukslandskapet]. Mest fantastiskt denna dag – vi såg två gånger en stor rovfågel som lekte med kastvindarna.” (DN 730403)

Det annorlunda Mallorca kan emellertid även handla om kontraster, mellan det som är det normala tillståndet och en händelse eller ett förhållande som rubbar detta tillstånd. Mest vanligt är när Mallorcas klimat avviker från det normala, t ex när det snöar på ön. Ett annat exempel på detta är när tidningarna börjar skriva om att Mallorca är ett utmärkt, och kanske till och med ett ännu bättre, resmål även under lågsäsong.

Det annorlunda turistmålet Mallorca, spelar under årens lopp, olika roller i mediebilderna av Mallorca. Fram till 1980-talets mediebilder är det annorlunda och orörda Mallorca främst en attraktion i bilden av det exploaterade och välkända

turistmålet Mallorca. Under 1980-talet och framför allt under det senaste decenniet, har dock det annorlunda och orörda Mallorca i allt högre utsträckning blivit ett turistmål i sig själv, d v s en del av Mallorca som man kan resa till utan att besöka de exploaterade och turistifierade delarna av ön. Ett resultat av bland annat den nya profileringen av Mallorca som turistmål (Morgan och Pritchard, 1998) har resulterat i att det traditionella turistrummet delvis ersätts av mediebilder av ett nytt mallorcaparadis. Om tidigare perioders bilder av Mallorca förmedlade en bild av hur turisten kunde (och borde) lämna turistbubblan för några timmar och uppleva det ”riktiga” Mallorca, utspelar sig senare års mediebilder till stor del i detta, det ”riktiga” Mallorca. Tidningarna berättar om hur man kan ha en aktiv semester, i grupp eller på egen hand, gärna hyra bil, vandra i bergen och bo på kloster eller lantgård i Mallorcas inland. I mediebilderna är det tydligt hur vissa aktörer agerar "dörröppnare" till det "riktiga" Mallorca. Det är framför allt journalister, svenskar bosatta på Mallorca och researrangörerna som tillskrivs rollen som guider till det okända och orörda delarna av ön:

”Följ med Expressen runt Mallorca... Expressen hjälper er att hitta rätt med den

här Åke Skiöld-kartan. Den visar vägarna ni kan ta och vad ni hittar längs vägarna” (Expr 731207).

”Visa oss ett annorlunda Mallorca, bad vi den svenske hotelldirektören Stefan

Karlsson på Hostal el Liceo. Stefan tog oss till Cala Figuera och lät oss segla ut med en fiskare som knäckte extra som smugglare om nätterna.” (Expr 660320)

Turisternas möten med lokalbefolkningen

”Het sol och mänsklig värme. Mötet mellan den väldige mannen från Mallorca och den lille gutten från Norge berättar en del om hemligheten med den lilla ön som överlevt turismen med både karaktär och värdighet i behåll.” (Expr

890330)

Ett viktigt inslag i mediebilderna av det annorlunda och genuina Mallorca är turisternas möjligheter att på olika vis komma i kontakt med den lokala befolkningen. I det exploaterade och välkända turistrummet förekommer lokalbefolkningen, om än bara i periferin, i olika typer av servicefunktioner, exempelvis som servitörer, hotellportierer och taxichaufförer. När turisterna lämnar turistrummet tillskrivs dock lokalbefolkningen nya roller och funktioner för turisterna. Detta är framför allt tydligt under de perioder då mediebilderna av det annorlunda och genuina Mallorca ännu inte blivit en del av det välkända Mallorca (se ovan), dvs ungefär fram till perioden 1989-2000. I det annorlunda turistrummet utgör lokalbefolkningen pittoreska och exotiska inslag i mediebilderna:

”En guide ledde oss in i en klosterträdgård där några hundra klosterskolbarn roade sig på en rast. Två munkar sparkade fotboll på gården...” (Expr 610127)

I mediebilderna förekommer dock även betydligt "närmare" relationer mellan turisterna och lokalbefolkningen. I ett expressenreportage från år 1971 uppmanar man sina läsare, inte bara att åka runt på ön upptäcka det annorlunda Mallorca, men också att ta sig tid att komma i kontakt med den lokala befolkningen i byarna man besöker.

”När ni åker Mallorca runt välj ut en speciell liten by som ni vill upptäcka. Gör ingen snabbvisit. Var där helst hela dan. Kanske det är svårt att tala med ortsbefolkningen. Men den vill så gärna tala med er.” (Expr 710412)

Mediebildernas "nära" relationer mellan turister och lokalbefolkningen har ofta en exotisk och romantisk underton. I flera reportage, under främst den andra tidsperioden (1960-1973), berättas om hur lokalbefolkningen fungerar som inspiration på de tillknäppta svenska turisterna och hur den "spanska glöden" smittar av sig på svenssons och svenska hemmafruar. Den spanska glöden uppfattas dock även som något negativt. Svenska kvinnor på semester på Mallorca beklagar sig i tidningarna över hur spanjorerna är "som flugor på oss". Det förekommer emellertid en del romanser mellan, i första hand svenskor och mallorquiner. I början på 1960-talet uppmärksammar exempelvis Expressen förhållandet mellan svenska Greta och Juan från Mallorca. I en intervju med ”Svenskan som tvingades fly från Palma” berättar Greta om de många svårigheter paret stött på, framför allt, på grund av att de inte tillhör samma religion. Artikeln avslutas med följande sensmoral:

”Historien om paret Cabrer är en påminnelse om hur mycket trassel som kan följa i spåren på en romans mellan svenskor och sydlänningar. Det blir krångel med religion, familj, sedvänjor.” (Expr 620807)