5. Analys och Diskussion
5.1 Det eftersträvade stadsidealet
Under den här rubriken diskuterar vi hur Karlstads stadsideal ser ut utifrån det insamlade materialet genom kopplingar till teorin. Vi tar också upp de centrala begreppen som har framkommit i förhållande till stadsidealen.
Utifrån våra respondenter så använder de inte begreppet stadsideal i planeringen, vilket vi också har sett i plandokumenten, men genom att läsa mellan raderna så är de flesta eniga om att det är ett traditionellt ideal som är rådande. Vi tolkar det som att även Karlstad har dragits med i trenden att försöka återgå till ett traditionalistiskt ideal, då en respondent menade att det är så det byggs generellt och inte bara i Karlstad37. Westin menar att det handlar om en vilja att bryta mot modernismens byggande och att det ska byggas stad, med innerstaden som förebild (Westin 2010:19). Vårt material visar på att staden och särskilt innerstaden har en betydande roll i planeringen. Detta märks tydligt då Frisk skriver “Bygg stad! (inte bostadsområden..)” (Frisk 2013b). Det är den typen av struktur och karaktär stadsplanerare och politiker i Karlstad är ute efter. Eftersom stadskärnan blir den mest centrala platsen i staden skapar det en hierarki mellan stadens olika delar (Sievert 2003:27ff). Vi fick också fram, precis som Westin säger, att det anses viktigt att komma bort från en modernistisk planering. Genom att stadsmässighet används som ett begrepp i de olika planerna, ska det visa på att det är en särskild struktur och utformning som platserna ska präglas av, som inte har med en modernistisk eller funktionalistisk planering att göra. Anledningen till att begreppet myntades på 1980-talet var för att det ansågs viktigt att återställa vissa strukturer i staden som den modernistiska planeringen förstört (Tunström 2009:52).
Siverts menar dock att det inte endast är den fysiska utformningen som ingår i stadsmässighet. Sociala värden ska också prägla platserna, så som liv och rörelse (Sievert 2003:19ff). För att utgå från vårt material så är det framförallt i detaljplanen för Kv. Kanoten och planprogrammet för Grundviken som begreppet stadsmässighet har använts. I de planerna är det ett stort fokus på att beskriva sociala värden och hur platserna kommer att upplevas. Det är sedan 1970-talet som urbansociologer och urbangeografer riktat in sig på att se det urbana som ett system av mänsklig aktivitet och interaktion (Westin 2010:194). Genom att konstruera platser på ett stadsmässigt sätt så är förhoppningarna att de sociala värdena på platsen stärks (Tunström 2009:71). Detta får oss att koppla detaljplanen för Kv. Kanoten och
planprogrammet för Grundviken till ett traditionalistiskt ideal. Det går att utläsa genom hur planeringsdokumenten är skrivna samt hur respondenterna har uttryckt sig.
Förtätning, funktionsblandning, attraktivitet, stadsmässighet och kvartersstruktur är några av de begrepp som används i vårt material. Enligt Tunström signalerar dessa begrepp att det är en traditionell stad som eftersträvas, till skillnad från begrepp som bostadsområde, köpcentrum och motorväg som antyder motsatsen, alltså ett modernistiskt ideal (Tunström 2009:60f). De modernistiska begreppen som Tunström tar upp, har vi stött på både i detaljplanen för Kronoparken 1:24 och i FÖP:en för Eriksberg. Områdena är lokaliserade utanför stadskärnan och Tunström menar att sådana platser inte har en lika tydlig definition som de platser nära eller inom stadskärnan, som karaktäriseras av stadsmässighet (Tunström 2009:81). Hon menar att på grund av det skapas en spänning mellan staden som något definierat och som något upplöst och oklart (Tunström 2009:11f). Utifrån hur respondenterna uttryckte sig om vad de ansåg vara stad så ingick inte Kronoparken eller Eriksberg i deras beskrivning. En respondent menade dessutom att Kronoparken var en förort38. Begreppet förort förknippas med det modernistiska idealet och är en plats utanför staden (Tunström 2009:60f). Om vi hade valt ett planområde närmare centrum till exempel Orrholmen så kanske problemet som Tunström tar upp hade varit mer påtagligt. Detta för att i dagsläget känns det mer självklart att till exempel Kronoparken ses som en förort då området ligger så pass långt bort ifrån centrum.
