6. Slutsats
6.1 Fortsatta studier
En vidare studie av de resultat vi har kommit fram till skulle kunna vara att undersöka relationen mellan planeringen och verkligheten av olika projekt i Karlstad. Vi har tagit reda på konsekvenserna av hur det uttrycks att planerare och politiker i Karlstad planerar och vill planera staden. Men hur blir det i verkligheten? Eftersom byggherrarna också har en betydande roll i planeringen så skulle en vidare studie kunna ha ett större fokus på att undersöka byggherrarnas visioner och deras makt i planeringen. På detta sätt är det möjligt att komma åt ett bakomliggande problem i glappet mellan vision och verklighet.
Referenser
Litteratur
Bergström, G & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt: metod i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Boréus, K & Bergström, G. (2012). Innehållsanalys.I Bergström, G & Boréus, K. (red.)
Textens mening och makt: metod i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. s. 49- 90
Boréus, K. (1999). The significens of conceptual stability for ideological stability: The ideological shift of the right in Swedish public debate as an example. Journal of
Pragmatics, 31 (1), 1-24. Tillgänglig:
http://ac.els- cdn.com/S0378216698000769/1-s2.0-S0378216698000769-
main.pdf?_tid=359eded0-f63b-11e4-96d9-00000aacb360&acdnat=1431169669_105fcc4a7b564033a9a27457277e42f4 [2015-05-09]
Florida, R. (2006). Den kreativa klassens framväxt. Göteborg: bokförlaget Daidalos AB. Florida, R (2002). The Economic Geography of Talent. Annals of Association of American
Geographers, 92 (4), 743- 755. Tillgänglig:
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1111/1467-8306.00314 [2015-04-17]. Flowerdew, R & Martin, D. (2005). Methods in human geography. A guide for students doing
a research project. Edinburgh: Pearson education limited.
Harvey, D (2005). Pengar, tid, rum och staden. I Harvey, D, Davis, M & Sassen, S. m.fl. (red.) Fronesis nr 18- Staden. Göteborg: Fronesis. s. 57- 83
Jacobs, J. (2005). Den Amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: bokförlaget Daidalos AB.
Jansson, M, Bolin, M, Urde, I, Larsson, S.L, Enquist, K, Fehler, J, Laurin, N, Östberberg, T, Karlsson, I, Sjöblom, J, Lemberg, J & Gren, S. (2013). Hållbara Städer- tankar
från kursen Stadens utmaningar. Sveriges lantbruksuniversitet. Tillgänglig:
http://pub.epsilon.slu.se/10234/1/jansson_m_130413.pdf [2015-02-20]. Johansson, M & Khakee, A. (2008). Etik i stadsplanering. Lund: Studentlitteratur AB. Larsen, A.K. (2012). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod.
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Nyström, J. (2012). Planeringens grunder - En översikt. Lund: Studentlitteratur AB. Nyström, J. (2003). Planeringens grunder - En översikt. Lund: Studentlitteratur AB. Peck, J. (2007). The creativity fix. Eurozine. 28 juni. Tillgänglig:
Prafitt, J. (2005). Questionnaire design and sampling. I Flowerdew, R & Martin, D. (red.)
Methods in human geography. A guide for students doing a research project.
Edinburgh: Pearson education limited. s. 78- 109.
Pratt, A.C. (2008). Creative cities: the cultural industries and the creative class. Geografiska
Annaler: Series B, Human Geography, 90 (2), 107–117. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1468-0467.2008.00281.x/epdf [2015-04-23]
Rundsrom, R & Deur, D. (1999). Toward an ethics of crosscultural research. I Smith, J, D & Marshall, D. (red.) Geography and Ethics: Journeys in a Moral Terrain.
London: Routledge. s. 237- 250.
Sieverts, T. (2003). Cities without cities. An interpretation of the Zwischenstadt. London: Spon Press.
Simmel, G & Frispy, D. (2004). The philosophy of money. New York: Rotledge.
