DET SVENSKA TURISTRUMMET

Det svenska har en framträdande roll i dagstidningarnas beskrivningar av Mallorca. Under hela den studerade tidsperioden upptas i genomsnitt 18 % (DN och Expr) av mediebilderna av beskrivningar av det svenska på Mallorca. Det är framför allt perioden 1960-1973 som aspekten dominerar. Inte mindre än 31% av den andra periodens mediebilder (DN och Expr) utgörs av bilder av det svenska på Mallorca. Med det svenska avses de mediebilder av Mallorca som domineras av ämnen som snarare kan relateras till Sverige än till Mallorca. Exempel på sådana ämnen är svenska traditioner, svenska restauranger eller restauranger med svensk mat på menyn, svenska myndigheter och andra svenska verksamheter på Mallorca samt svenska

turister och svenska bofasta på Mallorca. Ett annat exempel är de svenska turisterna och hur de tillskrivs stor betydelse för Mallorcas turismindustri i tidningstexterna. När de svenska turisterna överger Mallorca lyfter de undersökta dagstidningarna ofta fram detta som ett stort problem för turismen på Mallorca. I själva verket är det dock så att svenskarna, under hela den undersökta perioden, utgör en försvinnande liten del av den totala turismen på Mallorca (jämför figurerna 3.2 och 3.3).

Mediebilderna av svenska aspekter av turistparadiset Mallorca fyller två funktioner. För det första att förmedla bilder av ett turistmål där svenska turister kan känna sig hemma och trygga. Detta görs exempelvis genom tips på var man kan äta svensk mat, genom att bekräfta att det finns svensk information att få på Mallorca, bland annat genom att många är svensktalande samt genom att berätta om svenska verksamheter. Detta bidrar till att föreställningen om vistelsen på den främmande platsen inte behöver bli en tid fylld av osäkerhet när det gäller språkförbistring, konstig mat och kulturella skillnader. Dagstidningarnas många exempel på hur bra svenskar faktiskt trivs på Mallorca blir ytterligare en garanti och en viktig del av Mallorcas attraktionskraft på svenska turister. Den andra funktionen det svenska i mediebilderna av Mallorca fyller står i ett direkt motsatsförhållande till den första funktionen. Här framställs det svenska som en negativ effekt av Mallorcas popularitet som turistmål bland svenska turister. "Försvenskningen" av Mallorca drar istället ner upplevelsen i turistparadiset.

Figur 5.3: Det svenska Mallorca

Det svenska som en trygghet

Ett dominerande tema i dagstidningarnas rapportering om Mallorca under åren 1960-1973 är svenska verksamheter på Mallorca. Under perioden diskuteras behovet och etablerandet av en rad svenska verksamheter på ön livligt, t ex svenska konsulatet, svenska skolan, svenska gudstjänster och svenska kyrkan, svenskt krematorium,

svenska radioutsändningar, samt inte minst en rad nöjesetablisemang med svenska ägare; nattklubbar, restauranger och ett kasino. År 1970 konstaterar man i Expressen att ”Servicen för svenskar på våra vanligaste turistorter omfattar redan det mesta...” (Expr 700301). Svenska kyrkan är den svenska verksamhet som ges mest medieutrymme och uppmärksamhet och som ingår i mediebilderna under i stort sett hela den studerade tidsperioden. Vid sidan av gudstjänster tillskrivs Svenska kyrkan framför allt rollen som vigselförättare och rollen som socialt skyddsnät för svenska turister som råkar illa ut under sin semester på Mallorca. Svenska konsulatet får stor uppmärksamhet i dagstidningarna under en period på 1960-talet. Konsulatets funktion och kvalitet diskuteras livligt under perioden och verksamheten ger upphov till ett antal texter och textserier. År 1964 väcker etablerandet av svenska radiosändningar viss uppmärksamhet i tidningarna. Radiosändningarna har det formella namnet ”Emisión Radiofonica Escandinavia”, beskrivs vanligen som ”Radio Palmköping”. DN beskriver radiosändningarnas innehåll:

