Planeringsdokument

I denna del av empirin kommer vi att presentera kort om vad varje planeringsdokument handlar om och vad som är det centrala i dem. Detta för att ge en bättre förståelse av de nästkommande delarna av kapitlet.

4.1.1  Översiktsplanen  

Översiktsplanen (ÖP:n) är kommunens verktyg för att planera kommunens markytor och vattenanvändning på bästa sätt. Detta är en plan som måste tas fram av varje kommun och hållas uppdaterad enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Den senaste översiktsplanen som tagits fram av Karlstads kommun är från 2012. Dess mål och syfte förklaras nästan omedelbart i texten; Livskvalitet Karlstad 100 000 (Karlstads kommun 2012:6ff). Kommunen har satt upp fyra olika “ledstjärnor” för att lättare kunna uppnå visionen. Dessa är: En

attraktiv stad som växer, En stad för alla, Den goda gröna staden och En kommun i gott skick. (Karlstads kommun 2012:8).

Något som märks tydligt i dokumentet är dess stora satsning på cykel-, gång- och kollektivtrafik. Detta är ett genomgående tema i ÖP:n och tas upp bland annat i varje enskilt utbyggnadsområde. Det beskrivs att Karlstad bör minska transportbehoven för att skapa en trivsammare livsmiljö och mindre miljöpåverkan (Karlstads kommun 2012:14). ÖP:n tar också upp hur kommunens framtida bebyggelseutveckling ska se ut. Även där finns ett genomgående miljötänk då det nämns bland annat att förtätning är en viktig åtgärd i framtiden. Ett annat mål med framtida exploatering är att bygga mer vattennära då det är en konkurrensfördel (Karlstads kommun 2012:15). ÖP:n tar också upp aspekter som utbyggnadsområden, förtätningsområden och olika typer av framtidsmål och visioner med kommunens mark och vattenanvändning.

Det som ÖP:n lyfter fram som kan kopplas till ett ideal är deras satsning på hållbarheten, de sociala värdena i staden och deras strävan att få staden att växa. Det är ett fokus på exploatering och framförallt nära vattnet och centrum.

4.1.2  Strategiska  planen  

Den strategiska planen är skapad för att göra det lättare för tjänstemännen att arbeta mot kommunens vision; Livskvalitet Karlstad 100 000. Planen går också in på prioriterade målområden med överskådliga mål (Karlstads kommun 2014:2). Målområdena är nio stycken och ska hjälpa till att nå visionen. Dessa är också uppdelade och består av en extern och en intern del. Den externa delen fokuserar på medborgarna och den interna fokuserar på att tydliggöra kvalifikationer som är viktiga för koncernen Karlstad för att skapa goda förutsättningar att ge medborgarna en bra verksamhet. De externa målen är; Tillväxt, Attraktiv

målen är; Finansiellt perspektiv, Vårda tillgångar, Kvalitet och Arbetsgivarperspektiv (Karlstads kommun 2014:4). Under varje målområde följer en förklaring till vad som menas med målet mer ingående (Karlstads kommun 2014:8-13).

Det beskrivs också i slutet av planen att det finns ett fokus på att följa upp hur arbetet mot visionen och de olika målområdena under året. Detta för att se om de bakomliggande planerna har fungerat som de ska. Detta ska göras varje månad och samlat efter fyra, åtta och tolv månader. Efter redogörelserna kan kommunen då se om ändringar måste göras eller att utvecklingen ser ut som beräknat. Detta beskrivs vara viktigt för att se att arbetssättet fungerar och att rätt val görs för Karlstadsborna (Karlstads kommun 2014:18).

Det som fokuseras på i dokumentet är framförallt de sociala värdena. Dessa uttrycks på flera olika sätt, men märks genom de externa målen som är uppsatta för kommunen.

4.1.3  Planprogram  för  Grundviken  

Planprogrammet antogs 2009-12-09 (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:35) och är en grund för fortsatt planering i området. Grundviken ingår i den fördjupade översiktsplanen Västkust. Grundviken ses som ett ”hjärteområde” och är ett stort utbyggnadsområde i fördjupade översiktsplanen (FÖP:en) (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:3).

Visionen för Grundviken är att det ska bli en ny hållbar stadsdel som ska vara väl integrerad med närliggande områden och ha tydliga kopplingar in till centrum. Grundviken ska präglas av attraktiva bostadsområden, stadsmässighet, en blandad bebyggelse som ska locka till sig en blandad befolkning, tydliga träffpunkter och positiva upplevelser. Stadsdelen ska ha en naturnära profil där närhet till naturen ska vara en självklarhet. Att området är vattennära är också något som nämns ska skapa mervärde för både boende och besökare till området. (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:4).

