Dialogprojektet Framtida handel 2004–2006

(1)

Dialogprojektet

Framtida handel

2004-2006

En samlad utvärdering

(2)

Dialogprojektet Framtida handel

2004-2006

En samlad utvärdering

(3)

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620-5660-3.pdf ISSN 0282-7298 Elektronisk publikation © Naturvårdsverket 2007

(4)

NATURVÅRDSVERKET

Dialogprojektet Framtida handel 2004-2006

3

Förord

Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag ansvarat för ett sekretariat för dialog-projektet Framtida handel under perioden 2004-2006. I Naturvårdsverkets uppdrag ingår även att redovisa en samlad utvärdering av dialogprojektet i slutet av uppdra-get. Denna rapport utgör Naturvårdsverkets redovisning av uppdrauppdra-get.

Ekonomistyrningsverket har anlitats för att utföra utvärderingen av dialogprojektet. Arbetet har skett efter samråd med styrgruppen för Framtida handel. Utbyte har också skett med sekretariatet för dialogprojektet Bygga bo. Ett stort tack riktas till alla som bidragit med värdefulla synpunkter.

Rapporten är författad av Tomas Chicote och Anita Lundström vid avdelningen för hållbar samhällsutveckling på Naturvårdsverket.

Stockholm i december 2006 Naturvårdsverket

(5)

NATURVÅRDSVERKET

(6)

NATURVÅRDSVERKET

5

Innehåll

FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 BAKGRUND 11 FRAMTIDA HANDEL 2004-2006 13 Sekretariatet 13 Styrgruppen 14 Gemensamma projekt 15 Kostnader 2004-2006 17 RESULTAT 2004-2006 19 Resultat av dialogen 19

Resultat av de gemensamma projekten 19

Resultat av åtaganden 20

SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER 21

Slutsats 21

Bättre ekonomiska förutsättningar 21

Ett starkare sekretariat 22

En effektivare styrgrupp 22 Aktivare myndigheter 23 Fler aktörer 24 Systematisk uppföljning 25 KONSEKVENSANALYS 27 BILAGOR 29

(7)

NATURVÅRDSVERKET

(8)

NATURVÅRDSVERKET

7

Sammanfattning

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen genomfört en samlad utvärdering av dialogprojektet Framtida handel. Arbetet utgörs av en utvärdering utförd av Ekonomistyrningsverket (ESV) på Naturvårdsverkets uppdrag, en workshop med styrgruppen för Framtida handel samt Naturvårdsverkets egna erfarenheter. ESV konstaterar i sin utvärdering att det är för tidigt att bedöma hur effektivt dia-logprojektet är som styrmedel. De resultat som i dagsläget är möjliga att bedöma utgörs av attityder och processer samt resultat av gemensamma projekt.

ESV drar slutsatsen att dialogen i stora drag fungerat som det var tänkt och att det finns ett stort engagemang att driva frågorna vidare inom denna arbetsform. Samti-digt redovisas att både myndigheter och företag anser att Framtida handel varit underfinansierat. Allt som gjorts hittills har bekostats av aktörerna själva eller av myndigheternas ordinarie anslag. Den överväldigande majoriteten av aktörerna, både privata och offentliga, anser att Framtida handel måste tilldelas egna medel för att arbetet ska kunna drivas vidare. ESV konstaterar att dialogprojektet inte kan fortsätta på ett framgångsrikt sätt om inte dessa förändringar sker.

ESV konstaterar vidare att dialogprojektet trots de knappa resurserna har nått fram till vissa resultat. Framtida handel har bidragit till ökat samarbete och ökad förstå-else mellan den offentliga och privata sektorn och lett till insikter som inte skulle ha kunnat uppnås på annat sätt. Samarbetet har framförallt skett i de konkreta pro-jekt som bedrivits. Konkreta resultat av propro-jekten är bland annat data som gör det möjligt att räkna fram positiva miljöeffekter av ekologisk konsumtion, kunskap om hur kvällsdistribution påverkar miljöbelastning och ekonomi, en modell för hur man identifierar och prioriterar farliga ämnen i varor vid inköp samt en samman-ställning av de erfarenheter som gjorts av e-handel och dess miljöeffekter.

