EXPLOATERINGEN OCH MILJÖARBETET

Konsekvenserna av exploateringen av Mallorca och Mallorcas popularitet som turistmål över åren sätter sina spår i såväl i det lokala natur- som kulturlandskapet. Detta är något som periodvis uppmärksammas och periodvis förbises av de undersökta tidningstexterna. Hur dagstidningar under olika perioder, dels undviker och dels uppmärksammar problematiken med turismens exploaterande effekter är en intressant aspekt av det lokala perspektivet. Miljö- och exploateringsaspekten tycks framför allt vara ett 1990-tals fenomen, men även ett fenomen som tydligt kan relateras till specifika journalisters intresseområden.

Figur 6.2: Exploateringen och miljöarbetet

Aspekten exploateringen och miljöarbetet upptar totalt 6% av mediebilderna under hela den undersökta perioden (DN och Expr), d v s ungefär hälften av det övergripande temat lokala perspektiv. Det som är intressant är dock dess utveckling över den undersökta tidsperioden. Under de första tre perioderna är mediebilder av de miljömässiga konsekvenserna av Mallorcas utveckling till ett massturistmål en marginell företeelse. Mellan åren 1989-2000 sker emellertid en omfattande uppgång i antalet tidningstexter om exploateringen och om miljötänkandet och miljöarbetet på Mallorca. Detta kan delvis förklaras med att miljöarbetet på Mallorca under massturismens tidigare faser är i stort sett obefintligt Det är under de problematiska åren i senare delen av 1980-talet som miljörörelser på Mallorca växer sig allt starkare och lyckas få gehör för krav på exempelvis ökat skydd av känsliga områden och begränsningar vad gäller exploateringen i allmänhet. Ytterligare en förklaring till det ökade intresset för massturismens miljömässiga effekter på Mallorca är miljöjournalistikens intresse för turism i allmänhet och för Mallorca som ett intressant exempel. Den vidare bearbetningen av aspekten exploateringen och miljöarbetet kan således delas in i perioden 1950-1988 respektive perioden 1989-2000.

Mediebilder av exploateringen före år 1989

Mediernas bilder av turismens negativa sociala, kulturella och miljömässiga konsekvenser präglas fram till 1990-talet av en omedvetenhet. Visst skriver man om exploatering, men sällan ur ett kritiskt perspektiv och nästan alltid ur turistens synvinkel. På 1950-talet skriver tidningarna exempelvis om turistinvasioner, inte bara av svenska turister, men också av en rad andra nationaliteter. I materialet från 1960-talet återfinns flera texter om hur Mallorcas kapacitet som turistdestination inte håller för de enorma turistströmmarna som kommer till ön. Flygplatsen, hotellen, den lokala busstrafiken etc kritiseras redan i början på 1960-talet. Den växande miljörörelsen på Mallorca ges visst om än sporadiskt utrymme i mediebilderna. I december år 1983 rapporterar den rikstäckande morgontidningen om hur lokalbefolkningen på Mallorca

demonstrerar mot det svenska byggföretaget Scandiaplans byggprojekt vid kusten i kommunen Campos på de södra delarna av Mallorca. Det är "den ännu inte bebyggda

biten av Mallorcas vackraste vik" (DN 831206)som är föremål för lokalbefolkningens

protester och för medieuppmärksamheten.

Mallorcas miljöproblematik blir tydlig i mediebilderna

I medierna har Mallorca under årens lopp delvis kommit att bli en symbol för massturismens negativa effekter. Under den studerade periodens sista fas får dock mediebilderna av det exploaterade Mallorca sällskap av mediebilder av hur en turistdestination kan vända en negativ trend och skapa en mer miljömässigt hållbar utveckling. I en krönika i DN från år 1999 skriver miljöjournalisten Peter Hanneberg om mallorcaturismens orsak och verkan ur ett exploateringsperspektiv. Han skriver om hur Mallorca på 1950-talet ”sålde ut sin själ, påhejade av utländska charterföretag med

ögon som dollartecken”, hur ”allt likriktades i ett fjäsk för turisterna” och hur den

ekologiska och sociala bärkraften når sin bristningsgräns på 1980-talet och hur turisterna som ett resultat av att det inte längre finner Mallorca intressant. I slutet på 1990-talet finns det dock fortfarande ”hopp för Mallorca” trots att Hanneberg riktar kritik mot miljötänkandet:

”När jag stiger av planet känner jag mig mer som en fastrostad fällkniv än en miljövinnare [apropå att charterarrangörerna använder minskat benutrymme

som miljöargument]. Ett plan landar varannan minut. Det är nog också en

miljövinst. Ju fler turister man trycker in på ön, desto mindre nedskitning per persontimma? Jag känner igen logiken: ’ju fler varor jag handlar med rabatt, desto mer pengar tjänar jag.’” (DN 990905)

Det först i början på 1990-talet Mallorcas miljöproblematik lyfts fram på riktigt i de undersökta tidningarna. Exempelvis, skriver DN-journalisten Erika Bjerström i november 1993 tre omfattande artiklar som behandlar massturismens ”ohållbara

miljöeffekter”. Artiklarna berättar om hur det exploaterade Magaluf restaureras och

miljöanpassas samt om de tyska turisternas ökade miljötänkande och om en tysk researrangörs satsning på en ”grön semesteranläggning” på Mallorcas sydöstkust. Här kan således noteras att Mallorcas miljöarbete får ett genomslag i mediebilderna. En viktig händelse som uppmärksammas är Mallorcas planer på att införa en speciell turistskatt. Citatet nedan är ett av flera exempel på hur medierna ger ingående beskrivningar av Mallorcas miljöarbete.

"Miljömärke på Mallorca

Mallorca är ett resmål som satsar på en miljövänligare turism. Bland annat har de två kommunerna Calvia och Alcúdia omfattande miljöprogram. Alcúdia på norra delen av ön har dessutom infört ett miljömärkningsprogram. Det har Ving tagit fasta på och lämnat in en ansökan om att få sin anläggning Sunwing

Resort på orten miljömärkt. Kraven för märkning finns nedskrivna i 13 punkter och handlar bland annat om att spara energi och vatten, rena avloppet, reducera avfallsmängden, miljöutbilda personalen, låta minst 40 procent av anläggningarna bestå av trädgård, erbjuda lokala rätter och dekorera byggnaderna så att de passar in i arkitekturen på orten. Vissa punkter ger två poäng, andra en och det gäller komma upp i tillsammans 20 för att få märket som anknyter i designen till EU:s blomma. Vings anläggning ska nagelfaras juni och till juli hoppas man få sin Alcúdiablomma. Flera hotell på orten är redan miljömärkta. På Sunwinganläggningarna arbetar man också hårt med att få bort alla rengöringsmedel. Lösningen har varit mirakeltrasor. På toaletter och badrum har det dock varit svårt att övertyga städpersonalen om att det går att undvika klorin. Men nu testar man rengöring med vattenånga." (DN 000521)

7. Sammanfattande analys och återkoppling till