Nedan redovisar vi den offentliga sektorns och företagens syn på dialogprojektet och dess processer. Vi redovisar också vad de anser om samarbetsklimatet och hur samarbetet deltagarna emellan fungerat.
Generellt
OFFENTLIG SEKTOR
Av intervjuerna framgår att den offentliga sektorn är mer kritisk till dialogen än vad företagen är. Det som dock uppfattas positivt är att de olika sektorerna får förståelse för varandras arbetssätt och funktion och det skapas synergier mellan olika mål.
Dialogen har emellertid svag förankring på myndigheterna och de upplever att de är ålagda att delta utan att särskilda medel har anvisats. Internt på myndigheter- na är kunskapen om Framtida Handel mycket begränsad och det råder delade me- ningar om nyttan av Framtida Handel. Deltagande är berikande för den enskilda representanten men det är svårt att förmedla till den egna organisationen. En myn- dighetsrepresentant uttryckte det på följande sätt: ”Inledningsvis var det ett väldigt drag”, när det drevs från miljödepartementet. När avtalstexten skulle skrivas tappa- de industrin intresset. Det skulle förankras på departementen och då blev det lång- bänk.”
Departementen är också avvaktande i sin inställning till Framtida Handel och anser att det är ett spännande sätt att arbeta på men att det sannolikt tar ett tag innan arbetet finner sin form. Man tycker att det hittills har varit spretigt och inte tillräck- ligt fokuserat. Man anser också att det är svårt att bedöma om dialogen har främjat goda idéer. En annan synpunkt från departementen är att frivilligheten i att uppnå överenskommelserna kan ses som både en förutsättning och en begränsning. Det är svårt att lagstifta fram uthållig utveckling, men det är också svårt att ställa krav på att aktörerna verkligen uppfyller överenskommelsen och åtagandena. Ibland kan man nå längre med frivillighet men det kräver också att man hittar ett mervärde för att få industrin att engagera sig. Vikten av att påvisa vilka vinsterna är för företagen underskattas menar man. Men samtidigt påpekades att dialog är ett av många styr- medel att komma vidare i arbetet mot en hållbar utveckling och dialogformen ver- kar inte vara prioriterad på departementen för närvarande.
Regionerna och kommunerna har inte funnit sin roll i dialogen. Engagemang finns men det saknas resurser och politisk vilja, enligt deras representanter. Projek- ten upplevs inte heller beröra dem ännu.
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
28
FÖRETAG
Företagen har en mer positiv inställning till dialogen och har lättare att se möjlighe- terna. För dem har Framtida Handel främst handlat om att skapa kontakter och föra samtal som inte annars skulle föras. De tycker att de har fått en ökad förståelse för hur den offentliga sektorn arbetar och fungerar. Det anses att den här plattformen för dialog behövs och behöver utvecklas. Man får en gemensam värdegrund att stå på. Men dialogen blottar också kulturskillnader i det konkreta arbetet, med mera formella och tidskrävande processer i myndighetsvärlden mot de mer snabba och handlingsorienterade arbetssätten i företagen. Företagen har korta tidshorisonter och måste snabbt kunna visa på resultat.
Företagen tycker att man borde ha kommit längre i arbetet och tycker att de flesta av myndigheterna inte gör så mycket för att underlätta dialogen. Ett problem som framkommit i intervjuerna är att det inte finns någon beslutskraft i Framtida Handel. Myndigheterna är representerade av handläggare som inte har något för- ändringsmandat. Regeringen uppfattas som helt passiv och det finns en besvikelse över att man har dragit tillbaka sitt engagemang för dialogprojektet. Företagen önskar också att det fanns fler engagerade och aktiva företag i projekten och att producentföretagen skulle ha en bredare representation. Fler projekt inom olika områden skulle locka fler företag var det många som ansåg.
En synpunkt var att det är problematiskt för internationella företag att vara med i sådana här samarbeten och att det inte är säkert att de kan vara med i framtiden Framtida Handel kanske borde drivas på EU nivå.
Samverkan mellan deltagarna OFFENTLIG SEKTOR
Myndigheterna uppfattar att samarbetet med företagen är bra och lättsamt och att andan är positiv. Diskussionsklimatet är öppet. Samordningen mellan departemen- ten däremot anses svag och intrycket bland myndigheterna är att departementen inte funderat på hur Framtida Handel går in i deras planering. På departementen anser de också själva att samordningen mellan departementen lämnar mycket att önska. En synpunkt var att det behövs samordning mellan näringsdepartementet, vissa delar av UD (inre marknaden), konsumentfrågor på jordbruksdepartementet samt miljödepartementet. En annan synpunkt var att det finns förutsättningar och att det har blivit bättre än tidigare.
FÖRETAG
Hos företagen är erfarenheterna varierande när det gäller samarbetet med statsför- valtningen. En del har haft bra samarbete med vissa myndigheter medan andra inte haft någon kontakt alls. Departementen har ingen haft kontakt med och de uppfat- tas som osynliga i dialogen. De flesta anser att projekten varit mycket givande och lett till ett utökat kontaktnät bland företagen i frågorna.
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
29
Aktörernas aktiva deltagande i Framtida Handel
Statistik över närvaron vid styrgruppsmötena visar att deltagandet varierar. Statisti- ken visar att myndigheterna varit flitigast och några få företag står för tyngdpunk- ten i närvaron. Den genomsnittliga deltagarfrekvensen bland företagen sedan första styrgruppsmötet 4 juni 2002 fram till och med mötet 29 mars 2006 har varit drygt 50%. Ett par företag har inte deltagit alls i styrgruppsmötena. De flitigaste företa- gen har varit ICA, Coop, Green Cargo och Schenker. Bland kommuner och regio- ner har deltagandet varierat mellan 30-70% och bland de statliga myndigheterna har deltagandet varit i genomsnitt drygt 70%. De flitigaste myndigheterna har varit Naturvårdsverket, Vinnova, Konsumentverket och KEMI. Av departementen har Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet deltagit 6 gånger av 7, Jordbruksdepar- tementet 5 gånger och Näringsdepartementet endast en gång. Överlag överens- stämmer de företag och myndigheter som hittills deltagit flitigast i styrgruppsmö- tena med de som främst deltagit i eller finansierat projekt, med några undantag. Workshops
För att utveckla tidigare och nya projektidéer har årliga workshops hållits med stort deltagande från aktörernas sida.
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
30