Nyttiggörandets historiska utveckling

Högskolornas samverkansuppgift, tidigare kallad den ”tredje upp- giften” har en lång historia och har sedan slutet av andra världskriget genom nya krav på samhällsrelevans och samhällsnytta i högskolans verksamhet, blivit allt tydligare. I det följande ges några exempel på hur regeringen med riksdagens godkännande under de senaste decen-

3 _{1 kap. 2 § högskolelagen.}

4 _{OECD/Eurostat (2018), Oslo Manual 2018: Guidelines for Collecting, Reporting and Using} Data on Innovation, 4th Edition, The Measurement of Scientific, Technological and Inno-

SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige

nierna har betonat uppgiften och hur högskolornas uppdrag inom området har utvecklats.

Ett första exempel är riksdagens beslut att efter förslag i 1993-års forskningsproposition ge vissa högskolor i uppdrag att förvalta egna holdingbolag.5 _{Syftet var att ge högskolorna grundläggande förut-} sättningar för kommersialisering av verksamhet och risktagande med statliga medel, något som statliga myndigheter annars saknar och som påverkar möjligheterna till samverkan och nyttiggörande. Ett annat exempel var när regeringen i budgetpropositionen för 1997 föreslog ändringen i 1992 års högskolelag, som innebar att universitet och hög- skolor skulle samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet (prop. 1996/ 97:1, utgiftsområde 16). Förslaget motiverades med att högskolan måste spela en betydligt större roll både som förmedlare av kunskaper och som mottagare av erfaren- heter och problem utifrån. Samtidigt betonades att en ökad samverkan med näringslivet och övriga samhällssektorer inte får inskränka på forskningens frihet. Regeringen hänvisade till de principer som finns inskrivna i högskolelagen om forskarnas frihet både i fråga om val av forskningsproblem och forskningsmetoder och i fråga om publicering av forskningsresultat. Enligt regeringens förslag ingick det i den nya uppgiften att sprida forskningsinformation och att samverka med det omgivande samhället för att utveckla högskolans utbildning och forskning. Högskolan skulle också vara till direkt nytta för allmän- heten. I uppgiften ingick dessutom att främja rekryteringen av nya grupper till högskolan och att stimulera intresset för högskolestudier i det egna närområdet. Riksdagen ställde sig bakom regeringens för- slag (bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100). Enligt Högskoleverket innebar 1997 års ändring en starkare betoning på samhällsnytta och samhällsrelevans i högskolans verksamhet.6 _{Samtidigt betonande den} dåvarande regeringen och riksdagen att kravet på ökad samverkan inte fick inskränka på forskningens frihet.

Samtliga forskningspropositioner sedan 2000-talets början inne- fattar också skrivningar som rör högskolornas nyttiggörandearbete.

5 _{Prop. 1992/93:170 - Forskning för kunskap och framsteg, bet UbU15, rskr. 1992/93:338.} 6 _{Högskoleverkets rapportserie 2001:24 R: Utvecklingen av högskolans samverkansuppdrag,}

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

64

• I propositionen Forskning och förnyelse 2000 bedömer regeringen att ett ökat flöde av forskarutbildade individer mellan hög- skolorna och det omgivande samhället är ett av de viktigaste medlen för att förbättra samverkan inom olika forskningsom- råden och att möjligheten till ömsesidigt utbyte av personal mellan högskolor och det övriga arbetslivet borde öka.7

• I den efterkommande forskningspropositionen, Forskning för ett bättre liv, 2004, har innovation en framskjuten roll. I proposi- tionen återfinns förslag på insatser för ökad kommersialisering av forskningsresultat och tekniköverföring. Exempel på insatser inkluderar kapitaltillskott till holdingbolagen, förstärkning av in- dustriforskningsinstituten samt en utredning av lärarundantaget.8 • I propositionen Ett lyft för forskning och innovation fastslogs 2008

att basen för den svenska konkurrenskraften består i att produ- cera varor och tjänster med ett högt kunskapsinnehåll.9 _Detta förutsätter, enligt regeringen, en vetenskaplig produktion av hög kvalitet liksom ett näringsliv som omsätter ny och befintlig kun- skap i varor, tjänster och lösningar som efterfrågas på världsmark- naden. Genom denna proposition införs det ovan beskrivna nyt- tiggörandekravet i högskolelagen liksom att innovationskontor inrättas vid ett antal högskolor.

