DET VÄLKÄNDA TURISTRUMMET

Aspekten det välkända turistrummet är, vilket diskuteras tidigare, den aspekt som dominerar textmaterialet om Mallorca. Den första periodens (1950-talet) tidningstexter handlar i sju av åtta fall om det välkända turistrummet. Under hela den undersökta tidsperioden utgör bilderna av det välkända turistrummet i genomsnitt 35% (DN och Expr) av mediebilderna. Under den fjärde och sista perioden (1989 - 2000) ges dock denna aspekt minskat procentuellt utrymme i samtliga tre tidningar (30% i DN och Expr, 25% i GP). Detta kan i första hand förklaras av att lokala perspektiv utgör en större andel av mallorcabilderna under perioden 1989 - 2000 än under tidigare perioder. För GP:s del handlar det dessutom om att bilderna av det välkända turistrummet får konkurrens av det farliga turistrummet. Viktigt att notera är dock att antalet texter som behandlar aspekten det välkända turistrummet inte minskar med tiden. Istället är det antalet totalt publicerade tidningstexter om Mallorca som ökar.

Dagstidningarnas bilder av det välkända turistrummet Mallorca utgörs av semesterfirande turister. Det välkända turistrummet utgörs vanligen av renodlade och konstruerade turistorter, exempelvis Magaluf, Palma Nova och Alcudia. I centrum står det behagliga medelhavsklimatet, avkoppling genom sol och bad, att få valuta för semesterpengarna i form av ett prisvärt boende, god mat och dryck och prisvärd shopping, samt turisterna själva.Det välkända turistrummets mediebilder har lite förankring i det lokala natur- och kulturlandskapen, vilka mest figurerar som romantiska och exotiska kulisser. I mediernas beskrivningar av det välkända turistrummet finns tydliga markeringar när det gäller vad som är turisternas territorium och vad som är för turisten "okänd" mark. Dagstidningarna framhåller ofta turistrummets, vare sig det är en hel turistort eller ett enstaka hotellkomplex, förmåga att tillgodose turistens alla behov. Mallorca blir i stor utsträckningen det förutsägbara, bekväma och trygga turistparadiset. Det är något som värderas både som positivt och negativt i dagstidningarna.

”Du behöver inte lämna hotellet på en hel vecka. Allting finns där. Restaurang,

barer, diskotek, nattgrill, musichall, pool, biljard, tennis, volleyboll, minigolf, butik, video-TV... En smal trappa bakom poolen leder ut till världen utanför hotellet. Det känns som att smyga ut bakvägen, ut i friheten.” (Expr 810815a)

Med undantag för den studerade tidsperiodens allra första år, bjuder dagstidningarna inte på några större överraskningar i sina beskrivningar av det välkända Mallorca i resereportagen. Mediebilder av researrangörernas ”nyheter”, exempelvis i form av nya turistmål på och typer av resor till Mallorca kan möjligtvis betraktas som att nya bilder fogas till de gamla och välkända mallorcabilderna. Mediebilderna av det välkända Mallorca är således i hög grad homogena och statiska över åren. Om featurematerialet inte bjuder på några större överraskningar, är nyhetsmaterialet desto mer inriktat på dramatiska och sensationella rapporter från turisterna Mallorca. Trots detta förekommer emellertid ingen större variation i nyhetsrapporteringen. Som framgår i avsnittet det farliga turistrummet, är det ofta varianter på samma typ av problem som uppmärksammas av dagstidningarna. Mediebilderna av det välkända turistrummet är på grund av sin omfattning (35% av det totala textmaterialet) den mest komplexa aspekten. Aspekten rymmer därmed ett flertal viktiga delaspekter.