”senaste nytt från Skandinavien, väderleksutsikter för Mallorcaområdet, aktuella badtemperaturer, reportage från badplatser, nattklubbar, utflyktsmål mm, diverse intervjuer med skandinaver, tips för turister osv.” (DN 640415)

Vid sidan av mediebilderna av de svenska verksamheterna på Mallorca förmedlas bilder av svensk mat och svenska restauranger. Från Olas bar i Palma rapporterar Expressen att det finns "en spansk matsedel, men ingen frågar efter den. Det blir mest

mammas köttbullar eller pappas pannbiff!" (Expr 660416). Samma tidning berättar om

Svenska Baren:

”Svenskt kaffe och svenska smörgåsar kan man få på ’Svenska Baren’. Under blågul flagg sitter Edith och Elof Anderdahl och Bertha och Alvar Andersson, alla Stockholm. En del säger att det spanska kaffet smakar cikoria. Andra säger att det är roligt att pröva mat och dryck i det land man besöker.” (Expr 611025)

Att göra sig förstådd och att förstå är en annan viktig trygghetsaspekt där det svenska fyller en viktig funktion.

"Många kypare kan svenska och det är svensk text på matsedlarna så ingen behöver blunda och peka och riskera få stekta sjöstjärnor (1:20) i stället för sparris med senapssås (1:50)." (Expr 611025)

Till skillnad från mediernas bilder av den lokala befolkningen ges betydligt mer detaljrika bilder av ”svenska mallorquiner”. Berättelser om dessa får ofta statuera exempel på hur det är att leva (som utlandssvensk) och arbeta på Mallorca, men de får också fungera som en trygghet för svenska turister. Notisen från 1965 om hur den

pensionerade svenske flygvapenkaptenen Höök-Nilsson öppnar herr- och damekipering i Palma är ett exempel på det sistnämnda: ”Nu gör det ingenting längre

om svenska Mallorcaturister skulle bli lurade in på bara kroppen. Åtminstone kan de få en ’hederlig’ svensk skjorta på sig igen i Palma”.

Det försvenskade Mallorca

Som framgår i avsnittet ovan är aspekten det svenska ett viktigt och positivt inslag i mediebilderna av Mallorca på en rad sätt. Det svenska i mediebilderna har dock även en negativ sida, vilket citatet nedan är ett exempel på:

"Den som förväntar sig att få ta del av det spanska köket blir grundlurad. Däremot finns det både köttbullar och svenskt kaffe för den som inte kan vara utan." (Expr 950916)

Det försvenskade Mallorca tenderar att förekomma under hela den studerade perioden (1950-2000), medan det svenska som en trygghet framför allt dominerar under perioden 1960-1973. Värt att notera i sammanhanget är att det redan i 1950-talets mediebilder av Mallorca konstateras att den nyupptäckta semesterön är turistifierad och då speciellt försvenskad. Mallorca liknas vid en rad svenska städer och beskrivs som en filial till folkhemmet fullt med "medelsvensöner".

”Affärscentrum i Palma de Mallorca är svenskare än Hamngatan en sommareftermiddag. Hisspojkarna på hotellen ropar ut våningarna på svenska, portieren säger ’gomorron, gomorron’ och ’tack så mycket’. Och ligger man på badstranden kan det hända att en liten spanjorska kommer fram och knäpper med kastanjetterna. ’Hej på dej, din gamla galosch’, säger hon vänligt. ’Köp brända mandlar, bara 15 pesetas’.” (DN 590524)

Det försvenskade Mallorca är ett populärt ämne i dagstidningarna. Samtidigt är det så, vilket också påpekas av medierna själva vid några tillfällen, att mediebildernas beskrivningar av "försvenskningen" på Mallorca är en överdrift. Svenska turister har alltid utgjort en liten turistgrupp i jämförelse med andra nationaliteter, exempelvis britter och tyskar.

"Om man får tro vad som skrivits i tidningar och sagts i radio så skulle Mallorca vid det här laget vara på väg att bli något slags svenskt annex eller rent av koloni, så kraftigt invaderar vi ön. Vad än detta är, kanske reminiscenser från Gustav II Adolfs eller Karl XII:s hugstora dagar som trots allt ligger och pyser i bakskallen, men sant är det inte." (DN 601121)