• No results found

Styrning, uppföljning och resultat

3 Innovationslandet Sverige

3.6 Styrning, uppföljning och resultat

av innovationskontoren

Av 10 kap. budgetlagen framgår bland annat att regeringen i budget- propositionen ska redovisa vilka resultat som uppnåtts i verksam- heten i förhållande till de mål som riksdagen har satt upp för den. Regeringen ska också upprätta en årsredovisning för staten och redo- visar därutöver en verksamhetsberättelse för statliga bolag. Budget- propositionen och årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av såväl verksamheten som det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av tillgångarna. 64

Underlag för regeringens redovisning till riksdagen avseende innovationsstödsverksamheten vid högskolorna, ges i högskolornas årsredovisningar. I dessa redovisas, såvitt avser innovationsstöds- verksamheten vid de så kallade innovationskontoren, hur de medel som har tilldelats har använts för att bedriva verksamheten vid inno- vationskontoret.65 Redovisningen ska beskriva inriktningen på inno- vationsverksamheten och målen för denna samt om, och i så fall vilken, expert- eller specialistkompetens som har byggts upp. De högskolor som har fått medel för att stödja högskolor bör ange vilka högskolor som stöds och med vilka tjänster. Om en högskola inte har fått medel för att stödja högskolor men har påbörjat ett sådant samarbete, bör detta framgå av redovisningen.

Som framgår i avsnitt 3.3.1, arbetar innovationskontoren i de tidiga faserna en nyttiggörandeprocessen. Utifrån en effektlogik kan

64 2, 3 och 5 §§ 10 kap. budgetlagen (2011:203).

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

104

det därmed antas att innovationskontorens aktiviteter kan bidra till att skapa utfall. Det är också utfallsindikatorer som ska ingå i innova- tionskontorens årsredovisningar enligt innovationskontorsförord- ningen

• Antal idéer som har kommit in för prövning eller rådgivning från forskare respektive studenter samt information om hur en idé definieras och avgränsas.

• Antal idéer som går vidare till så kallad verifiering från forskare respektive studenter samt information om hur verifiering defini- eras och avgränsas.

• Antal idéer som har gått vidare till inkubatorer.66

Dessa indikatorer är utfallsindikatorer, som i likhet med en effekt- logik är beroende av varandra. För att kunna verifiera idéer krävs ett inflöde av idéer och för att skicka idéer till inkubatorer krävs verifi- erade idéer. I tabellen nedan redovisas flödet av idéer för de högskolor som har egna innovationskontor, eller tillgång till samma funktioner vid en annan högskola.

Sett till innovationsflödet den senaste tillgängliga treårsperioden har antalet utvärderade idéer från både studenter och forskare ökat. Detta har i sin tur påverkat antal idéer som har verifierats och som har gått till inkubator. Under perioden ökade antal idéer som gick vidare till inkubator med totalt 89 procent för studenter och 62 pro- cent för forskare. Som framgår nedan ledde denna ökning också till ökat antal verifierade idéer och ökat antal idéer som går vidare till inkubator.

Idéflödet från landets studenter är knappt dubbelt så stort som det samlade idéflödet från landets forskare. En förklaring till att skillnaden inte är större är att flera högskolor har särskilda organisa- tioner som arbetar med studenters idéer. Dessa idéer redovisas då ofta inte av den högskolans innovationskontor.

66 7 § förordningen (2015:139) om fördelning av statliga medel för innovationskontor vid uni- versitet och högskolor (innovationskontorsförordningen).

SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige

Tabell 3.8 Idéflöde landets högskolor åren 2017–2019

År S1 S2 S3 F1 F2 F3

2017 1 947 219 53 919 441 60

2018 2 032 299 82 1149 556 93

2019 2 302 351 100 1267 555 97

S = Student. S1: antal idéer som gått till prövning. S2: antal idéer som gått till verifiering. S3: antal

idéer som gått till inkubator.