Klimatet och prisnivåerna viktigast

"De halstrade sig i sanden för att lägga grunden till den solbränna som ingen vill komma hem utan när man kostat på sig en resa så långt söderut." (DN

550418)

I dagstidningarnas bilder av Mallorca under de nästan fem decennier som tidningstexterna studeras är det framför allt två faktorer som genomgående beskrivs

som centrala för Mallorcas attraktionskraft: det behagliga klimatet och att få valuta för pengarna. I takt med att åren går och mallorcaturismen blir allt mer mångfasetterad (Buswell, 1996) blir mediebilderna av vad Mallorca har att erbjuda turisterna också mer nyanserade. Mallorcas traditionella attraktionskraft lever dock kvar under hela periodens mediebilder. Citaten nedan ger exempel på detta. Under rubriken ”Där lever

ni gott för en tia om dan” får Expressens läsare år 1953 nedanstående beskrivning av

semesterparadiset Mallorca. Ett undantag från denna positiva bild gäller resan mellan Sverige och Mallorca som vid tidpunkten anses vara både lång och dyr.

”11 000 svenskar turistade i Spanien 1952. Det tycks bli än fler i år enligt resebyråerna. Låga levnadskostnader och ett härligt klimat lockar de reslystna nordborna. Mallorca, huvudön i Baliarerna har blivit ett verkligt välfärdsmål. Där klarar man sig bra för en svensk tia om dagen och där garanteras sol från april t o m oktober. Åtskilliga svenska pensionärer har slagit sig ner där för gott. De har råd att skaffa både villa och tjänstefolk. Ett hembiträde får 50 kr. i månaden i lön. Hemkomna svenska turister har knappast ord för allt underbart de upplevt i detta semesterparadis. (Expr 530503)

I 1960-talets mediebilder av Mallorca dämpas den positiva tonen genom att dagstidningarnas beskrivningar semesterparadiset utvecklas. Kritiska beskrivningar av det välkända turistrummet fogas till de entydigt positiva bilderna, vilka dominerar i introduktionsfasen.

"Mallorca är i hög grad en 'året-runt-ö'. Den ljuvliga solen finns där alltid... visst är sol hälsa, men det kan vara 35 grader varmt och 25 i vattnet, överfyllda hotell och knappt en meter ledig på badstranden. Men roligt är det för den som inte skräms av köer. Nöjeslivet med nattklubbar, kaféer och restauranger florerar nästan dygnet runt. Det gäller bara att njuta med måtta - både av sol och vin. Även på Mallorca gäller regeln att kvalitet kostar pengar." (Expr

650320)

I takt med att andra resmål utvecklas och Mallorca utsätts för konkurrens, framträder kärnan i öns attraktionskraft allt tydligare, d v s att "Mallorca är turistcentrum för sitt

fina klimats och sina låga prisers skull." (DN 710613). Med andra ord: "mycket sol för

lite pengar". Att Mallorca är ett turistcentrum med en högt urbaniserad turistkoncentration är numera ett faktum och något som framhålls som något positivt, om än av vissa som något överraskande.

”Överraskande nog framstår också den högt urbaniserade turistkoncentrationen, med sitt varierande nöjesutbud, som mera lockande på de flesta än den lilla lugna orten. Möjligheten att inneslutas i en stor människomassa, som trots sin anonymitet ändå utstrålar en märklig känsla av

gemenskap, upplevs uppenbarligen som något positivt av de flesta.” (DN

730109)

Dagstidningarna varnar med jämna mellanrum sina läsare för att Mallorca är slitet och inte längre ett prisvärt resmål och att det numera finns andra billigare platser att besöka för svenska turister. Trots detta förekommer texter, även under den problematiska perioden på 1980-talet, om ett Mallorca som är värt att besöka just för klimatet och prisernas skull. Viktigt i sammanhanget är här att det tycks vara så att en grupp enskilda journalister har Mallorca som favoritresmål och att detta påverkar mediebilderna på ett positivt vis.

"Palma Nova/Magalluf-området halvannan mil väster om huvudkommunen Palma, har vuxit ut till det nya jättelika turistområdet. Här finns allt [sol och bad och hålligång]... Det är fortfarande låga priser på Mallorca. Man kan äta en bra middag med t ex pepparstek och en flaska vin för ungefär 70 kr." (GP 890625)

I 1990-talets mediebilder uppmuntras läsarna att besöka andra delar av Mallorca än de exploaterade turistrummen och att göra andra saker än att sola och bada. Bilderna av det traditionella Mallorca lever emellertid kvar vid sidan av de "nya" mallorcabilderna.

"Det är baden som är det bästa, säger hon och ler ett inåtvänt leende. Baden och stranden." (DN 981227)

"Det fick bli Mallorca. Spies var de enda som hade Mallorcaresor kvar och priset var helt okej, 12 000 kronor för fyra. Men att vi hade dragit en sån vinst i charterlotteriet hade vi inte kunnat ana. Vi fick en drömsemester med värme, sol och bad i Medelhavet på ett Mallorca som var nästan fritt från turister."

(Expr 961005)

Mallorcas status som prisvärt resmål är ett ständigt återkommande ämnesområde i dagstidningarna. Exempel på teman är: hur man som turist kan leva lyxliv utan att göra av med en förmögenhet, vilka varor som är prisvärda köp på Mallorca, om att Mallorca inte längre är ett billigt resmål och att det istället finns billigare och därmed mer prisvärda platser att åka på semester till. Det är relativt vanligt, speciellt i kvällstidningen, att göra prislistor, både över vad som är billigt och dyrt på Mallorca, som över hur Mallorca står sig prismässigt i jämförelse med andra resmål. De undersökta dagstidningarna följer noga med i Mallorcas prisutveckling och hur den svenska kronan förhåller sig till den spanska pesetan. En viktig uppgift för dagstidningarna tycks vidare vara att förse sina läsare med information och konkreta exempel på vad som är prisvärda inköp att göra under sin semester på Mallorca samt vad man bör avstå från att köpa.

Transporter, information och service

En viktig del i mediernas beskrivningar av aspekten det välkända turistrummet rör Mallorcas tillgänglighet som turistmål för, i första hand, svenska turister. Med tillgänglighet avses transporter, information, service och liknande, vilket gör det möjligt för turisten att fira semester på Mallorca. Det är framför allt Mallorcas flygplats, researrangörernas roller och servicenivån på Mallorcas turistorter som beskrivs och diskuteras. Ofta sker detta i form av beskrivningar av paketresan, i vilken olika former av tillgänglighet utgör viktiga beståndsdelar. Här tenderar huvudfokus inte att vara ön Mallorca, men produkten Mallorca, d v s den resa turisten köper och alla de delar och möjligheter, begränsningar och problem som denna utgör. Vidare spelar researrangören viktig roll i dessa mediebilder.

Tillgänglighet i form av information har en viktig funktion när det gäller att förmedla kunskap om och bygga upp förväntningar på platser. Att Mallorca tillhör Spanien och ingår i ögruppen Balearerna, som ligger i Medelhavets nordvästra hörn, är idag något som många svenskar känner till. På 1950-talet, i mallorcaturismens barndom, är detta dock ingen självklar kunskap. Sydeuropa är långt borta och Mallorca en exotisk och otillgänglig ö. Man skulle därmed kunna tänka sig att de tidiga mediebilderna innehåller beskrivningar av Mallorcas lokalisering och naturgeografi. Analysen visar emellertid att tidningarnas beskrivningar av Mallorcas lokalisering och allmänna bild av den mallorquinska naturen, skiljer sig lite åt över den undersökta tidsperioden. Resereportagen från Mallorca innehåller ofta en kortfattad geografisk lokalisering och beskrivning av Mallorca, exempelvis:

”GEOGRAFI: Mallorca (av ordet major = störst) är störst i ögruppen Balearerna.

