Om nationell samordning och överlapp

I utredningens direktiv återfinns frågan om det behövs en nationell samordning av innovationsstöd, exempelvis inom vissa områden, samt att utredningen vid behov ska föreslå hur en sådan lösning skulle se ut. Frågan är till viss del besläktad med frågan om hur inno- vationsstödet vid högskolorna ska förhålla sig till annat innova- tionsstöd. Utredningen har i analysen därför valt att slå ihop dessa frågor i betänkandets analysdel.

Utredningen gör bedömningen att det finns behov av nationell samordning av och utökning av innovationsstöd inom vissa områden och vissa funktioner. Vidare anser utredningen att det finns ett behov av att närmare se över hur de olika forskningsinstituten, sär- skilt RISE, kan samarbeta bättre med högskolor och andra statliga myndigheter.

5.3.1 Tydligast behov av samordning finns inom life-science I kapitel 7 presenteras utredningens trappa för implementering. Enligt den ska det sista steget innebära en tematisk fokusering inom en eller flera sektorer. Utredningen har landat i den lösningen efter- som det under arbetets gång framkommit att det finns stora behov av att utveckla resultat från idé till mer kommersialiseringsbar inno-

SOU 2020:59 Utredningens analys utifrån direktivets frågeställningar

vation, inom flera olika områden. Utifrån de kontakter som utred- ningen haft med olika aktörer görs bedömningen att behovet är tydligast inom det så kallade life-scienceområdet. Inom området är de resurser som finns i dag i befintliga innovationskontor och med verifieringsmedel varken tillräckliga eller utformade på bästa sätt. Dagens system driver inom det området, liksom inom andra om- råden, idéer in i aktiebolag på ett väldigt tidigt stadium, för att det är det tillgängliga sättet att erhålla pengar till utveckling på. I stället skulle resultat och idéer behöva utvecklas längre under mer för- beredda och strukturerade processer inom myndigheten högskolans ram. Ett exempel inom life-scienceområdet kan handla om att om vissa studier inte på ett tidigt stadium följt vissa specificerade proto- koll, så att de inte blir användbara på senare stadier. Här kan en samordning också behöva ske av över landet av spridda resurser och funktioner vid flera högskolor, för att nå bästa resultat. Utredningen bedömer därför att vad Karolinska institutet framfört i sitt budget- underlag till regeringen i frågan, och som återfinns i utrednings- direktivet, har fog för sig och utredningen delar bedömningen att dagens innovationsstöd inom de områden som Karolinska institutet och ett antal andra högskolor ansvarar för, inte är tillräckligt.

Sådana behov som återfinns inom exempelvis life-scienceområdet kan också finnas inom andra områden, exempelvis vad som kallas deep-tech eller områden där det bedöms finnas ett stort behov av forskningsbaserade resultat.

Vid kontakterna med högskolorna, holdingbolagen och andra berörda aktörer, framkommer också att det vid flera av högskolorna finns brist på kritisk kompetens för det innovationsstödjande arbetet. Det kan handla om immaterialrättsligt stöd, behov kopplat till olika delar av patentprocessen, affärsjuridik och statsstödsrätts- ligt stöd. Några högskolor framför att behoven löses ad hoc genom kontakt med advokatbyråer eller berörda, andra högskolor att de utvecklar samarbeten med varandra och några att stora behov finns och att de på olika sätt lösts från fall till fall men att detta gjort att en samlad kompetens inte byggts upp vid högskolan. Att högsko- lorna har ytterst varierande förutsättningar för sitt stöd för nyttig- görande är självklart och relateras till deras varierande storlekar och varierande samarbeten med andra aktörer. Sammanfattningsvis be- dömer ändå utredningen att behov inom de områden som ovan nämnts finns och är särskilt tydligt rörande holdingbolagen och deras

Utredningens analys utifrån direktivets frågeställningar SOU 2020:59

144

verksamhet. Brist på resurser i holdingbolagen är också en omständig- het som ofta framförts till utredningen som ett skäl till bristande aktivitetsgrad i vissa av bolagen, liksom att om resursen fanns i ökad grad, mer aktiviteter skulle ske.

5.3.2 Risken för överlapp störst inom sjukvården

Utredningen bedömer därför att behov av nationell samordning finns och lämnar därför förslag knutet till detta på olika sätt.

Frågan om en nationell satsning tangerar delvis den om överlapp med andra aktörer i systemet. Här har utredningen studerat möjliga överlapp och kommit fram till att det finns risk för överlapp inom bland annat sjukvård och investeringsverksamhet.

Inom det förra finns det risk för överlapp för personer som delar sin tjänst mellan högskolan och hälso- och sjukvården inom någon region. Inom högskolevärlden gäller lärarundantaget, men hos regio- nerna tillfaller immateriella rättigheter arbetsgivaren. Flera regioner har historiskt arbetat med fribrev, det vill säga att idégivaren själv äger sin idé och lösning. Utredningen har intrycket att regionerna nu går mer mot att ta över ägandet från personalen och bedömer att detta potentiellt kan leda till en konflikt om vem som äger idén. I takt med att allt mer kvalificerad, specialiserad och kostnadskrävande forsk- ning med medicinsk inriktning äger rum vid olika sjukhus, anser utredningen det vara en viktig att adressera frågan om lärarundan- tagets tillämpning för personer vars anställning delas mellan hög- skolor och regioner, eller för den delen högskolor och alla andra arbetsgivare. Flera möten har därför ägt rum med företrädare för Sveriges kommuner och regioner liksom för landets regioner. Därvid har utredningen framfört vad den funnit och att det synes finnas ett behov att få en mer enhetlig bild av behov och gemensamma lös- ningar. Detsamma gäller frågan om hur de så kallade ALF-medlen på bästa sätt kan hanteras för att leda till ökat nyttiggörande och fler innovationer. Utredningen har inte gjort någon närmare bedömning av vilka behov som finns och lämnar heller inga förslag, då dels det så kallade lärarundantaget är en fråga utredningen valt att inte utreda dels frågor rörande regioner och deras arbetsgivarpolitik ligger utanför utredningens direktiv.

SOU 2020:59 Utredningens analys utifrån direktivets frågeställningar

Vad gäller investeringsfrågan, så är uppdelningen i dag mellan holdingbolagen (de vid högskolor med statlig huvudman) och övriga statliga aktörer inom riskkapital, sådan att de förra investerar tidi- gare i bolagens utveckling och de senare typiskt sett i utvecklings- stegen precis därefter. Dessutom investerar holdingbolagen endast i företag som uppstått ur högskolornas verksamhet. I avsnitt 9.3.2 diskuteras arbetsuppdelningen ytterligare och utredningen lanserar där tre vägval i frågan. Som en kort sammanfattning kan sägas att det finns risk för ökade överlapp och konkurrens mellan statliga aktörer om holdingbolagen skulle få höjda anslag eller ett breddat mandat eller om Almi Invest AB i ökad grad jämfört med i dag skulle finansi- era företag i bolagens tidigaste faser. I dagens lösning finns det också risk för stuprör då högskolornas innovationskontor ofta ser holding- bolagens riskkapital som huvudsakliga alternativ för finansiering i tidiga faser (och då möjligen bortser från de lösningar som erbjuds av bland annat Almi Företagspartner AB).

5.3.3 Ingen risk för överlapp med RISE TTO-verksamhet

En annan potentiell överlapp som utredningen studerat närmare rör forskningsinstitutet RISE och deras arbete med kommersialisering. Sedan en tid tillbaka bedriver RISE ett TTO-kontor för kommersi- alisering av de resultat som uppstått ur RISE verksamhet. Eftersom TTO-kontoret endast arbetar med kommersialisering eller licen- siering av sina egna lösningar finns det ingen risk för överlapp med högskolornas innovationskontor eller holdingbolag. Däremot skulle det finnas fördelar i om högskolorna och RISE arbetade närmare tillsammans med nyttiggörande för att dra nytta av varandras arbets- sätt och kompetenser. Det här gäller särskilt för de immateriella rättigheter som forskarna vid högskolan inte gör anspråk på.

Under arbetet har utredningen förstått att flera högskolor upp- lever det som om RISE övriga verksamhet i viss mån överlappar högskolornas. Traditionellt har RISE och högskolorna befunnit sig i olika delar av TRL-skalan och med tiden upplever många att de allt- mer närmat sig varandra. Detta blir konkret bland annat när med- arbetare vid högskolor, RISE och andra forskningsinstitut söker olika anslag i konkurrens mellan varandra. Då blir det också tydligt att det finns olika anställningsvillkor mellan forskningsinstitut och

Utredningens analys utifrån direktivets frågeställningar SOU 2020:59

146

högskola och andra skillnader i förutsättningar för att utöva forsk- ning. Då utredningen inte har haft möjlighet att analysera för- hållandet mellan högskolorna i RISE mer detaljerat väljer den att inte lämna förslag om hur den framtida relationen mellan RISE och hög- skolorna ska ut. Däremot vore det önskvärt om frågan kunde studeras närmare i särskild ordning.