Holdingbolagens verksamhet varierar

Genom holdingbolaget kan en högskola äga och utveckla de idéer som uppstår genom verksamheten. Holdingbolagen gör det möjligt för högskolorna att tillvarata de immateriella rättigheter som uppstår i samverkansprojekt med näringslivet eller i internationella projekt. I det senare ingår högskolorna ofta i stora konsortier där det för- handlas om de immateriella rättigheter som uppstår och ofta åtar sig högskolorna att verka för att uppkomna resultat kommersialiseras. Högskolorna kan även genom holdingbolagen bedriva annan verk- samhet på affärsmässig grund, såsom förmedla uppdragsutbildning, sälja konsulttjänster eller inneha viss forskningsinfrastruktur.

34 _{A-C. Ramsten och M. Benner: Forskningspolitik för en kunskapsberoende värld: samling} för samverkan, Vinnova VR 2019:13, s. 29 ff.

SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige

Vid beskrivningen av verksamheten inom holdingbolagen utgår utredningen från den terminologi som regeringen använt sedan tidigt 1990-tal: projektbolag och tjänstebolag. I projektbolagen syftar verksamheten till att kommersialisera idéer som har sitt ursprung i verksamheten på högskolan och holdingbolagen förväntas sälja av dessa bolag vid en lämplig tidpunkt. Projektbolagen kan typiskt sett som huvudägare ha en eller flera anställda vid högskolan, eller hög- skolan själv (utveckling av idé som ägs av högskolan). Tjänstebolagen kan bli föremål för försäljning, men det huvudsakliga motivet för att äga dem är att bedriva andra verksamheter inom ramen för bolags- ordningen, exempelvis innovationsstöd, uppdragsutbildning eller konsultbolag.35

Det finns 19 holdingbolag i Sverige

I dag finns det totalt 19 holdingbolag, varav 18 i vid högskolor med statlig huvudman (ett finns hos stiftelsehögskolan Chalmers tek- niska högskola). Holdingbolagens organisation varierar kraftigt. En del av holdingbolagen bedriver verksamheten i moderbolaget medan andra har valt att lägga stora delar av verksamheten i dotterbolag. Fler högskolor har ansökt om att bilda holdingbolag

Ansökningar om att få bilda holdingbolag har i närtid inkommit till regeringen från Mälardalens högskola (MDH), (2018) och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (2016). Skälen till ansökningarna om att få holdingbolag, som anges i ansökningarna, inkluderar bland annat möjligheter att äga de immateriella rättigheter som uppstår i projekt som högskolan deltar i, en förbättrad möjlighet att finansiera ett långsiktigt samarbete med andra aktörer eller som redskap för att kunna spela en mer aktiv roll inom innovation kopplat till kreativa och kulturella näringar. MDH har i ett kompletterande underlag till utredningen särskilt utvecklat några nyttiggöranden som omöjlig- gjorts på grund av avsaknaden av holdingbolag:

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

84

Mälardalens högskola deltar i och koordinerar flera stora EU-projekt. Ett villkor för att erhålla medel inom den Europeiska Unionens ram- forskningsprogram är långtgående åtaganden om att verka för kom- mersialisering av uppkomna resultat. Det är svårt för högskolor som inte kan agera genom egna holdingbolag att leva upp till dessa åtagande. Några konkreta exempel på sammanhang där holdingbolag hade med- fört en skillnad:

MegaM@Rt2 är ett rätt stort projekt, koordinerat av MDH (https:// cordis.europa.eu/project/id/737494, https://megamart2-ecsel.eu/) som avslutades i april 2020. Efter projektet går en del av partnerna in i en kommersiell fas, där MDH inte kan vara med, trots att forskare från MDH har bidragit med verktyg och trots att MDH haft en ledande roll i projektet. MDH kunde inte vara med och signera den överens- kommelse om exploatering och association som togs fram i konsortiet. Ett holdingbolag hade gjort detta möjligt, och låtit högskolan fortsätta att ha ett initiativ på en viktig marknad för forskning och utveckling. Salutogen är ett annat projekt, som nyss ansökt om fas III i VINNOVAS program för utmaningsdriven innovation (UDI) efter två framgångsrika faser. (http://www.es.mdh.se/salutogen/

https://www.vinnova.se/p/salutogen---seniorers-aktivitet-och-livskvalitet -understodd-av-teknik-genom-gladje-engagemang-och-nyfikenhet/ ) Fas III innebär stora kliv mot kommersialisering. MDHs roll som koordinator blir problematisk, när MDH inte kan ta en självklar roll också i en kommersialiseringsfas. Här hade också ett holdingbolag varit till hjälp.

EU launches new €50 million pilot to develop skills and education across Europe, en utlysning som lanserades 22 april 2020 med anledning av

Coronakrisen. MDH har flera utbildningar som riktar sig till yrkesverk- samma och som fungerar utmärkt som kompetensutveckling i den pågående krisen. En möjlighet med holdingbolag är att kunna finansiera företagens deltagande.