• I forskningspropositionen 2012, Forskning och innovation, pre- senterades åtgärder för att stärka högskolornas samverkans- uppgift. Bland annat framfördes att de innovationsstödjande verksamheternas roll bör ”utvecklas och även stärka länkarna till de offentliga kapitalförsörjningsaktörerna för att skapa ett effek- tivt system för kommersialisering. Dessutom är personrörlig- heten mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut, före- tag, offentlig sektor och civilsamhället av stor betydelse för kunskapsöverföring och nyttiggörande”.10

• I den senaste forskningspropositionen från 2016 – Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft – intar högskolornas samverkansuppgift en central roll och i mål- bilden för politiken slås det fast att

7 _{Prop. 2000/01:3, s. 37.} 8 _{Prop. 2004/05:80, s. 147 ff.} 9 _{Prop. 2008/09:50, s. 138 f.} 10 _{Prop 2008/09:30, s. 21 ff.}

SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige

Regeringens utgångspunkt är även att nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet.11

I propositionen föreslår regeringen en rad åtgärder för att öka hög- skolornas nyttiggörande, exempelvis lanserades sju strategiska sats- ningar för att möta centrala samhällsutmaningar. Regeringen anför att högskolornas system för nyttiggörande (det vill säga högskolor- nas innovationskontor och holdingbolag) bör ses över, något som Styr- och resursutredningen återkommer till 2019.12

Närmare om kravet att högskolor ska nyttiggöra resultat från forskning

Av 1 kap. 2 § högskolelagen följer således att landets högskolor ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksam- het och verka för att resultat tillkomna inom forskningsverksamhet kommer till nytta. Sedan uppgiften att samverka med det omgivande samhället tillkom den 1 januari 1997 har innebörden av ordet sam- verkan analyserats av ett antal utredningar. Det hade enligt reger- ingen fram till 2008-års forskningsproposition varit oklart huruvida uppgiften skulle ses som en integrerad del av högskolans kärnupp- gifter utbildning och forskning, som ett utflöde av dessa uppgifter eller som en egen separat uppgift. Regeringen ansåg att frågan om huruvida samverkansuppgiften är en egen uppgift eller inte, i sig, ha en begränsad betydelse. Med hänsyn till den ökade betydelse sam- verkan har fått under senare år såg regeringen det dock som ange- läget att uppgiften blev tydlig. Regeringen anförde att uppgiften skulle utgöra en integrerad del av högskolans samlade uppgift.

Utredningen utgår i sitt arbete från innebörden av nyttiggörande- kravet och bakgrunden till detta. Detta då de så kallade innovations- kontoren infördes genom samma proposition, som nyttiggörande- kravet, som ett verktyg i nyttiggörandearbetet och då nyttiggörandet enligt utredningens mening är utgångspunkten för att innovationer ska kunna bli resultatet av verksamhet vid högskolorna. Således anfördes i propositionen att:

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

66

Samverkansuppgiften har hittills inte uttryckligen omfattat att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Även om uppgiften att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan ses som en naturlig del av den samverkans- och informationsuppgift som redan gäller, har det av många uppfattats som oklart om den ingår i uppgiften eller inte. Redan detta förhållande talar för att det finns behov av precisering att det ingår i lärosätenas uppgifter att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Reger- ingens uppfattning är att det är viktigt att det står klart att detta är en viktig uppgift för universitet och högskolor samt att det klargörs genom att högskolelagen förtydligas i denna del. Även denna uppgift ska, enligt regeringens mening, utgöra en integrerad del av högskolans samlade uppgift. Att högskolorna ska verka för att forskningsresultat ska komma till nytta innebär att högskolorna ska vidta åtgärder som syftar till att forskningsresultat ska komma samhället i stort till godo. Bland annat kan detta ske genom att resultat vidareförädlas, avyttras, kommersiali- seras eller kommer till praktisk tillämpning på annat sätt. Kommersiali- sering kan till exempel ske genom att uppfinningar patenteras och licensieras ut till befintliga företag eller genom att nya företag bildas. Att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan även innebära att informationen om forskningsresultat finner sin väg ut i samhället och den övriga forskarvärlden och där väcker intresse för vidareutveck- ling av liknande och bättre idéer inom samma eller annat område. Universitet och högskolor ska på olika sätt skapa goda förutsättningar för att forskningsresultat ska komma till nytta. Detta innebär dock inte att lärosätena själva måste vidta alla de åtgärder som kan behövas. För framför allt de större lärosätena är det naturligt att de själva eller i samverkan med andra bygger upp kompetens att arbeta med bland annat kommersialisering. Universiteten och högskolorna behöver normalt bedriva arbetet i samverkan med andra lärosäten eller andra aktörer. Även om ett lärosäte bedömer att man inte kan bedriva arbetet i egen regi har lärosätet ett ansvar att driva arbetet för att forskningsresultaten kommer till nytta. Uppgiften omfattar bland annat att erbjuda eller anvisa möjligheter till utbildning för forskare i frågor om immaterial- rättsligt skydd för forskningsresultat, entreprenörskap och liknande ut- vecklingsarbete. Högskolornas åtgärder för att verka för att forsknings- resultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta ska rymmas inom gällande regelverk. Alla sätt att verka för att forskningsresultat till- komna vid högskolan kommer till nytta kan i förlängningen förväntas leda till ökad tillväxt och ökad sysselsättning. En utvidgning av hög- skolans uppgifter i detta avseende är ett led i denna utveckling.13

SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige