Från ”absoluta tjänster” till ”relationella tjänster”

Ett resonemang som lärarna utvecklade utifrån screeningen, fördiagnosen och framför allt variationsteorin, var relationen mellan tjänster och ”icke-tjänster”. Lärarna använde variationsteorin som teoretiskt ramverk när de planerade och designade deras försöklektioner. Således vägledde och styrde variationsteorins antagande lärarna ganska mycket. Dessutom hade jag erfarenhet och var färgad av flera tidigare genomförda LS som alla hade använt variationsteorin som teoretiskt ramverk.

När lärarna tolkade resultatet från den screeningen och fördiagnosen föreföll det som att eleverna hade svårt för att urskilja det mänskliga beroendet av enskilda specifika EST. Det tycktes som att eleverna hade svårt för att förstå hur människan var beroende av enskilda specifika EST som till exempel pollination och naturlig rening av vatten. Men hur skulle lärarna erbjuda

114

eleverna att se naturens tjänster som gynnar oss människor? Variationsteorin menar bland annat att för att kunna urskilja något bör man också samtidigt urskilja vad det inte är. Således borde lärarna erbjuda eleverna att urskilja EST, det vill säga att naturen ger oss tjänster som gynnar oss människor, genom att öppna upp en dimension av variation. Därför talade lärarna om att de behövde något som kontrasterade EST. En kontrastering fordrar inte automatiskt en motsats, men lärarna började i alla fall diskutera om det fanns någon motsats till EST. De kom fram till att det bör ju också genereras ”icke- tjänster” från ekosystemen. Allt som kommer från naturen är väl inte bara till godo? Lärarna resonerade att ”icke-tjänster” är de funktioner hos ekosystem som inte upprätthåller eller förbättrar människans livsstandard till exempel vulkanutbrott, översvämning, tornados, etc. Innebörden av begreppet blev att det finns specifika ”icke-tjänster” i naturen, som inte gynnar eller förbättrar levnadsvillkoren för människan generellt. Lärarnas resonemang ledde till skapandet av ett bildmaterial och den tillhörande aktiviteten med dessa. Bilderna och aktiviteten byggde också på variationsteorins antagande om bland annat urskiljning av skillnader. Avsikten var att kontrastera tjänster och ”icke-tjänster” med varandra, så att eleverna kunde få möjlighet att urskilja EST. Bildmaterialet bestod av tio stycken bilder, som representerade olika EST och ”icke-tjänster”. Bilderna visade: en jordgubbe, en bil, en mobiltelefon, en skog, ett vindkraftverk, ett sädesfält, en strand, ett vattenkraftverk, en vulkan, en översvämning samt en tornado där ett hus håller på att blåsa omkull. Lärarna hade i förväg bestämt vilka bilder som de ansåg symboliserade EST och vilka bilder som föreställde ”icke-tjänster”. Bilden på vulkanen, översvämningen respektive tornadon ansåg lärarna representerade ”icke-tjänster”, eftersom de förstör till exempel byggnader och grödor. Eleverna fick i uppgift att sortera bilderna i två högar, en hög med bilder som representerar EST och en hög med ”icke-tjänsterna”.

Men när aktiviteten genomfördes uppstod det motsättningar mellan elevernas sätt att förstå och lärarnas resonemang. Idén med ”icke-tjänster” och tjänster ifrågasattes av eleverna genom bilderna. En elev resonerade till exempel att en vulkan faktiskt kan vara en tjänst på grund av att den kan ge värme. En annan elev påstod att vattnet i bilden på översvämningen också kunde vara en ekosystemtjänst och yttrade att ”det är gratis vatten” och ”tänk på att vi behöver vattnet”. Ytterligare en elev antydde att stormen också kunde vara en tjänst, eftersom den kan föra med sig regn. Eleverna svarade på övningen på

115

ett helt annat sätt än lärarna planerat. De såg andra saker i bilderna än vad lärarna hade tänkt.

När lärarna analyserade försökslektionerna började de istället resonera om att man kanske inte kan säga att det finns faktiska absoluta ”icke-tjänster”. Vulkaner kan ju till exempel också skapa ny mark och näring till nya ekosystem som kan generera EST. Men naturligtvis kan en vulkan också vara destruktiv om människor bor och lever i närheten i vulkanen. Dessa människor upplever definitivt vulkanen som en icke-tjänst. Således beror värdet på vem som värderar tjänsten. Man kan inte i förväg säga vad som gynnar och inte gynnar människan. Då lärarna hade bestämt vad som var en ekosystemtjänst resp. icke-tjänst, framställdes EST som absoluta istället för relationella. Efter att ha insett detta plockade lärarna bort ”bildövningen” till LS 2, och EST framställdes i de kommande lektionerna som relationella. Till exempel sågs alla ”tjänster” från naturen först som potentiella EST och sedan handlade det om att inta olika människors perspektiv och värdera ”tjänsterna” efter dessa. Eftersom variationsteorin tjänstgjorde som det teoretiska ramverket i LS och lärarna använde den för att definiera sitt lärandeobjekt, kom den också att verka som katalysator som drev fram förändringen i verksamheten. Bildmaterialet som användes på försökslektionerna, som försökte att belysa tjänster resp. icke tjänster byggde till exempel på vissa principer från variationsteorin, nämligen på idén om kontrast. Bilderna bidrog till att eleverna ifrågasatte lärarnas resonemang med tjänster och ”icke-tjänster”. Förändringen skapades således utifrån en motsättning mellan å ena sidan lärarnas sätt att tolka EST och å andra sidan hur eleverna tolkade EST och hur de hanterade uppgiften.

7.2.5 Från ”enkelt relationellt värde” till ” mångfacetterat