I detaljplanen för Kv. Kanoten och Grundvikens planprogram skapas en tydlig definition genom den tydliga beskrivningen att platserna ska präglas av stadsmässighet med mera. Det uttrycks som en del av staden och ska inte ses som något som ligger utanför. Varför planeras inte Eriksberg och Kronoparken på samma sätt? Det framstås av respondenterna att det inte bör byggas stadsmässigt i Kronoparken för att det inte passar sig där39. Westin menar att det kan bli ett slags förklädd funktionalism om det byggs stadsmässigt på en del platser (Westin 2010:19). Stadsmässighet används då i en negativ bemärkelse, platsen liknar något som vill vara stad men inte är det (Tunström 2009:57). Det kan vara en orsak till att det inte väljs att planera på det sättet i Kronoparken och därför är stadsdelen fortfarande kvar i ett modernistiskt ideal. I Eriksberg kan det dessutom vara svårt att bygga stadsmässigt då det framförallt är motorvägen och handelsområdet som ska utvecklas. Denna typ av planering
förknippas med modernism (Tunström 2009:60). Dock så frågar vi oss om inte denna förklädnad som Westin tar upp även kan komma att uppfattas i Grundviken eller Kv. Kanoten?
Vi har fått fram att attraktion är något eftersträvansvärt i Karlstad och något som kommunen jobbar hårt för. Enligt vårt material är attraktion ett brett begrepp med många betydelser och det kan betyda olika för olika personer. Begreppet syntes dock inte i alla planeringsdokument som vi analyserade, till exempel Kronoparken 1:24. I ÖP:n nämns det att människor idag dras till platser som är attraktiva, och därför är attraktivitet en viktig punkt att sträva efter för att få tillväxt till staden och kunna konkurrera om de kreativa människorna (Karlstads kommun 2012:14). Både ÖP:n, den strategiska planen och respondenterna tryckte på vikten att attrahera framförallt studenter och konkurrenskraftiga människor/ talanger/ kreativa människor40 (Karlstads kommun 2014:17; Karlstads kommun 2012:8;). Kommunen har till och med infört ett projekt där de arbetar med frågan hur de ska attrahera talanger till kommunen41. Detta tyder på att Karlstads kommun har tagit fasta på Floridas teori om den kreativa klassen som så många andra städer också har gjort. Florida menar också på att universitet är en viktig faktor för att attrahera kreativa människor till en plats (Florida 2006:346), vilket Karlstad också har lagt ner mycket satsning på, samt att studenter är en av målgrupperna som Karlstad satsar extra på för att attrahera till kommunen42. En av respondenterna kände till Floridas teori och använde begreppen talanger och den kreativa
klassen. Det märks också att dessa begrepp är trendiga eftersom de användes av flera
respondenter. Karlstad vill inte bli en stad som blir utelämnad och bortglömd. De vill vara med i den globala konkurrensen att skapa ett kreativt centra som attraherar kompetenta människor som ger staden en kreativ ekonomi och en hållbar stad. Därför har de valt att vara med på “tåget” och det kan vara en orsak till varför respondenterna vill stärka stadskärnans roll. Dock tycker vi att det är konstigt att inte Kronoparken görs eller uttrycks ”attraktivt” då universitetet är beläget i den delen av staden.
