Ekosystemtjänstperspektivet urskiljs

Nedanstående excerpt visar att lärarna inte hade någon tidigare erfarenhet av begreppet EST. Efter att den undervisande läraren ställt frågan ”vad är

ekosystemtjänster?” sker följande diskussion. Excerpt 1, lärarsamtal

L1: Om jag skulle gissa innan, så är det något som händer i naturen. L2: Mm.

L1: Ett ekosystem, tänker jag först det rör sig om, en gång i naturen? A: Men ekosystemtjänst är det samma sak som ekosystem?

L1: Nej, sen får jag inte riktigt ihop kopplingen där. Ekosystem och tjänst, tjänst för någonting, något man ger, från någon annan då, kanske något som ekosystemet gör för naturen då, vet inte?

L3: Vad sa du, som ekosystem gör?

L1: Som ekosystemen gör för att naturen skall må bättre. A: Har ni hört begreppet innan?

L3: Nej!

L2: Inte, ja av dig, men inte av någon annan, men en tjänst är väl att någon har en fördel av något som händer?

Inledningsvis inordnades EST huvudsakligen i den ekologiska kontexten, där inte människan finns representerad. Först beskrev lärarna EST som att det hade någonting med en process i naturen att göra, ” Ett ekosystem, tänker jag

först det rör sig om, en gång i naturen…”. Men när ekosystem och EST ställdes mot varandra, resonerade de att det inte var samma sak ”Nej, sen får

jag inte riktigt ihop kopplingen där. Ekosystem och tjänst, tjänst för någonting, något man ger, från någon annan då, kanske något som ekosystemet gör för naturen då, vet inte?”Begreppet tjänst associerades med en aktivitet eller en funktion som tillför ett värde till en mottagare. I dialogen varseblir man att begreppet ”tjänst” blir problematiskt. Lärarna skildrade EST som ekosystemens tjänster till andra ekosystem, det vill säga att det mestadels hade med ekologi att göra ”Som ekosystemen gör för att naturen skall må

bättre...”.Innebörden blev att ekosystemet blir både givare och mottagare av tjänsten.

Eftersom lärarna hade problem med att urskilja vad EST är, föreslog jag att vi skulle läsa och tolka det som står i läroplanen om EST tillsammans. Läroplanen menar att läraren ska erbjuda eleverna att förstå människans relation till naturen, det vill säga att vi är beroende av naturen, men även att vi är en del av den och påverkar.

60

Efter att lärarna läst avsnittet om EST i kursplanen för biologi för första gången skedde följande diskussion.

Excerpt 2, lärarsamtal

L1: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling, ekosystemtjänster till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.” [läser högt ur kursplanen-planen]

A: Blev det klarare? L1: Nej.

A: När det står så, hur tolkar ni det?

L1: Alltså hur vi är bland annat beroende och påverkar de här ekosystemtjänsterna. L3: Och vi ska inte rubba dem.

L2: Mm.

L1: Hur man kan göra för att få det positivare och vad det är som gör det negativt. A: Vad betyder det här beroendet då? Vad innebär det?

L2: Ja vi är tvingade och, ja ta det du.

L3: Nej, jamen, om man bara säger rening av vatten och att vi är beroende av att vi inte skräpa ner och industrier och så.

Men begreppet framträdde inte klarare för lärarna, snarare blev de mer förvirrade. Lärarna diskuterade två olika innebörder av EST, dels om människans beroende av naturen och dels om människans påverkan på naturen. Läroplanen tolkades i realiteten som att EST kan vara både från naturen till människan-perspektivet och från människan till naturen- perspektivet. Lärarna valde att fokusera på människans påverkan på ekosystemen, det vill säga människan till naturen-perspektivet ”Hur man kan

göra för att få det positivare och vad det är som gör det negativt” (se excerpt

2). När lärarna diskuterade vidare blev det uppenbart att EST fick innebörden av att det handlade om människans tjänster till naturen, till exempel nämndes kalkning av sjöar, älgjakt, sortera sopor och så vidare EST framträdde som en tjänst från människan till naturen.

