4. Empiri
4.3 Teman
I detta avsnitt följer en analys av vårt empiriska material. Vi har delat upp detta i olika teman utefter vilka begrepp som vi har stött på mest frekvent i planeringsdokumenten, men också
utefter vilka begrepp vi har uppfattat har en stor betydelse i hur Karlstads kommun planerar sin stad. Många av begreppen är tvetydiga och därför är de också intressanta att belysa. 4.3.1 Livskvalitet Karlstad 100 000
Som nämnts tidigare är Karlstads kommuns vision; Livskvalitet Karlstad 100 000. Själva begreppet Livskvalitet är inte ett vanligt förekommande begrepp i någon av plandokumenten, men begreppet nämns i ÖP:n, den strategiska planen, detaljplanen Kv. Kanoten och Grundvikens planprogram. Även om begreppet inte förekommer så ofta explicit i planerna så är det ändå centralt eftersom det är ledstjärnan kommunen jobbar efter.
Både i Grundvikens planprogram och detaljplanen för Kv. Kanoten nämns Livskvalitets-begreppet i samband med visionen. Visionen nämns för att påpeka att den har funnits i åtanke när dessa områden har planerats. I Grundviken skrivs det att visionen har funnits i åtanke eftersom att det behövs nya bostäder för att få plats med fler människor i kommunen (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:27), och i Kv. Kanoten skrivs det att attraktivitet och hållbar utveckling bidrar till visionen, och eftersom dessa aspekter anses uppfyllas i det nya kvarteret visar det på att de har jobbat mot visionen (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013a:10). I ÖP:n beskrivs visionen betyda att kommunen vill uppnå medborgarantalet 100 000. Visionen har funnits sedan 1998:s Översiktsplan, men begreppet livskvalitet tillkom 2007 för att förtydliga visionen (Karlstads kommun 2012:6). Begreppet Livskvalitet lades till i visionen för att kommunen inte bara skulle fokusera på tillväxten som en siffra, utan också se den som en hållbar tillväxt. Detta för att om människorna inte trivs kommer de ändå inte vilja bo i Karlstad. Därför blev livskvalitet något viktigt att fokusera på3. Det beskrivs i ÖP:n att:
Grundtanken i visionen innebär att det är kommuninvånarna som är grunden för tillväxten och välfärden i kommunen. Att öka kommuninvånarnas trivsel och stolthet över sin stad är därför kommunens viktigaste mål. Därutöver fokuserar kommunens tillväxtarbete på följande grupper: studenter, människor med konkurrenskraftig kompetens samt besökare. (Karlstads kommun 2012, s. 8)
En av respondenterna påpekade dock att även om kommunen skriver att de satsar på just denna målgrupp betyder det inte att de utesluter andra. Alla är viktiga i en stad och ger en “stor slagkraft”4.
Politikern Maria Frisk skrev i sin blogg att det är viktigt att locka unga och kreativa människor till Karlstad på grund av tillväxten (Frisk 2015). En respondent menade på att självklart ska även andra människor som inte är kreativa få en plats i samhället och känna sig välkomna. Denne tillade också att alla människor är kreativa, men på olika sätt. Dock tryckte personen på att när det pratas om tillväxt är det ofta den kreativa klassen som tas upp och menar på att den teorin verkligen har slagit igenom. Respondenten kritiserade ändå teorin och menade att det är andra bitar som måste fungera också för att den kreativa klassen ska kunna ge tillväxt, samt att respondenten uttryckte: “Att bara säga att man vill locka hit kreativa människor är ju sådär…”5.
