3 Innovationslandet Sverige
3.3 Det finns en stor variation av aktörer som arbetar
3.3.1 Det finns 13 innovationskontor vid landets
uppgift att öka det kommersiella nyttiggörandet av forsknings- resultat. Servicefunktionen påbörjades år 2010 och fick då namnet innovationskontor. I den första omgången grundades åtta innova- tionskontor.30 År 2012 upprättades ytterligare fyra innovations- kontor och år 2018 tillkom Malmö universitets innovationskontor. I dag finns det totalt 13 innovationskontor och som tabellen nedan visar finns det därför högskolor som saknar eget innovations- kontor. De högskolor som saknar egna innovationskontor förväntas i flera fall kunna nyttja närliggande högskolors innovationskontor, däribland Högskolan i Halmstad som ska använda Chalmers inno- vationskontor eller Högskolan i Gävle som ska använda innova- tionskontoret vid Uppsala universitet. Vid sidan av Chalmers tek- niska högskola, som har ett eget innovationskontor och Handels-
SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige
högskolan i Stockholm samt Högskolan i Jönköping, som har till- gång till innovationskontor vid andra högskolor, saknar högskolor med enskild huvudman uttrycklig tillgång till innovationskontor.
Tabell 3.5 Sveriges innovationskontor
Namn Nod för Grundat år
Chalmers innovationskontor Innovationskontor Väst: Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Högskolan i Jönköping
2010
Forsknings- och innovations-
kontoret vid Göteborgs Universitet 2012
KI Innovation 2010
KTH Innovation Gymnastik och Idrottshögskolan, Handelshögskolan, Mälardalens Högskola och Södertörns Högskola
2010
LiU Innovation 2010
LTU Business AB 2012
LU Innovation Innovationskontor Syd: Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan Kristianstad
2010 Innovationskontoret Fyrklövern Mittuniversitetet samordnar Karlstads
universitet, Linnéuniversitetet samt Örebro universitet
2010
Malmö Innovationskontor 2018
Stockholms Universitet Innovation 2012
SLU Holding 2012
Innovationskontor Norr vid Umeå
universitet 2010
UU Innovation Arbetar med högskolorna i Gävle och i
Dalarna 2010
Källa: Vinnova Rapport VR 2019:13.
Bakgrunden till inrättandet av innovationskontoren var att reger- ingen gjorde bedömningen att relativt få produkter och företag, sett ur ett internationellt perspektiv, uppkom direkt ur en akademisk miljö. Regeringen menade därför att
Innovationslandet Sverige SOU 2020:59
80
alla lärosäten bör ges goda förutsättningar att verka för att forsknings- resultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, antingen genom en
egen funktion eller genom avtalade samarbeten med andra. 31
Innovationskontorens placering bestämdes av den forskning som bedrevs på högskolorna inom framför allt medicin eller teknik, samt på underlag som presenterades i rapporten Åtgärder för en effek- tivare holdingbolagsstruktur (U2006/8271/UH). Det antogs i propo- sitionen att medicin och teknik skulle vara de forskningsområden inom vilka förutsättningarna för kommersialisering av forsknings- resultat var störst.
I möten med innovationskontoren och högskolor har det fram- kommit att kontorens funktion har ändrats under sin existens. Efter att ha mött merparten av landets högskolor har utredningen intrycket att de har tagit till sig den beskrivning som uttrycks i den senaste forskningspropositionen:
Innovationskontoren ska verka för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap och riktar sig till forskare, studenter och andra anställda vid lärosätena. Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat kommersialisering, sociala innovationer och socialt entre- prenörskap, hantering av immateriella rättigheter och samverkan av olika slag. 32
Olika modeller för nyttiggörande
Högskolorna har valt olika organisatoriska lösningar vad gäller pla- ceringen av innovationskontoren. Det finns exempel på högskolor som valt att förlägga både innovationskontor, holdingbolag och in- kubator i ett externt bolag. Vid andra högskolor är innovations- kontoren en del av myndigheten högskolan. Enligt Ramsten och Benner finns det fyra olika modeller för hur ett innovationskontor (technology transfer office – TTO) kan organiseras.33
31 Prop. 2008/09:50, s. 122. 32 Prop. 2016/2017:50, s. 136.
33 A-C. Ramsten och M. Benner: Forskningspolitik för en kunskapsberoende värld: samling för samverkan, Vinnova VR 2019:13, s. 29 ff.
SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige
Figur 3.4 Olika modeller för nyttiggörande vid högskolor
Källa: A-C. Ramsten och M. Benner: ”Forskningspolitik för en kunskapsberoende värld: samling för samverkan”, Vinnova VR 2019:13.
* Grants office: Kontoret för extern finansiering, IK: Innovationskontor och Holding: Holdingbolag.
1. Integrerad modell: Att innovationskontor och holdingbolag är en del av myndigheten och att de arbetar nära kontoret för extern forskningsfinansiering (grants office). Det finns ingen svensk högskola som har holdingbolaget som en del av myndigheten. En anledning till att modellen inte används i Sverige är att högskolor inte får bedriva vinstdrivande verksamhet.
2. Spridd TTO: Att Innovationskontoret är en del av myndigheten och att holdingbolag, inkubator samt teknikpark är fristående organisationer. Det finns flera exempel på blandformer i Sverige, där till exempel Stockholms universitets holdingbolag är externt samtidigt som inkubatorn och innovationskontoret är en del av myndigheten. Vid Göteborgs universitet är innovationskontoret
distribuerad
integrerad
intern extern
1
Gransoffice HoldingIK/
2
Gransoffice IK Inku-bator
Holding Science park
3
IK/ Holding4
IK/ Holding/ Grants officeInnovationslandet Sverige SOU 2020:59
82
del av myndigheten och holdingbolaget och inkubatorn (GU Ventures) drivs av samma bolag. Ett ytterligare exempel är Mittuniversitetet där innovationskontor och grants office ligger internt i avdelningen Forskning och Utbildningsstöd. Samtidigt har universitetet ingen egen inkubator utan samarbetar främst med den regionala inkubatorn.
3. Intern TTO: Att innovationskontoret och holdingbolaget är i samma organisation som en del av högskolan. Till skillnad från den integrerade modellen finns det inget samarbete med grants office. I Sverige förekommer modellen endast på Chalmers (möj- ligt tack vare högskolans organisationsform).
4. Extern TTO: Denna modell innebär att hela stödstrukturen med innovationskontor, holdingbolag och kontoret för extern finansi- ering helt ligger tillsammans i en organisation utanför högskolan. Denna modell används i dag av Karolinska institutet, där KI Inno- vation är både innovationskontor och inkubator. KI Innovation är ett dotterbolag till KI Holding som i sin tur förvaltas av Karolinska institutet.34
Beroende på om innovationskontoret är placerat inom högskolan eller inom ett holdingbolag varierar anställningsvillkoren för anställda vid kontoren. De varierar också beroende på vid vilket holdingbolag verksamheten är knuten.