Ön har ungefär samma yta som Gotland. Huvudstaden Palma ligger 244 kilometer öster om Barcelona på det spanska fastlandet. Flygtid från Stockholm drygt tre timmar. Antalet invånare är något över en halv miljon. Drygt hälften bor i Palma.” (Expr 790630)

Två aspekter i citatet ovan är speciellt intressanta eftersom de är genomgående återkommande i textmaterialet. För det första, att Mallorca lokaliseras i förhållande till öns tillgänglighet för svenska turister i form av avståndet mätt i flygtid eller kostnader för flygbiljetten. För det andra, att Mallorca identifieras som och liknas vid Gotland. Det är framför allt storleksmässigt Gotland fungerar som referens i olika sammanhang, antingen för att markera de korta avstånden på Mallorca, Mallorcas "litenhet", eller för att betona det stora antalet turister som besöker ön. Det senare görs i både negativ och positiv bemärkelse.

När det gäller mediebilderna av tillgängligheten i form av fysiska transporter, beskriver dessa dels förflyttning från Sverige till Mallorca, dels förflyttningen med hjälp av olika transportmedel på Mallorca. Ett ämne som återkommer med jämna mellanrum i de

undersökta tidningstexterna är flygtrafiken mellan Sverige och Mallorca och då speciellt Mallorcas flygplats Son San Juan. Det handlar då ofta om flygplatsens bristande kapacitet och hur denna påverkar turistupplevelsen: ”Paradiset kan ej nås

utan skärselden. Den är lokaliserad på Palmas flygplats och måste passeras två gånger.” (DN 700418)

Dagstidningarna ger researrangörerna en central roll när det gäller informationsförmedling till turisterna. Ett viktigt reportage i sammanhanget är en av de första (och få) texterna i de undersökta dagstidningarna med huvudfokus på det mallorcanska naturlandskapet. Reportaget ”Detta Mallorca har ni missat” publiceras i Dagens Nyheter år 1970. Speciellt intressant med detta reportage är den kritik som riktas mot researrangörernas bristfälliga information om Mallorcas naturliv och där dagstidningen riktar kritik mot att researrangörerna endast gör det exploaterade turistrummet tillgängligt för turisterna. ”Resebyråernas folk har bestämt sig: svensken

åker till Södern för att solbada, sällskapa och se på vinfabriker och monument” (DN

700412).

Enskilda attraktioner och aktiviteter

Vid sidan om tidningstexter som förmedlar övergripande bilder av Mallorcas välkända turistrum i vilka en rad olika delar av turistens upplevelse av Mallorca ingår, förekommer texter som behandlar en enskild attraktion eller aktivitet. Den här typen av texter förmedlar, till skillnad från de mer övergripande texterna, utsnitt av hur vistelsen i det exploaterade turistparadiset kan se ut. Sådana texter ingår ibland i en större serie texter, antingen i en artikelserie eller som en av flera texter vilka publiceras utan tydlig koppling till varandra, ofta med en längre tids mellanrum. En annan variant är det konsumentorienterade resereportaget, vilket ibland helt består av uppräkningar av tips på attraktioner och aktiviteter. Attraktionerna och aktiviteterna är då ofta mycket kortfattat beskrivna. Expressenreportaget "ABC för

Mallorca-resenärer" (670425) är ett sådant exempel. I detta reportage har "mallorcakännaren" Dan Grenholm "hjälpt Expressen att sammanställa Mallorcas ABC. Tips i massor som de 50 000 svenskar som åker ner till Mallorca i vår och sommar kan ha nytta och glädje av". Figuren 5.2 visar en del av reportaget.

Mediernas beskrivningar av enskilda attraktioner och aktiviteter är, precis som de övergripande bilderna av Mallorca, relativt homogena och statiska. Ett begränsat antal attraktioner och aktiviteter blir i medierna symboliska för Mallorca. Vid sidan om sol och bad utgör nöjeslivet och shopping viktiga attraktioner. En tendens är att enskilda attraktioner och aktiviteter blir vanligare med åren i mediebilderna. Den första texten med fokus på en enskild attraktion/aktivitet publiceras dock redan år 1955. Det är DN som i april detta år berättar om utflyktsmålet Valldemosa¹⁸ och dess stora attraktion,

18

Stavas i den aktuella texten "Valdemosa". Felstavningar av mallorquinska egennamn är vanligt i de tidiga tidningstexterna.