Själva Livskvalitetsbegreppets betydelse framkommer inte i ÖP:n eller i något av de andra plandokumenten. Enligt respondenterna är begreppet brett och går att tolka på olika sätt. Den förklaring som framgick av flest respondenter var att livskvalitet ur kommunens synvinkel betyder att fler platser i kommunen ska göras allmän och offentlig som gör att alla kan få ta del av olika platser i kommunen oavsett var man bor. Helt enkelt att man fokuserar mer på tillgänglighet för allmänheten och att kommunen ska vårda den6. Det framkom också att en del av livskvaliteten kan vara att man skapar arbetsplatser samt bygger fler bostäder så att fler människor kan bo i ett attraktivt läge utan att köpa själva bostaden7. De respondenter som inte höll med om majoritetssvaret argumenterade för att livskvalitet betyder att staden ska byggas för alla, där alla människor trivs, där alla sinnen tas till vara, med mera samt att begreppet kan omfatta bland annat grönområden, luftkvalitet och rikt kulturutbud8.En person nämnde också att tillväxt och livskvalitet ibland får konkurrera mot varandra i stadsutvecklingen. Då man ibland kanske skulle vilja bygga fler täta bostäder för att generera tillväxten, men det går emot livskvaliteten9.
4 Planerare 2, intervju den 15 april 2015. 5 Politiker 2, intervju den 23 april 2015.
6 Planerare 1,2 & 3, intervjuer den 14, 15 & 21 april 2015. 7 Planerare 2.
Det som kan ses som en nackdel med visionen och även andra mål som finns i kommunen är att många av dem går emot varandra, vilket betyder att alla målen inte går att uppnå då någon måste ge vika för den andra. Detta kan ibland utlösa kraftiga målkonflikter10. Till exempel kan målet om att nå en livskvalitet ibland gå emot målet för tillväxt. En annan faktor som också nämnts som kan komplicera strävandet efter vissa mål är när dess mening förändras, så som begreppet hållbarhet. Dess mening idag är inte densamma som den var för cirka tio år sedan11.
4.3.2 Attraktivitet
I alla de analyserade planeringsdokumenten nämns attraktivitet på ett eller annat sätt. I Översiktsplanen, den strategiska planen och i detaljplanen för Kv. Kanoten så var attraktivitet en av de mest förekommande begreppen när det gäller hur man vill planera staden. I detaljplanen för Kronoparken 1:24 nämndes dock begreppet bara en gång.
I det analyserade arbetet har vi fått fram många olika tolkningar på vad begreppet kan innebära och hur det väljs att användas. I planerna framgår det att det mesta är, eller ska vara attraktivt; bostäder, vägar, gestaltning, läget med mera. Karlstad strävar efter att bli en attraktiv stad som helhet och anledningen till att stort fokus ligger i att skapa attraktivitet är för att locka till sig människor och på så sätt kan kommunen växa. Karlstad strävar efter att bli en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort, där kommunen bidrar till att fler jobb skapas och fler väljer att bosätta sig i kommunen (Karlstads kommun 2012:8). I Översiktsplanen har det tagits fram studier som visar på att människor idag föredrar platser som är attraktiva och har god livsmiljö framför andra kvaliteter. Människorna flyttar till de attraktiva platserna vilket leder till att företagen måste flytta efter. Därför ser kommunen det som en stor anledning till att satsa på och skapa denna attraktion, för att kunna nå sin vision om 100 000 invånare. Studenter och konkurrenskraftiga människor bestämmer alltså var företagen etablerar sig och därför måste kommunen attrahera framförallt dessa grupper av människor (Karlstads kommun 2012:14). En av respondenterna berättade att kommunen just nu jobbar med ett speciellt projekt som handlar om tillväxt och hur kommunen ska kunna attrahera talanger till näringslivet. Det anses viktigt för näringslivet i Karlstad att få in superkompetenser för att kunna utveckla sina företag inom till exempel pappersindustrin. Respondenten fortsatte med att förklara ett den typen av människor, som har kompetens,
kollar ju även på hur staden ser ut. De har råd att välja vart i världen de vill bo, och då måste ju Karlstad sticka ut12.