F = Forskare. F1: antal idéer som gått till prövning. F2: antal idéer som gått till verifiering. F3: antal

idéer som gått till inkubator.

Idéflödet på de olika högskolorna varierar kraftigt. De högskolor som haft störst idéflöde från studenter år 2019 var Lunds universitet (338 idéer) följt av Kungl. Tekniska högskolan och Mittuniversi- tetet. Flest idéer från forskare hade Sveriges lantbruksuniversitet (199 idéer) följt av Lunds universitet och Chalmers. Malmö universi- tet och Mälardalens högskola var de högskolor som hade flest stu- dentidéer, som gick vidare till inkubator. För forskaridéer var det Umeå universitet, Uppsala universitet och Karolinska institutet. Totalt gick 100 idéer från studenter och 97 idéer från forskare vidare till inkubator under år 2019. Det är en ökning med 37 idéer jämfört med 2017.

Endast 17 av landets högskolor förde 2019 statistik över hur pro- jekten fördelades mellan könen. År 2019 hade ungefär en tredjedel av de inrapporterade idéerna kvinnor i sina projektteam. Cirka 34 pro- cent (24 av 71 idéer) av de studentidéer som gick vidare till inkubator från landets högskolor hade kvinnor med i sina projektteam. För forskaridéer var motsvarande siffra cirka 29 procent (25 av 85 idéer). Då landets studenter, enligt SCB, året innan utgjordes av cirka 61 pro- cent kvinnor och forskarkåren år 2019 bestod 46 procent kvinnor kan det fastslås att kvinnor är underrepresenterade i idéflödet. Utred- ningen har inte haft möjlighet att undersöka anledningarna till denna snedfördelning.

Innovationslandet Sverige SOU 2020:59

106

Tabell 3.9 Idéflöde vid landets högskolor år 2019

Högskola S1 S2 S3 F1 F2 F3

Blekinge Tekniska Högskola 58 5 5 3 3 2

Chalmers tekniska högskola* 125 14 4 138 33 7

Göteborgs universitet 7 79 44 5 GiH 4 3 0 1 1 0 Handelshögskolan i Stockholm 30 7 5 1 1 0 Högskolan Dalarna Högskolan i Borås 3 2 0 43 4 2 Högskolan i Gävle 0 0 0 1 0 0 Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping 220 15 2 12 4 0 Högskolan i Skövde 18 4 8 33 9 1 Högskolan Kristianstad 14 0 0 1 0 0 Högskolan Väst Karolinska Institutet 2 2 0 55 34 12 Karlstads Universitet 39 9 1 17 4 2

Kungliga Tekniska högskolan 262 88 2 111 88 5

Linnéuniversitet 190 3 11 19 15

Linköpings universitet 68 19 9 59 25 4

Luleå tekniska universitet 81 24 0 37 17 9

Lunds universitet 338 36 11 150 37 10 Malmö universitet 151 2 17 0 6 1 Mittuniversitetet 249 16 2 19 10 0 Mälardalens högskola 49 39 13 4 4 0 Sveriges lantbruksuniversitet 46 35 4 199 103 7 Stockholms universitet 125 6 2 63 33 4 Södertörns högskola 91 0 0 0 0 0 Umeå universitet 93 13 66 37 14 Uppsala universitet 28 8 4 94 43 12 Örebro Universitet 11 1 0 62 12 0 Totalt 2 302 351 100 1 267 567 97

S = Student. S1: antal idéer som gått till prövning. S2: antal idéer som gått till verifiering. S3: antal

idéer som gått till inkubator.

F = Forskare. F1: antal idéer som gått till prövning. F2: antal idéer som gått till verifiering. F3: antal

idéer som gått till inkubator.

* I Chalmers Innovationskontor ingår idéer från Innovationskontor Väst, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Väst och Högskolan i Jönköping.

SOU 2020:59 Innovationslandet Sverige