Chopinmuseet: "Mallorca har sitt eget Mora eller Leksand med suvenirförsäljning och Gustav Vasa, fast här heter han Chopin.".

Figur 5.2: Tio tips till utflykter, ur "ABC för Mallorca-resenärer". Källa: Expressen 1967-04-26.

Två attraktioner som uppmärksammas med jämna mellanrum under hela den studerade perioden är tjurfäktningar och grisfester. Tjurfäktning är ett exempel på en attraktion som framställs som en lokal tradition, men som överlag beskrivs i negativa termer.

”Varje gång killen där nere i sanden stack värjan i tjuren gömde Anita Nyström från Torshälla huvudet i Curts knä. –Hu så ruskigt sade hon. Det säger de flesta svenskarna på tjurfäktningarna – blodigt lördagsnöje här nere.” (Expr 611022)

En attraktion som, åtminstone ursprungligen, har en koppling till den lokala kulturen på Mallorca och som är betydligt vanligare i mediebilderna är grisfesten. Grisfesten

förekommer under olika benämningar under framför allt 1970- och 80-talen. Trots att grisfesten kanske har kommit att bli den starkaste negativa symbolen för massturismens Mallorca, fördöms inte denna aktivitet i någon större utsträckning av dagstidningarna. Ett undantag är DN-texten "Folkhemmets guldkant" (981227), i vilken grisfesten i en tillbakablick beskrivs som en del av Mallorcas skamfilade rykte på 1980-talet.

"Nu är det ingen som vill prata om dem [grisfesterna]. När vi frågar några som var med får vi generande leenden och enstaviga svar, grymtningar om 'svinfester', någon säger att det var roligt och mycket att dricka, en annan att det var deprimerande. Som om det var skuld och skam behäftat med grisfesterna. Av en eller annan anledning." (DN 981227)

Över lag är det emellertid så att grisfesten, eller herrgårdsfesten som den kommer att kallas på senare år och i delvis ny form, snarare beskrivs med en lustig eller ironisk underton i tidningarna: "Inga döda punkter. Fyll de jäklarna snabbt är mottot för en

riktig grisfest" (Expr 790703), "Grisfest - då kan allt hända... Inte klokt vad grisar ställer till med..." (GP 840801).

Fokus på turisterna

När det gäller människor i mediebilderna av Mallorca, är det de svenska turisterna som får mest utrymme. Det är inte ovanligt att turisten i fråga innehar någon sorts rekord i charterresor eller i mallorcabesök, har drabbats av sjukdom eller råkat ut för en olycka (se också 5.5). Vanligast är dock att berätta om enskilda svenska turisters och svenska familjers semesterfirande på Mallorca.

”Bad, butiker, barer kan med en lätt överdrift sägas vara de tre stolparna i turistens tillvaro på Mallorca, och hur man delar sin tid mellan dessa tre B kan fyra ungdomar i en svensk resegrupp få exemplifiera. De fyra är tandläkare Per Vade, Mörsil, Rose-Marie Rhedin, Stockholm, Gunilla Blidbäck, Lidingö och ekon stud Olle Emtefalk, Stockholm.” (DN 620912).