“En av de punkterna som kom upp då när vi jobbade i det här projektet: hur attraherar man talanger till en stad? Då var det just det här med levande stad som kom upp som en väldigt tydlig punkt. Så det är ju det vi har tagit fasta på när vi har pratat om utvecklingen av centrum. Att det ska vara en levande stadsmiljö. [...] Sen hoppas vi ju självklart att studenterna ska stanna kvar i staden också. Det är en tydlig målgrupp. I tillväxtstrategin pratar vi om studenter, människor med konkurrenskraftig kompetens och besökare. Det är de tre som vi har pekat ut i strategin. Extra satsningsgrupper”. (Planerare 3, 2015-04-21)
De faktorer som anses skapa attraktion i en stad enligt en enkätundersökning som kommunen lät göra är dess karaktär; ett rikt utbud av kultur och nöjen, nära till grön- och rekreationsområden samt vatten (Karlstads kommun 2012:14).
I vår studie har vattennära lägen tydligt framkommit som något attraktivt. Idag arbetar man med och har visionen om att vända Karlstads centrum mot vattnet, just för att det anses kunna skapa högre attraktivitet för staden13. I Kanotens detaljplan och Grundvikens planprogram nämns attraktivitet bland annat i samband med platsernas lägen nära vattnet. I Grundviken nämns att möjligheter för småbåtshamn, badplats, promenad- och parkstråk ska skapas i ett tidigt skede för att få till en attraktiv stadsdel (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:24). Det nämns också att havsutsikt har betydelse i strävan att uppnå visionen Livskvalitet Karlstad 100 000 (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:36). Närheten och läget till naturen anses också viktig för Grundvikens attraktivitet14. Centralitet, alltså närheten till centrum framkommer också som något attraktivt. Genom att skapa närhet och kopplingar till centrum och utveckla kollektivtrafiknäten, gång- och cykelvägarna höjs attraktiviteten (Stadsbyggnads-förvaltningen 2013a:15; Stadsbyggnads(Stadsbyggnads-förvaltningen 2012:4). Universitetets läge trots avståndet från centrum, anses också vara attraktivt (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013b:16).
12 Planerare 3, intervju den 21 april 2015 13 Politiker 1.
Läget är en viktig kvalitet och de mest attraktivaste lägena är närheten till centrum och närheten till vatten.
Andra egenskaper som nämns vara viktiga är utformning och gestaltning av bebyggelse och offentliga platser. Det handlar om bostäder, grönytor, vägar med mera. I Kv. Kanotens detaljplan nämns det att höga krav ställs på att skapa en attraktiv utformning av bebyggelsen på grund av områdets centrala läge (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013a:8). Om man dessutom är ute efter en stadsmässig stadsdel är attraktiviteten viktig15. I Grundviken är det utformning och tillgänglighet av grönytor som har betydelse för områdets attraktivitet samt bostäderna (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:13). I Eriksberg handlar det om att utveckla handelsområdet för att skapa attraktivitet (Stadsbyggnadsförvaltningen 2012:24) samt möjliggöra för en attraktivare tillfart och trafikplats från E18, för att kunna locka fler besökare (Stadsbyggnadsförvaltningen 2012:29). Estetiska och arkitektoniska värden ska tas hänsyn till, så att en välkomnande och inbjudande port in till Karlstad skapas (Stadsbyggnadsförvaltningen 2012:5). Av Frisk framgår dock kritik mot Eriksbergs utbyggnad, där hon menar att det inte är det som lockar människor till en stad. Det är andra faktorer som är avgörande. Helheten för staden är viktig att tänka på för att få en attraktion (Frisk 2015a).
Vårt material visar också på att attraktivitet innebär att sociala värden tas hänsyn till. Staden ska inte bara vara eller se attraktiv ut, utan även upplevas attraktiv. “En stad ska vara rolig, kreativ, spännande, levande och utmanande! Mycket av det händer i centrum” (Frisk 2015). Liv och rörelse ska upplevas i en attraktiv stad och kännas inbjudande och lockande16. Andra aspekter som i vår undersökning har täckt attraktivitetsbegreppet är bland annat historia, funktionsblandning, rekreation och natur.