Det som lockar den kreativa klassen är inte de objektiva värdena, utan de sociala och därmed är mångfald en betydande faktor enligt Florida och Jacobs (Florida 2006:262; Jacobs 2004:36). Enligt Jacobs är det korta kvarter, funktionsblandning, rörelse och blandningen av gamla och nya byggnader som bidrar till en mångfald (Jacobs 2004:36). Det kan liknas med
40 Planerare 3 & politiker 2 41 Planerare 3.
en stadsmässig struktur som vi nämnde tidigare. Både i Kv. Kanoten och Grundviken, men även genom respondenterna har vi sett en strävan efter denna struktur i staden43 (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:10; Stadsbyggnadsförvaltningen 2013a:8f). Så enligt Floridas och Jacobs teori så är det kreativa människor som kommer flytta till dessa platser. Det beskrivs att man vill skapa liv och rörelse genom funktionsblandning samt skapa mötesplatser och göra dessa tillgängliga för allmänheten. Även inom visionen för livskvalitet framgår det att kommunen vill göra staden mer tillgänglig för allmänheten44. Genom dessa texter förmedlar skribenterna känslor och upplevelser som kommer att skapas på platsen. Det tyder på att man genom det fysiska vill skapa en social atmosfär. Dock var detaljplanen för Kronoparken 1:24 inte lika inriktad på dessa faktorer och vi fick en känsla av att det objektiva var det viktigaste i den planen. Det kan leda till att kreativa människor väljer att inte flytta dit. De flyttar till de platser i staden som är stadsmässiga och traditionella och anses vara mer “stad” än till exempel Kronoparken. Planeringen för motorvägen och handelsutvecklingen i Eriksberg är inte heller inriktad efter ett traditionalistiskt ideal. Enligt det som Frisk skriver i sin blogg, är inte det som lockar människor till en stad (Frisk 2015), framförallt inte kreativa människor.
Att planera för en kreativ klass som Karlstad gör, visar på att de kreativa har tagit en del av makten över stadsplaneringen i kommunen. Harvey menar på att människor med pengar, och i detta fall, som besitter talangen att generera pengar, får mer makt över rummet (Harvey 2005:73). Karlstad har till viss del anpassat sitt stadsideal efter vad den kreativa klassen anser är attraktivt. Peck, Pratt och Simmel uttrycker kritik mot detta då de anser att det är fel att bara planera för en grupp av människor (Pratt 2008:111). Simmel tar upp att klasskillnaderna förstärks på en plats där en och samma typ av yrken etableras (Simmel & Frispy 2004:270), och Peck menar på att de städer som anses vara kreativa centran har en stor ojämlikhet när det kommer till det sociala och ekonomiska (Peck 2007). Det finns en studie som visar på att Karlstad har en ökad segregation med 8,3 procent sedan början av 1990- talet (P4 Värmland 2015), vilket kan tyda på att strävan efter att locka dessa människor till kommunen har börjat ge negativa effekter? Dock framkom det från våra intervjuer att kommunen planerar för alla typer av människor45 samt att de har en ledstjärna (En stad för alla) som påvisar en strävan efter en mångfald bland människor (Karlstads kommun 2012:8).
43 Planerare 2 & 3, politiker 1 & 2. 44 Planerare 1, 2 & 3.
Vi ser en vilja från stadsplanerarna och politikerna att planera efter ett traditionalistiskt ideal, dels för att andra städer planerar efter det och dels för att de tycker att det är det mest optimala idealet för att staden ska kunna växa och bli så attraktiv som möjligt. I och med det skapas en planering som främjar en kreativ klass. Dessa dras till stadsmässiga platser och stadsmässighet kopplas till ett traditionalistiskt ideal. Dock så ser vi också att det modernistiska lever kvar på en del platser. En rationell planering är många gånger viktigare än att tänka på hur platser kommer att upplevas. Planeringen av Eriksberg är ett bra exempel på att kommunen fortfarande planerar efter en rationell modell. Man vill bygga ut motorvägen och köpcentrumet, vilket kan relateras till ett modernistiskt och funktionalistiskt tänk. Våga välja sida och fatta beslut för en hållbar stad skriver Frisk (Frisk 2013a). Karlstad har inte kommit till den punkten ännu men de verkar vara på väg.