Söderlind, J. (2005). Total make over av miljonprogrammet. Tillgänglig:
http://jerkersoderlind.se/PDF/3-Artiklar/051026_SVT_Reagera_Total_Make_Over_i_miljonprogrammet_AJS. pdf [2015-05-08]
Söderlind, J. (2002). Agenda EKN. Förslag på planeringsunderlag. För allsidig och kreativ
problemlösning. Diss. Department of Infrastructure, Kungliga tekniska
högskolan, Stockholm. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:9258/FULLTEXT01.pdf [2015-05-08]
Talen, E. (1999). Sense of community and neighbourhood from: an assessment of the social doctrin of New Urbanism. Urban studies, 36 (8), 1361- 1379. Tillgänglig: http://usj.sagepub.com/content/36/8/1361.full.pdf+html [2015-04-30] Tunström, M. (2009). På spaning efter den goda staden. Om kunstruktioner av ideal och
problem i svensk stadsbyggnadsdiskurssion. Diss. Örebro Studies in Human
Geography 4, Örebro universitet. Tillgänglig:
http://oru.diva- portal.org/smash/get/diva2:241251/FULLTEXT01.pdf%20%5B2015-02-19%5D. [2015-02-19].
Valentine, G. (2005). Tell me about…: using interviews as a research methodology. I Flowerdew, R & Martin, D. (red.) Methods in human geography. A guide for
students doing a research project. Edinburgh: Pearson education limited. s.
110- 127.
Walker Clarke, P. (2005). The Ideal of Community and its Counterfeit Construction. Journal
of Architectural Education, 58 (3), 43-52. Tillgänglig:
Westin, S. (2010). Planerat, alltför planerat. En perspektivistisk studie i stadsplaneringens
paradoxer. Diss. Department of Social and Economic Geography, Uppsala
Universitet.
Annat tryckt material
Karlstads kommun. (2014). Strategisk plan. Tillgänglig:
http://karlstad.se/filer/Kommun-och-politik/Styrning/Strategisk%20plan_broschyr_2014_okt.pdf [2015-05-01] Karlstads kommun. (2012). Översiktsplan 2012. Tillgänglig:
http://karlstad.se/filer/Bygga/Samhallsutveckling_planering/Oversiktsplan_201 2_120916.pdf [2015-05-01]
Stadsbyggnadsförvaltningen. (2013a). Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken,
Karlstads kommun, Värmlands län. Karlstads kommun. Tillgänglig:
http://karlstad.se/filer/Bygga/Samhallsutveckling_planering/Detaljplaner/Kanot en/Kanoten_PB_antagande_KF.pdf [2015-05-01]
Stadsbyggnadsförvaltningen. (2013b). Detaljplan för Kronoparken 1:24 inom Kronoparken,
Karlstads kommun, Värmlands län. Karlstads kommun. Tillgänglig:
http://karlstad.se/filer/Bygga/Samhallsutveckling_planering/Detaljplaner/Krono parken%201_24/PB-1780K-64-P2014-02.pdf [2015-05-01]
Stadsbyggnadsförvaltningen. (2012). FÖP Eriksberg. Fördjupning av översiktsplanen
för Karlstads kommun avseende området kring Bergvik och Eriksberg.
Tillgänglig:
http://karlstad.se/filer/Bygga/Samhallsutveckling_planering/Fordjupade_oversi ktsplaner/Eriksberg/Eriksberg_antagen/Eriksberg_FOP_PB_antagen.pdf [2015-05-01]
Stadsbyggnadsförvaltningen. (2009). Planprogram för Grundviken inom Zakrisdal, Karlstads
kommun, Värmlands län. Tillgänglig:
http://karlstad.se/filer/Bygga/Samhallsutveckling_planering/Planprogram/Grun dviken/Grundviken_Planprogram_gk.pdf [2015-05-01]
SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Internet
Frisk, M. (2015). Bygg Karlstad för framtidens karlstadsbor och inte för gårdagens sossar!
Maria Frisk. Det omöjliga tar bara lite längre tid. [Blogg]. 21 februari.
https://mariafrisk.wordpress.com/2015/02/21/bygg-karlstad-for-framtidens-karlstadsbor-och-inte-for-gardagens-sossar/ [2015-05-13]
Frisk, M. (2013a). Våga fatta beslut för en mänskligare stad. Maria Frisk. Det omöjliga tar
bara lite längre tid. [Blogg]. 5 juli.
https://mariafrisk.wordpress.com/2013/07/05/vaga-fatta-beslut-for-en-manskligare-stad/ [2015-05-13]
Frisk, M. (2013b). Kaffe med prat om STADsbyggande. Maria Frisk. Det omöjliga tar bara
lite längre tid. [Blogg]. 18 juli.
https://mariafrisk.wordpress.com/2013/07/18/kaffe-med-prat-om-stadsbyggande/ [2015-05-13]
Nationalencyklopedin (2015). Traditionalism. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/traditionalism [2015-05-21]
Nationalencyklopedin (2015). Modernism. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/modernism [2015-05-21]
P4 Värmland. (2015). Ökad segregation i Karlstad. Sveriges radio. 10 Mars. Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6112607 [2015-05-17]
Bilaga
Intervjuguide
Frågor som ställts till varje respondent
Vad är en stad för dig och hur ser den ut? Vad ingår i den? Vart går gränserna?