I excerptet 3 och 4 nedan kan man dock se att perspektivet ändrade riktning efter att lärarna hade läst och tolkat den officiella beskrivningen av EST i MEA (2005) och i kommentarmaterialet till kursplanen. Till exempel säger nu en lärare att EST ”handlar om tjänster mot oss”, (excerpt 3) och ”Sådant

som naturen ger oss människor”, (excerpt 4). Excerpt 3, lärarsamtal

A: Ekosystemtjänster definieras vetenskapligt som att det är tjänster från naturen som ökar människans välbefinnande. Mer eller mindre.

61

L3: Då handlar det alltså om tjänster mot oss? A: Tjänster som naturen ger oss.

L3: Mm.

A: Det är alltså enkelriktat. Alltså ekosystem eller kretslopp som ger tjänster till oss, det kan man också diskutera varför det bara är enkelriktat. Det skulle också kunna handla om hur vi ger tjänster till naturen.

Excerpt 4, lärarsamtal

A: Vad innebär ekosystemtjänster utifrån det som står där? L1: Du menar vad man ska kunna?

A: Ja, eller definiera eller vad är innebörden av ekosystemtjänster, utifrån det som står där?

L1: Sådant som naturen ger oss människor. L2: Mm, så att vi kan leva.

Den officiella definitionen av EST i MEA (2005) är: ”de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan direkt eller indirekt, d.v.s. upprätthåller eller förbättrar människans välmående”, beskriver tydligt att ekosystemtjänstperspektivet är från naturen till människan.

I kommentarmaterialet till kursplanen i biologi blev det också tydligt att EST är ett samlingsbegrepp. Till exempel står det att:

För att resonemangen om människans beroende av naturen ska bli tydliga lyfter kursplanen fram ekosystemtjänster som ett innehåll redan i årskurserna 4–6. Ekosystemtjänster är ett samlingsbegrepp för funktioner i naturen som på olika sätt gynnar människan, (2011, s. 20-21).

Lärarna diskuterade vidare (se excerpt 5 nedan) och försökte begripa varför man introducerat begreppet i skolan, när de resonerade utgick de ifrån frågor som till exempel ”varför har man valt att introducera ekosystemtjänster i det

centrala innehållet i biologi? Vad är huvudsyftet med begreppet, vad är det man vill primärt eleverna skall urskilja?”.

Excerpt 5, lärarsamtal

A: Och ekosystemtjänsterna är ju till för att vi skall få syn på beroendet, att vi faktiskt är en del i och av naturen och vi är faktiskt helt beroende av naturen på ett eller annat sätt. Så jag tycker det är ett förhållningssätt eller ett perspektiv på naturen. Så det är väl snarare så än att kunna ett begrepp.

Lärarna resonerade om att begreppet är ett perspektiv eller förhållningssätt snarare än ett centralt innehåll eller begrepp så som man tolkade att det skrivs

62

fram i läroplanen ”Så jag tycker det är ett förhållningssätt eller ett perspektiv

på naturen. Så det är väl snarare så än att kunna ett begrepp?”, (se excerpt

5). Enligt läroplanen är syftet med begreppet att belysa människans beroende av naturen. Således beskrev lärarna EST som ett perspektiv för att beskriva och belysa människans beroende av naturen det vill säga de talade om EST som ett ekologiskt begrepp. I följande excerpt kan man uttolka att de resonerade som att den ekonomiska aspekten inte finns med i läroplanen.

Excerpt 6, lärarsamtal

A: Om vi tittar i läroplanen nämner de någonting om den ekonomiska aspekten, politiska? Gör man det (Namn)?

L1: Nej inte här.

A: Nej, vad är innebörden av det som står här, vad är det man vill att vi ska lära barnen? Vad är det de skall kunna? Vad är det de ska se?

L1: Hur naturen fungerar, och vi ska vara rädda om den, hur vi ska ta hand om den. A: Mm, och hur ska de se det? Och hur ska vi få dem att se att de skall vara rädda om naturen? Vad behöver de förstå?

L2: Att det är en miljövinst, för dem. Alltså de måste se det i sin vardag. L3: Och vårt beroende av det då?

A: Ja, det är väl det första steget eller hur? Att vi är beroende, att vi inte kan vara utan naturen eller hur?

Vidare kan man observera att lärarna fortfarande hade svårt för att skilja perspektiven åt och de fokuserade mer på människan till naturen perspektivet

”Hur naturen fungerar, och vi ska vara rädda om den, hur vi ska ta hand om den”

,