Ur det analyserade materialet förekommer begreppet attraktiv ofta i texterna och i olika sammanhang. Det blir uppenbart att det mesta kan ses som attraktivt. Det betyder dock inte samma för alla och det lyfts fram att det behöver pratas mer om det, för att hitta andra begrepp att prata om när det gäller attraktivitet17.
15 Planerare 2.
“Och jag tycker det saknas i strategin också. Man har satt grundorden att det ska vara en attraktiv stad och grön stad som vi förtätar och allt vad det är för någonting. Men man har inte fördjupat, vad innebär det för någonting? Så jag tycker det är lite svårt”. (Planerare 3, 2015-04-21)
4.3.3 Stadsmässighet
Begreppet stadsmässighet har uppkommit framförallt i Grundvikens planprogram och detaljplanen för Kv. Kanoten. I ÖP:n förekom stadsmässighet ett fåtal gånger, men förtätning och liknande begrepp uppkom mer frekvent, vilket kan kopplas till en strävan av stadsmässig karaktär. FÖP:en för Eriksberg nämner begreppet en gång i början av dokumentet, då de förklarar att: “[...] området ska utformas stadsmässigt med flexibilitet för att tillmötesgå det framtida näringslivets behov [...]” (Stadsbyggnadsförvaltningen 2012, s.5). Dock fokuserar detta område mest på att utveckla det befintliga köpcentrumet i Bergvik och motorvägen (Stadsbyggnadsförvaltningen 2012:4), vilket kan vara en anledning till att stadsmässighetsbegreppet inte är återkommande.
Utifrån vår analysering av våra plandokument och intervjuer har vi fått fram i vilka sammanhang stadsmässighetsbegreppet används och vad begreppet innebär. I de flesta fall beskrivs begreppet i samband med täthet, kvartersstruktur, allé/ boulevard, esplanad/stadsgata, effektivt gatunät och rutnätsstruktur. I ÖP:n skrivs det att kommunen ser det som en av sina utmaningar att öka bebyggelsens täthet och stadsmässighet (Karlstads kommun 2012:14). Detta visar på att stadsmässighet och förtätning är en viktig del av Karlstads framtidstankar när det kommer till bebyggelsens utformning. Det har även pekats ut specifika förtätningsområden i Karlstad där man vill utföra denna insats. De delar av Karlstad som ingår är framförallt centrum och områden som ligger inom cirka fyra kilometers avstånd därifrån. I den här kategorin ingår Kv. Kanoten (Karlstads kommun 2012:17). I detaljplanen för Kv. Kanoten framgår det att generellt ska de offentliga platserna i stadsdelen vara stadsmässiga, vilket medför att varje markyta kommer få ett tydligt användningsområde (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013a:12). För att området ska få en stadsmässig karaktär ska det läggas ner betydelse i utformningen av gator, torg och andra offentliga rum. De står också i planen att:
De offentliga rummen ökar möjligheter att mötas. Rutnätsstaden är ett klassiskt exempel på en struktur som främjar ett rikt stadsliv. Här placeras
byggnader i gatuliv och entréer vänds ut mot gatan, torget och allmänna platser. (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013a, s. 20)
Det skrivs också i planen att med stadsmässighet syftar det till slutna kvarter och gator. Detta kommer leda till att området förvandlas från ett “förstadsområde” till en stadsdel som förlänger Karlstads centrumområde söderut (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013a:20).
I Grundvikens planprogram satsas det också på en stadsmässig karaktär, framförallt kring huvudstråket (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:4). Även om Grundviken och Kv. Kanoten skiljer i avstånd från Karlstads centrum har de båda stadsdelarna angivits få en stadsmässig karaktär. Det beskrivs i Grundvikens planprogram att ambitionen är att skapa en harmonisk skala av stadsmässighet och att tätheten ska variera på olika platser (Stadsbyggnads-förvaltningen 2009:10). De skriver också att: “Med stadsmässig bebyggelse menas att upplevelsen från huvudstråket bör vara tät kvartersstruktur, där bebyggelsen tillåts bli fem-sex våningar hög” (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009, s.10). Av detta kan vi med enkelhet utläsa att stadsmässigheten i stadsdelen handlar om strukturerna och husens höjd. Dessa hus inom området för stadsmässighet bör också innehålla olika typer av verksamheter, just för att platsen ska bli mer levande (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:10).
Dock har det framgått att en stadsmässig karaktär i Grundviken inte är helt självklar även om det har varit centralt i plandokumentet. Enligt en respondent kommer Grundviken bli mer likt ett bostadsområde med verksamheter18, och enligt en annan kommer det i princip bara bli verksamheter19. Tolkningen är olika när det gäller Grundvikens stadsmässighet. Både Kv. Kanoten och Grundviken beskrivs innehålla samma karaktär av stadsmässighet, men ändå har reaktioner och missuppfattningar om Grundvikens utformning uppstått.
I detaljplanen för Kronoparken 1:24 nämns varken stadsmässighet eller förtätning. Vi fick förklaringen att Kronoparken inte är tillräckligt attraktiv för att locka folk dit och behövs därför inte byggas stadsmässig samt att området är allt för exploaterat för att kunna ändra på områdets karaktär20. Dock nämndes det från en respondent att Kronoparken borde ingå i kategorin förtätningsområde i ÖP:n, men att det skett en miss i framtagningen av ÖP:n. Det framkom också av personen att förtätning i området bör göras för att stärka trygghetskänslan i
18 Planerare 3. 19 Politiker 2.
området21. En annan respondent försäkrade sig starkt om att Kronoparken var omnämnd22. På grund av alla de olika svaren som gavs fick vi uppfattningen om att situationen gällande Kronoparken var förvirrande. Vi menar att på grund av missen i ÖP:n och förvirringen detta har orsakat kan det ha påverkat samt påverkar planeringen i Kronoparken.
Sammanfattande kan man säga om stadsmässighet att det beskrivs som ett begrepp som förknippas med en specifik gestaltning, funktion och plats. Den specifika gestaltningen var förtätning, kvartersstruktur och en gemensam helhet av hus som möter gatan. Funktionen förklarades innehålla olika funktioner på platsen som kombinerar varandra som får platsen levande dygnet runt. Platsen har betydelse då stadsmässighet inte är lätt att skapa utanför stadskärnan. Det krävs helt enkelt förutsättningar på platsen för att rätt känsla ska kunna tas fram. Det måste till exempel finnas närhet till viktiga målpunkter som resecentrum, vattennära läge och grönytor. Detta är en av anledningarna till varför kommunen inte bygger stadsmässigt överallt, samt att de tycker att det är viktigt att bygga staden med en blandad karaktär då människors efterfrågan oftast skiljer sig åt.
4.3.4 Hållbarhet
I materialet har hållbarhetsbegreppet varit framträdande. I flera av plandokumenten var hållbarhet i alla dess former ett tydligt planeringsmål och vision. I detaljplanen för Kronoparken 1:24 och den fördjupade översiktsplanen för Eriksberg så framgår inte begreppet bokstavligt, men det syns att det genomsyras i planerna. Detta för att de förhåller sig till ÖP:n och den strategiska planens visioner som innehåller hållbarhetsperspektiv. Två av respondenterna menade att just hållbarhet var den viktigaste grundstenen att tänka på i stadsplaneringen23. Dock framgår det att hållbarhet är svårt att mäta och att det är svårt att veta när en hållbar stad nås. Men det är något som ständigt behöver strävas efter och ges goda förutsättningar för. Hållbarhet är ett stort och långsiktigt mål som ständigt förändras.
Jag tror att det är något man måste sträva efter hela tiden. Hållbarhet är inte bara ett ord. Hållbarhet är på olika sätt och har varit olika under olika tidsperioder. Hållbarhet för kanske tio år sedan är inte samma sak som vad det är idag. Hållbarhet kan vara arkitektoniskt, miljömässigt, tillgänglighet. Man måste tänka ganska mycket på hållbarhet. (Planerare 2, 2015-04-15)
21 Planerare 3.
Maria Frisk menar på att det görs många satsningar idag för att nå en hållbar, mänsklig och attraktiv stad, men att det samtidigt satsas på andra åtgärder som motverkar detta. Hon klargör att Karlstad måste våga välja sida och fatta de beslut som krävs för att bygga en hållbar stad (Frisk 2013a).
I ÖP:n nämns ledstjärnorna En attraktiv stad som växer, En stad för alla och Den goda gröna
staden som utgör varsitt ben inom hållbarhetsperspektivet. Karlstad ska stå för en
miljömässigt hållbar tillväxt, där ekologiskt tänkande bidrar till en positiv livsmiljö (Karlstads kommun 2012:8). I den strategiska planen tas det upp tre hållbarhetsstrategier som innefattar tillväxt, folkhälsa och miljö/klimat. För att nå en långsiktig ekonomisk hållbarhet krävs det att jobb skapas, så att fler kan välja att bosätta sig i kommunen samt att Karlstad blir en bra utbildningsort. Därför måste kommunen också vara attraktiv om tillväxten ska öka (Karlstads kommun 2014:8). I strategiska planen står det också att för att nå en långsiktig social hållbarhet krävs det att Karlstad ska vara en omtänksam stad där alla kan känna sig trygga och välkomna. Aspekter som mångfald, tolerans, välfärd och jämställdhet ska täckas in i den sociala hållbarheten (Karlstads kommun 2014:10). Innovation tas också upp som en bidragande faktor i hållbarhetsarbetet (Karlstads kommun 2014:17).
En faktor som materialet visar som betydande för hållbarheten är närhet. Ju kortare avstånd mellan olika funktioner desto mer hållbart. I Kv. Kanotens detaljplan nämns det att korta avstånd till centrum och viktiga målpunkter minskar transportbehoven. Cykelns och kollektivtrafikens konkurrenskraft kan på så sätt främjas i förhållande till bilen (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013a:10). I Grundvikens planprogram menar man på att en väl utformad kollektivtrafik ska kunna ersätta eller komplettera bilen (Stadsbyggnads-förvaltningen 2009:4). Det är tydligt att det satsas på att skapa goda kollektiva förbindelser samt gång- och cykelvägar, då det nämns ett flertal gånger i planen. Även i Eriksberg ska det satsas på bättre trafikkopplingar för bil, kollektivtrafik och gång- och cykelvägar (Stadsbyggnadsförvaltningen 2012:27). I detaljplanen för Kronoparken 1:24 anses det acceptabelt att minska planområdets bilparkeringsplats. Det visar på en strävan att fler ska välja ett annat resalternativ än bil och det klargörs för att kollektivtrafiken och gång- och cykelvägarna är väl utbyggda i Kronoparken och in till Karlstads centrum (Stadsbyggnadsförvaltningen 2013b:10). Genom att välja ett miljövänligare alternativ bidrar
det till ekologisk hållbarhet. Vi ser en vilja av att visa närheten till Karlstads centrum från de olika platserna, genom att hänvisa till att åka kollektivt, gå eller cykla.
En levande stad och förtätning täcker in både den sociala och den ekologiska hållbarheten. För Grundviken handlar det om att utforma den yttre miljön med hållplatser och gång- och cykelvägar för att öka trygghetsaspekten (Stadsbyggnadsförvaltningen 2009:24). I Kv.