Varför tror du att det satsas att bygga stadsmässigt på vissa platser i Karlstad men inte andra? I till exempel Kronoparken nämns inte stadsmässighet.
Man kan koppla en del planer till en strävan efter en traditionell stad. Begreppen som används är kvarter, stadsdel, park, torg. Vad anser du? Är det det stadsidealet som Karlstad strävar efter?
Det är mycket prat om att man vill komma bort från modernismens planering med
funktionsseparering, och komma tillbaka till ett traditionalistiskt ideal. Håller du med om att det är viktigt att komma bort från en modernistisk planering?
De visioner som står i ÖP:n och den strategiska planen, till exempel att man ska nå en hållbar stad, en stad som är till för alla, attraktiv livsmiljö och livskvalitet. Tror du att det är möjligt att uppnå alla dessa mål? Kan ni mäta ifall ni uppnått målen?
Vilka människor är det man vill attrahera och fånga till Karlstad genom texterna? Vad är den bakomliggande idén.
Har byggandet av nya attraktiva bostäder i vattennära lägen gett den effekt som ni velat ha? Vilken grundsten är viktigast enligt dig i stävan efter Karlstads stadsideal? Till exempel hållbarhet, mångfald, strävan efter konkurrenskraftiga människor, integration.
Tror du att Karlstads stadsideal kan leda till negativa konsekvenser? Alltså det idealet man väljer att planera efter.
Tror du att alla människor kan gynnas av stadsidealet eller visionerna som det strävas efter i Karlstad?
Karlstad har ju en vision: Livskvalitet Karlstad 100 000. Vad menas med den visionen? Livskvalitet kan ju tolkas på olika sätt. Kan alla i staden uppnå livskvalitet?
Individuella frågor
Planerare 1Vi har läst Grundvikens planprogram. Man märker att det är ett stadsmässigt sätt som man vill planera på där. Det nämns flera gånger. Vad tänker du? Vad menas med stadsmässighet för dig?
Ska Grundviken bli som en egen liten stad eller ska det tillhöra staden på något sätt? Det beskrivs ju att det ska bli en stadsdel, men ska det likna så som det ser ut inne i stan? De skriver i detaljplanen för Kronoparken 1:24 att det ska efterliknas det gamla för att det inte ska sticka ut för mycket. Men om man kör på det, så förändras det kanske aldrig?
Det skrivs mycket om att det är viktigt att få till en blandad befolkning till den nya stadsdelen (Grundviken) och staden i stort. Vad är det för blandad befolkning man vill ha?
Mycket av det som skrivs och sättet som planprogrammet för Grundviken skrivs på, kan kopplas till en strävan efter en gammal traditionell stad. Begrepp som kvarter, gata och stadsdel är några exempel som det har skrivits om. Vad anser du? Är det ett gammalt stadsideal som är inne att sträva efter i Karlstad?
Ett exempel på Grundviken är att man vill koppla ihop stadsdelarna. Till exempel Grundviken med centrum. Är tanken att man ska stadskärnan större tror du?
Vi tänkte på det här med täthet. Det beskrivs ju att vid huvudstråket ska det vara tätt och så, men längre ut så ska man se det lite som en trädgårdsstad. Är det ett sätt att beskriva att man kommer ut lite från staden? Att det ska vara mer natur och så.
Vi har fått en känsla av att planer som innehåller stadsmässighet är det lite mer engagemang i än de som inte byggs så stadsmässigt. Då undrar vi om du tycker att det stämmer?
Det har ju byggts mycket vattennära bara under den tiden vi har bott här. Finns det folk som kan flytta in dit?
Just när man kollar på Grundviken och andra planer som är nära vattnet, så låter dem så lyxiga. Då tänker man vart ska andra bo då som behöver lite billigare bostäder. Känns som att det satsas mycket på de här lyxigare ställena. Då undrar vi om alla kan få den här
livskvaliteten som det står om i översiktsplanen? Planerare 2
Vad är en stadsmässig karaktär för dig? Vad är stadsmässighet?
Skulle du kunna säga att Kronoparken är en stadsdel eller mer som en förort?
Det skrivs mycket att det ska vara blandad befolkning till stadsdelen (Kv. Kanoten) men även i staden i stort. Vad är det för blandad befolkning som man vill ha?
Just namnet Kvarteret Kanoten, tänker man att ska det bli ett kvarter eller en stadsdel?
Vi har funderat på vad Karlstad har för stadsideal. Utifrån det vi läste om Kv. Kanoten, att det ska vara kvarter och att det är en stadsdel där det ska byggas esplanad/stadsgata, torg med mera, så funderar vi kring om det är en gammal traditionell stad som man vill åt eller har ni någon annan bild?
Vi har kollat på lite olika detaljplaner. Och vi har fått en känsla av att de planer där man ska bygga stadsmässigt känns som att det finns mer engagemang i än andra planer där man inte nämner stadsmässighet. Hur tänker du? Tycker du att det är så?
Nu satsas det mycket på att bygga vattennära och det man tänker på är att det kanske satsas lite mer på dom som har pengar och kan bo på attraktiva lägen. Tror du att alla kan bo vattennära?
Det sägs att Kv. Kanoten ska vara en plats för alla, men tänk om det blir ett annat resultat? Det kanske blir så att bara de som bor där kommer att vistas där och inte andra människor. Planerare 3
Förtätning är ett återkommande begrepp i ÖP:n. Varför är förtätning så viktigt att satsa på? Vill ni satsa på en stadsmässig utformning av staden?
Vad är en stadsmässig karaktär för dig?
När man bygger stadsmässigt. Vad ska det förmedla? Om man bygger en plats med stadsmässig karaktär ska det på något sätt tillhöra staden då? Eller vara en del av staden? Varför har just Västkust, Norra Stockfallet och delar av Inre hamn valts ut till
stadsutvecklingsområden i ÖP:n?
Vilka människor är det som man vill locka till de här områdena?
Varför är inte Kronoparken omnämnd som ett utbyggnadsområde i översiktsplanen?
När vi tänker på vattennära, tänker vi att det kommer att bli dyrt att bo där. Vilka är det som kommer att kunna bo i vattennära lägen i Karlstad?
Vi har stött på begreppet attraktiv väldigt mycket. Vad är attraktion och en attraktiv stad? Är det viktigt att förtäta även i stadens ytterområden?
Politiker 1
Västkust, norra Stockfallet och delar av inre hamn har valts ut till stadsutvecklingsområden i översiktsplanen. Varför tror du just dessa områden har valts ut?
Nästa fråga var ju då, vi tar Kronoparken som exempel, varför inte det området är omnämnt som ett stadsutvecklingsområde i ÖP:n?
Den ”goda staden”, vad syftar det på? Är det ett slags stadsideal eller något annat?
Tror du att alla människor i staden kan gynnas av det stadsideal man strävar efter, det sättet som man planerar på?
vi läst ett blogginlägg om externhandeln i Eriksberg där det står att socialdemokraterna fokuserar mycket på enskilda projekt och inte ser till helheten och att det är livsfarligt för Karlstad. Vad tror du det är som är livsfarligt?
Vad är en attraktiv stad för dig och vad tror du menas med attraktivitet? Vem ska det vara attraktivt för? Är det alla?
Är det viktigt att stadskärnan får en viktigare roll i planeringen och att man lägger mer fokus på stadskärnan?
Tror du det är viktigt att stadskärnan inte konkurreras ut av till exempel andra delar, om Bergvik skulle bli starkt till exempel?
Vi har läst att det är viktigt att göra saker på rätt sätt för att Karlstad ska kunna utvecklas långsiktigt och livskraftigt. Vad menas med det tror du?
Vi har kollat en del på detaljplaner också och andra typer av planeringsdokument. I de flesta är ”stadsmässigt” ett centralt ord. Varför tror du att det är så? Och vad betyder begreppet för dig?
Det är viktigt att locka hit just unga och kreativa människor, men de som inte är det då? Att staden ska vara rikt på bland annat nöjesliv, kulturliv, bostäder, jobb och handel, räcker det ändå för att locka till sig fler människor? För tänker inte i princip alla städer likadant?