Det expansiva lärandet

Deltagarna eller kollegorna i verksamhetssystemet har olika föreställningar och tankar om hur verksamheten skall fungera. Detta kan bero på att de har olika erfarenheter från olika praktiker, kulturer och traditioner, alla har sin egen historia. I skolverksamheten har lärarna och elever olika erfarenheter från till exempel den naturvetenskapliga- eller den samhällsvetenskapliga undervisningspraktiken etc. Den naturvetenskapliga undervisningstraditionen har specifika metoder, begrepp och normer precis som den samhällsvetenskapliga undervisningspraktiken. Lärarnas och elevernas föreställningar färgas också av erfarenheter från olika kulturer och praktiker utanför skolans verksamhet. Dessa föreställningar och erfarenheter kan skapa spänningar eller motsättningar mellan deltagarna. Motsättningar kan till exempel uppkomma då lärarnas förväntningar och resonemang, som manifesteras i planeringen möter elevernas reaktioner och handlingar i klassrummet. Genom att de diskuterar, prövar och hanterar motsättningarna, kan dessa dock lösas upp och verksamheten kan förändras och utvecklas. Således krävs det ständigt diskussioner och överläggningar i verksamheten.

Därför blir det extra intressant att undersöka om och hur lärarnas och elevernas interagerande i undervisningen påverkar lärandeobjektets (EST) innebörd.

32

Individerna i verksamhetssystemet interagerar med varandra med hjälp av olika medierande verktyg, framför allt språket. I skolverksamheten handlar det också om litteratur, läro- och övningsmaterial, men det kan också vara lärandeteorier och videofilmer från lektioner som verkar som medierande verktyg. Eftersom de medierande verktygen konkret kan motsäga deltagarnas resonemang och föreställningar, och tillföra nya tankar och innebörder, kan dessa i sin tur skapa motsättningar i verksamhetsystemet. När ett verksamhetssystem sedan inför nya verktyg uppstår motsättningar eftersom det nya kommer i konflikt med det gamla och så vidare. Verktygen kan också synliggöra och lyfta fram motsättningar mellan deltagare eller andra komponenter i verksamhetssystemet, till exempel genom videofilmerna från lektionerna. Eftersom skolan styrs av regler, lagar och normer, till exempel beskriver läroplanen (Lgr 11) vilket centralt innehåll som undervisningen ska behandla, blir det också intressant att följa om och hur reglerna styr och skapar motsättningar i verksamhetssystemet. Det är alltså först i samband med, och tillsammans med andra individer med hjälp av medierande verktyg och regler som det expansiva lärandet uppstår. Hur lång tid en förändring tar eller vad som exakt kommer att förändras kan man aldrig förutse.

Det expansiva lärandet kan således förstås övergripande som motsättningar eller dilemman som uppstår, och som skapar spänningar, och som gör det expansiva lärandet möjligt, det vill säga triggar igång en process som kan resultera i expansivt lärande (Engeström, 2001). Det expansiva lärandet ges uttryck åt främst genom objektet som transformeras och förändras av den kollektiva verksamheten (Alnervik, 2013). Engeström (1987; 2001) menar att i expanderat lärande lär sig individer nya saker genom att de lärande tillsammans förändrar och transformera objektet. På så sätt kan nya innebörder av objektet utvecklas och förändras och i förlängningen skapa en ny begreppsapparat för verksamheten (Engeström och Sannino, 2010). Med tiden genomgår således verksamhetssystemet kvalitativa förbättringar och förändringar som bidrar till ett förändrat handlande och ett tranformerat objekt.

Förändringarna i verksamheten rör sig i cykler och startar i realiteten då någon individ eller artefakt motsätter sig de fasta formerna i systemet. Cykeln utgör en modell för analys av ett potentiellt expansivt lärande i ett förändringsarbete. Motsättningar i verksamhetssystemet som aktivt omvärderas, leder till nya tankar, idéer och nya sätt att agera. Dessa testas och provas och befästs i

33

verksamheten, för att sedan omprövas igen och så vidare. I den cykliska processen diskuterar och prövar man nya idéer och testar dem konkret i verksamheten. Transformationen eller förändringen i expanderat lärande kan sålunda förstås som en cykel, som sker över relativt lång tid (Engeström, 2001).

En verksamhet kan enbart analyseras och förstås när den analyseras i relation till ett helt verksamhetssystem. Men samtidigt består ett kollektivt verksamhetssystem av flera mindre delverksamheter och ”minicykler”. Dessa delverksamheter handlar tämligen självständigt samtidigt som de är underordnade verksamheten som helhet (Engeström, 2001). Minicykler kan ses som småskaliga delaktiviteter (Alnervik, 2013). Småprocesserna kan var en del i den totala förändringen men de kan också vara isolerade händelser som inte leder till någon förändring alls. I figur 7 illustrerar Engeström det Expansiva lärandet i form av en cykel.

34

I de nedanstående 7 punkterna beskrivs de olika faserna i den expansiva cykeln närmare:

Ifrågasättande av den nuvarande praktiken eller kunskapen (questioning).

1. Analys av situationen med tillhörande fråga: varför gör vi detta? (historic- analysis, actual empirical analysis).

2. Problemlösning och modellering av nya arbetsformer (modeling the new solution).

3. De nya idéerna diskuteras och provas (examining the modell).

4. Konkretisering genom praktisk och konceptuell implementering (implementing the new model).

5. Reflektion över utvecklingen och befästande av det nya arbetssättet (reflecting on the process).

6. Befästande av det nya arbetssättet (consolidating the new practice). (Alnervik, 2013, s. 70, 2013, översättning av Engeström, 2005, s. 322).

4.3 Sammanfattning

För att kunna analysera och studera hur resonemanget om och handlande med EST förändrades har jag valt att ta hjälp av Engeströms verksamhetsteori, det expansiva lärandet (Engeström, 1987, 2001) då jag har analyserat learning study data. Det expansiva lärandet drivs av motsättningar eller dilemman som efter hand klaras upp, vilket manifesteras främst genom objektet, det vill säga föremålet för förändringen av den kollektiva verksamheten (Alnervik, 2013). I denna studie är det undervisningen med EST som är objektet. Det expansiva lärandets cykliska modell kan jämföras med en learning study cykliska modell. Lärandeobjektet (EST) fungerar som motiv för processen och genom olika motsättningar kan lärandeobjektets innebörd förändras och nya kritiska aspekter kan upptäckas och prövas och iscensättas i verksamheten (Runesson & Gustavsson, 2012). Lärarnas kunskaper och erfarenheter breddas således genom att de analyserar, diskuterar och aktivt handlar med lärandeobjektet i undervisningen.

35