"Förra året flög 1 170 984 svenskar på charterresa. Var åttonde svensk. Och trots att researrangörerna lockar med Langkawi och Dubai reser vi forfarande helst till Mallorca. Varför? Vi frågade 39 gäster på svenskhotellet Ponent Mar i Palma Nova, Mallorca. Direkt efter välkomstträffen samlades vi vid poolen. Resten av veckan ägnades åt sol, bad, utflykter, mallorkinsk afton, danstävling och den till herrgårdsfest omdöpta grisfesten." (Expr 920627)

Ofta får de svenska turisterna själva berätta om hur de har det på semestern och vad de tycker om Mallorca. Ett viktigt inslag i dessa "turistskildringar" är berättelser om turisten själv. I Göteborgs-Postens resereportage "Två vill hem - En är helnöjd"

(840802), är ett exempel på detta. I detta reportage berättar tre svenska turister (samtliga från Västsverige) om sina semesterupplevelser på Mallorca. En stor del av den här typen av reportaget handlar om var turisterna kommer ifrån, hur de brukar semestra, vad som är utmärkande för en bra semester, hur de köpte resan, vad de betalade för den osv. Information som har lite att göra med Mallorca.

"Siv och Earl Moen hade haft en vecka ledigt när de bestämde sig för att resa till Mallorca. Jag hämtade biljetterna i Kungsbacka på torsdagen. På tisdagen åkte vi ner på en ospecificerad biljett, berättar Siv Moen." (GP 840802)

En viktig del i mediebilderna av turisternas semesterfirande på Mallorca är berättelserna om hur det svenska beteendet förändras och blir lite mer avslappnat och frigjort sydländskt: "På Mallorca släpper Svensson alla hämningar." (Expr 721018). En förändring som kan vara både på gott och ont, enligt dagstidningarna.

”Efter en dag på Mallorca säger Gudrun från blomsteraffären Akleja i Vaggeryd i Småland ’playan’ (plajan) i stället för stranden." (Expr 611021)

”De är på väg till en ö för att ta en whiskey och soda – otänkbart hemma i Falun (Brita: ’Tar man en krök där tror dom man är en fyllkärring’. Sverige är långt borta här nere och ingen skriver insändare om någon kysser någon på stranden” (Expr 611024)”

Olika former av turism

Att Mallorca är en destination som under sina första ungefär 20 år attraherar en homogen grupp turister, den klassiska sol- och badturisten, framgår tydligt i mediebilderna. Tidningarna skriver inledningsvis inte i någon egentlig mening om olika former av turism på ön, något som emellertid förändras i takt med att Mallorca lockar andra grupper turister än de som enbart är intresserade av sol och bad. ”Förr var

Mallorca ön dit man åkte bara för att lägga sig rakt upp och ner i solen på stranden. Nu upptäcker allt fler vilken vacker ö Mallorca är.” (Expr 750331). Av vikt i sammanhanget

är vidare att mediebilderna med åren tenderar inrikta sig på vissa kategorier turister och då framför allt pensionärer och barnfamiljer. Detta tar sin början under den tredje fasen (1974-1988).

Olika former av turism innebär i sin tur olika behov av information. En rad resereportage förmedlar upplevelser av och information om hur det är att åka till Mallorca när man är äldre och när man har småbarn. "Seniorer" och "grå pantrar" och deras möjligheter att besöka Mallorca under lågsäsong och att tillbringa långa perioder på ön beskrivs i mediebilderna. Med de äldre turisterna uppstår också behovet av att beskriva kvaliteten på Mallorcas sjukvård.

"Till Mallorca reser varje år nästan 3000 svenska pensionärer på olika charter resor. De övervintrar på charterhotell i små lägenheter. De lever billigare än i Sverige, slipper snö och modd, benbrott och - kanske - ensamhet... Vinterresenärerna kan bära med sig en och annan krämpa till ön. Det kan hända att de blir sjuka. De svenska resebyråerna har ordnat vård på ett privatsjukhus, där standarden är nästan svensk och personalens värme sydländsk." (DN 850407)

"Lägenhetshotell blir också allt vanligare och på resebyråerna vill man gärna styra in barnfamiljer på denna typ av boende. På vårt lägenhetshotell i Alcudia på norra Mallorca fanns det mesta en barnfamilj kan önska sig." (GP 880828)

På 1970-talet gör den naturintresserade turisten sitt intåg i mediebilden av Mallorca. Mallorcas rika fågelliv betonas i mediebilderna av det mallorquinska naturlandskapet.