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_20_694

Holdingbolagen bildades för att underlätta samverkan och kommersialisering men stora skillnader finns

Då de statliga högskolorna är statliga myndigheter, saknar de grund- läggande förutsättningar för kommersialisering av verksamhet och risktagande med statliga medel. Mot den bakgrunden beslutade riks- dagen 1993 att ge vissa högskolor möjlighet att själva förvalta holding- bolag.36 _{En viktig utgångspunkt för detta var att underlätta högsko-}

SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige

lornas samverkansarbete. Regeringen anförde att holdingbolagen skulle arbeta i nära anslutning till moderorganisationen för att möj- liggöra utbyte av personal och samnyttjande av vetenskaplig utrust- ning. Regeringen anförde vidare att det genom att verksamheten bedrivs inom ramen för bolag kan åstadkommas en klar och tydlig ansvarsfördelning ekonomiskt, materiellt och juridiskt mellan å ena sidan den industriellt orienterade verksamheten och å andra sidan universitetens traditionella huvuduppgifter inom forskning och utbildning.37

När holdingbolagen inrättades var tanken att forskning i bolags- form skulle möjliggöra en mer effektiv samverkan med näringslivet. Högskolorna skulle kunna delta aktivt i samarbeten med näringslivet och att bistå enskilda forskare i kontakt med företag. Holdingbolagen skulle även underlätta och stimulera flödet av forskare mellan akademi och det övriga samhället. Vidare skulle bolagen stödja innovations- utveckling genom att möjliggöra för högskolorna att bedriva kom- mersiell verksamhet och bidra till att arbetet med att nyttiggöra forskning. Det grundläggande uppdraget om att investera i bolag är någonting som bolagen har arbetat med hela tiden. Tanken är att holdingbolagen ska fylla ett kapitalgap i högskoleanknutna bolag i mycket tidig fas. Det fanns således en önskan från regeringens sida att holdingbolagen skulle vara revolverande (det vill säga finansiera sin egen verksamhet), något som senare tonats ned genom en för- ståelse för att det är svårt att uppnå givet holdingbolagens investe- ringsfokus.38 _{Enligt Riksrevisionens granskning ”Holdingbolag vid} lärosätena – brister i styrning och förvaltning” har syftet med holdingbolagen varit relativt konstant under holdingbolagens existens och bolagsordningen är också likalydande för samtliga bolag. Om högskolan eller holdingbolaget önskar förändra bolagsordningen krävs medgivande från regeringen som beslutar om bolagsordningar utifrån riksdagens beslut om inriktning.

Riksdagen har beslutat om ändringar, avseende holdingbolagens verksamhet, vid två tillfällen. 2002 beslutade riksdagen att bolagen även ska få ägna sig åt att förmedla uppdragsutbildning. 2011 beslu- tade regeringen att bolagen får bedriva motsvarande verksamhet med andra högskolor än det egna. Det grundläggande uppdraget om att

37 _{Prop. 1992/93:170, s. 33 ff.} 38 _{Prop. 2016/17:50, s. 136.}

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

86

förvärva, förvalta och sälja andelar i företag som kommersialiserar kunskap från forskningen har funnits med hela tiden.39 _{I dag arbetar} flera av holdingbolagen med uppdragsutbildning, konsultverksam- het och uppdragsforskning.

Som beskrivs mer ingående i kommande avsnitt, finns det stora skillnader mellan holdingbolagen vad gäller investeringsverksamhet. Det finns exempel på holdingbolag som genomför ett stort antal investeringar i bolag i tidiga faser och på bolag som inte bedriver någon investeringsverksamhet överhuvudtaget. De flesta holding- bolagen bedriver någon form av investeringsverksamhet, men på en ganska låg nivå.

Vissa holdingbolag får medel för idébanker

År 2012 startades idébanker vid flera av högskolornas holdingbolag efter utlysning av medel från Vinnova. Syftet var att öka antalet forsk- ningsresultat, som kommersialiseras och nyttiggörs genom uppbygg- nad av idébanker med forskningsresultat, som av olika anledningar inte drivs vidare till kommersialisering av forskaren själv. Medlen avsågs främst att användas för uppköp av hela eller delar av forsk- ningsresultat, vilket innebär att holdingbolagen helt eller delvis, utgör den juridiska ägarplattformen för resultaten och att innova- tionsstödjande verksamheter vid högskolan, som till exempel inno- vationskontor, står för en struktur och process för nyttiggörandet och kommersialiseringen. Från och med 2014 omvandlades medlen till kapitaltillskott till elva högskolors holdingbolag. Dessa idébanks- medel rekvireras från Kammarkollegiet och ska finansiera kostnader för industriell äganderätt inom ramen för idébankerna. Stödet om 1 miljon kronor per år och per holdingbolag betalas ut med hänvis- ning till kommissionens förordning (EG) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden. Kapitaltillskottet har fram till nu även benämnts som ovillkorat aktieägartillskott. Enligt Riksrevisionens granskningsrap- port redovisar holdingbolagen idébankmedlen som ett pågående utvecklingsarbete för exempelvis investeringar i immateriella rättig- heter, utveckling av avtal, investeringsanalyser med mera. Enligt

SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige

samma rapport redovisar merparten av holdingbolagen dock inga kostnader för verksamheten med idébankerna.40

Arbetet med uppdragsutbildning sker på olika sätt och i olika omfattning

Holdingbolagen kan i dag inte bedriva uppdragsutbildning själva utan enligt regeringens riktlinjer bara ”förmedla” uppdragsutbildning, något som av högskolorna tolkas som att uppdragsutbildningen ska tas fram av högskolan och sedan förmedlas vidare av holdingbolaget men då under de villkor bolaget verkar under. Regeringen har också tidigare uttryckt att det är meningen att uppdragsutbildningarna ska hanteras på det här sättet. När holdingbolagen gavs möjligheten att förmedla uppdragsutbildning anfördes av regeringen bland annat att

uppdragsutbildningen inom universitet och högskolor ökar men den har fortfarande en relativt begränsad omfattning. I Högskoleverkets rapport Högskolans uppdragsutbildning (1999:14 R) betonar verket bland annat vikten av att skapa en sammanhållen funktion som har insikt i och överblick över all uppdragsutbildning inom högskolan. Högskolans ledning får därmed större möjlighet att styra och utveckla uppdragsutbildningen. Om högskolan skapar en expertfunktion på om- rådet, vilken kan bistå med att förmedla och marknadsföra uppdrags- utbildning, kan detta leda till att högskolan i ökad utsträckning kan möta de önskemål som finns om att köpa uppdragsutbildning inom högskolan. Högskolans ledning får därmed större möjlighet att styra och påverka uppdragsutbildningen. Regeringen föreslår därför att hold- ingbolagen ska kunna bilda dotterbolag som får i uppgift att förmedla uppdragsutbildning åt statliga universitet och högskolor. Lärosätet ska bedriva utbildningen och förordningen (1997:845) om uppdragsutbild- ning vid universitet och högskolor ska tillämpas. Dotterbolagen får således inte bedriva uppdragsutbildning i egen regi. Regeringen vill dock understryka att uppdragsutbildning endast får köpas av annan än enskild. Uppdragsutbildningen får inte heller inverka negativt på den grundlägg-

ande högskoleutbildning som universitetet eller högskolan ska bedriva41

Som framgår av tabellen nedan arbetar i dag nio av holdingbolagen med uppdragsutbildning. Vad utredningen förstår sker uppdrags- utbildningen i olika uppfattning hos de olika holdingbolagen, där exempelvis holdingbolagen vid Karlstads universitet och Chalmers tekniska högskola står ut.

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

88

Översikt över holdingbolagens verksamhet

Tabellen nedan ger en bild av holdingbolagens verksamhet. Informa- tionen är hämtad från Riksrevisionens sammanställning och kom- pletterad av utredningen.

Tabell 3.6 Verksamhet i holdingbolagen eller dess tjänstebolag (år 2018)

Holdingbolag A B C D

Chalmers Ventures* Ja i.u. Ja/Ja Nej

GU Ventures Ja Ja/Ja Ja/Ja Nej

Högskolan Borås Holding AB Nej Nej/Nej Nej/Nej Nej

Högskolan Halmstad Utvecklings-

aktiebolag Ja Nej/Nej Ja Nej

Högskolan Kristianstad Holding AB Ja Ja/Nej Ja/Ja Nej Karlstad Universitet Holding AB Ja Nej/Nej Nej/Nej Nej Karolinska Institutet Holding AB Nej Nej/Nej Ja/Ja Ja

KTH Holding AB Ja Nej/Nej Nej/Nej Nej

Linköping Universitet Holding AB Nej Ja/Ja Ja/Nej Nej Linnéus University Development AB Ja Ja/Nej Ja/Ja Nej

LTU Holding AB Ja Nej/Nej Ja/Ja Ja

LU Holding AB Nej Nej/Ja Ja/Nej Nej

Miun Holding AB Ja Nej/Nej Ja/Nej Nej

SLU Holding AB Nej Ja/Nej Ja/Nej Ja

Stockholm Universitet Holding AB Nej Nej/Nej Ja/Nej Nej

Umeå Universitet Holding AB Nej Nej/Nej Ja/Ja Ja

Uppsala Universitet Holding AB Nej Nej/Ja Ja/Nej Nej

Örebro Universitet Holding AB Nej Ja/Ja Ja/Nej Ja

A: Förmedlar uppdragsutbildning. B: Konsultbolag/Studentkonsulter. C: Inkubator/Teknikpark. D: Innovationskontor inom bolaget.

* Ägs av Chalmers AB och ligger inte under statlig förvaltning. Källa: RiR 2020:4.

3.3.3 Inkubatorer riktar sig till företag i uppstartsfasen