Man beskriver att stadsmässighet ska råda framförallt kring ”huvudstråket” och vara estetiskt tilltalande för att öka attraktiviteten och bjuda in människor att vistas där. Huvudstråket ska bidra till att binda ihop flera områden och genom detta kan en stadsdel med blandade funktioner åstadkommas (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:4f). Möjligheterna för att Grundviken ska bli en väl integrerad stadsdel bedöms vara goda. Denna nya stadsdel är viktig

i kommunens arbete för att uppnå visionen Livskvalitet Karlstad 100 000 (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:27).

Det som har varit viktigt för oss att lyfta ur planen är dess vision, utformning och struktur, samt undersöka för vem platsen planeras för och hur. Genom detta tar vi fasta på idealet för Grundviken.

4.1.4  Detaljplan  för  Kvarteret  Kanoten  m.fl.    

Planen vann laga kraft den 17:e april 2013 (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013a:37). Området är utpekat till ett förtätnings- och omvandlingsområde i ÖP:n (Karlstads kommun 2014:23). Det aktuella planområdet är beläget precis intill Karlstads stadskärna (Stadsbyggnads-förvaltningen 2013a:5). Området innehåller idag stor bebyggelse med asfaltsytor som utgör plats för bilparkering. Planområdet ligger dessutom intill Vänern och har ett grönområde nära inpå. (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013a:34).

Syftet med detaljplaneområdet är att en ny attraktiv stadsdel ska byggas med en blandning av bostäder, verksamheter, service och kontor. De beskrivs också som ett område där det kommer att vara lätt att leva på ett hållbart sätt (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013a:5).

Huvudsyftet med planen är att möjliggöra att utvidga Karlstads centrum genom det aktuella området och vidare mot Vänern samt att begreppet blandstad förverkligas, där olika centrala funktioner kan samexistera [...]. (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013a, s. 5)

Det som också är tydligt i texten är att de vill bygga en hållbar stadsdel som är attraktiv och mångfunktionell. Detta syns tydligt då det tas upp upprepade gånger i dokumentet på olika sätt i texten.

4.1.5  Detaljplan  för  Kronoparken  1:24  

Detaljplanen ska möjliggöra för studentbostäder i Kronoparken i Karlstad. Planområdet används idag som parkering för Karlstads universitet och har närhet till både universitetet och till bostadsområdet Frödingshöjd (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013b:7). En del av parkeringen kommer att ersättas med bostäder och en minskning på 50 parkeringsplatser anses vara acceptabelt. Ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga bebyggelsen i

närliggande områden då ny bebyggelse kommer synas från vägen, vid Sommargatan och universitetet. Bostäderna på Frödingshöjd är byggda i början av 1990-talet och ”kommande bebyggelse kan ses som en förlängning av Frödingshöjds bostadsområde” (Stadsbyggnads-förvaltningen 2013b:8f).

I planen kan det läsas att stort fokus ligger på att förtydliga hur välutbyggt kollektivtrafiknätet och gång- och cykelvägnätet är (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013b:10). Detta visar på en strävan efter att fler ska börja resa mer kollektivt och miljövänligt. Detta märks också då det anses acceptabelt att minska bilparkeringen med 50 platser.

Fokus för oss i denna plan har varit att ta fram det mest centrala beskrivningarna av hur platsen ska konstrueras och utformas samt hur närliggande och befintliga platser runt planområdet beskrivs.

4.1.6  Fördjupad  översiktsplan  Eriksberg  

Eriksberg som ligger i Karlstads västra del är utnämnt som ett utvecklingsområde för staden i ÖP:n. Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att skapa möjligheter till att kunna komplettera Bergviks köpcentrum med ytterligare handel och verksamheter. Ett mål är att skapa ytterligare en tillfart till Bergvik, som ska vara attraktiv för besökare. E18 blir en viktig diskussion då den sträcker sig längst planområdet och syftet avser att ge goda förutsättningar för att i framtiden kunna bygga ut vägen. Ett attraktivt och fungerande kollektivtrafiknät samt god tillgänglighet för gång- och cykeltrafik ska skapas i samband med nybyggnation. Hänsyn ska tas till estetiska och arkitektoniska värden så att en ny inbjudande port in till Karlstad skapas vid Eriksberg (Stadsbyggnadsförvaltningen 2012:4f). Planen handlar om att skapa bättre trafikkopplingar mellan fyra olika stadsdelar, och Eriksberg är en av dem. Det ska innebära bättre kopplingar för bilar, kollektivtrafik, cyklister och fotgängare (Stadsbyggnadsförvaltningen 2012:30).

Det anses vara rimligt att området utökas med handel, men inriktningen bör vara volymhandel, med till exempel byggvaror, trädgård, vitvaror, hemelektronik och så vidare. Detta bör inte ge negativa konsekvenser för handel och dagligvaruhandeln i stadsdelscentrat i Karlstad (Stadsbyggnadsförvaltningen 2012:32).

Det mest centrala för oss i denna FÖP har varit att lyfta de aspekter gällande vision och utformning samt områdets koppling till staden. Vi lyfter fram vilken slags planering det satsas på i området och för vem.