Naturvårdsverket vill understryka att man nu står inför ett vägval att antingen satsa på dialogprojektet eller att avsluta det. En fortsättning med nuvarande förutsätt-ningar är inte ett alternativ, särskilt vad gäller de ekonomiska förutsättförutsätt-ningarna. Naturvårdsverket anser vidare att verket inte är den bäst lämpade organisationen att hålla sekretariatet. Om regeringen bedömer att dialogprojektet ska drivas vidare anser Naturvårdsverket att följande bör komma till stånd:

1) att regeringen tillför dialogprojektet en resurspott på 3 miljoner kronor årligen att förvaltas av sekretariatet och beslutas om av styrgruppen. 2) att den myndighet som får ansvar för sekretariatet finansieras med 2,5

miljoner kronor per år. Sekretariatet bör bestå av en sekretariatschef med erfarenhet från branschen, en assistent samt en informatör.

(9)

NATURVÅRDSVERKET

8

3) att ett arbetsutskott inrättas med uppgift att bereda styrgruppens möten och genomföra de uppgifter som styrgruppen delegerar till utskottet. Ut-skottet bör bestå av 5-7 personer fördelat på företag, kommuner/regioner och myndigheter. En lämplig mandatperiod är två år.

4) att de ingående myndigheterna ska få tydliga skrivningar i sina re-gleringsbrev där det framgår för vilka av regeringens åtaganden de är an-svariga att genomföra samt återrapporteringskrav. Vidare bör antalet myndigheter i Framtida handel ses över.

5) att insatser görs för att få fler aktörer, särskilt producenter, att ansluta sig till dialogprojektet. Detta kräver marknadsföringsinsatser men även akti-va insatser från regeringen.

6) att kontinuerlig och systematisk uppföljning av måluppfyllelse och åta-ganden genomförs. Samlade utvärderingar av dialogen bör ske med 3-4 års mellanrum.

Sammantaget bedöms förslagen på ett effektivt sätt bidra till en ökad samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor inom dialogprojektet Framtida handel samt leda till att åtaganden och mål kan uppnås. Den sammanlagda kostnaden för staten för att genomföra förslagen uppskattas till 5,6 miljoner kronor per år.

(10)

NATURVÅRDSVERKET

9

Summary

The Swedish Environmental Protection Agency has been instructed by the Gov-ernment to carry out an overall evaluation of the Framtida Handel – Future Trade dialogue project. The evaluation comprises an evaluation performed by the Swed-ish National Financial Management Authority (ESV) at the SwedSwed-ish EPA's request, a workshop carried out by the Future Trade Steering Committee, and the Swedish EPA's own experience.

In its evaluation, ESV points out that it is too early to determine the effectiveness of the dialogue project as an instrument. The results to date that can be evaluated comprise attitudes and processes, together with the results of joint projects. As a whole, ESV concludes that the dialogue has worked as intended, and that there is a high level of commitment to pursue issues using this approach. It is also reported that both public agencies and private enterprise consider that Future Trade has been under-funded. Everything achieved to date has been paid for by the stake-holders themselves or has been funded out of the agencies' normal budget appro-priations. The vast majority of stakeholders, private and public alike, consider that Future Trade must be allocated funds of its own if it is to make further progress. ESV concludes that the dialogue project cannot continue successfully unless these changes are made.

ESV also finds that the dialogue project has achieved results, notwithstanding a lack of resources. Future Trade has engendered greater cooperation and better un-derstanding between the public and the private sector, and has generated insights that could not have been achieved in any other way. Cooperation has primarily taken place on the specific projects that have been conducted. Tangible results of those projects include data that make it possible to estimate the positive environ-mental effects of ecological consumption, knowledge of the environenviron-mental and economic impact of evening distribution, a model for identifying and prioritising hazardous substances when purchasing products and a summary of experience gained of e-commerce and its environmental impacts.

The Swedish EPA wishes to stress that a crossroads has been reached, where it must be decided whether to commit to the dialogue project or to end it. Continuing on the current basis is not an option, particularly in financial terms. The EPA fur-ther considers that it is not the organisation best suited to manage the secretariat. If the Government decides to continue the project, the EPA believes that the follow-ing steps will be necessary.

(11)

NATURVÅRDSVERKET

10

1) The Government should allocate an annual budget of SEK 3 million to the dialogue project, to be administered by the secretariat and deployed by the Steering Group.

2) The agency given responsibility for the secretariat should receive annual funding of SEK 2.5 million. The secretariat should comprise a director with experience in the field, an assistant and an information officer.

3) A working committee should be established for the purposes of preparing for meetings of the Steering Group and carrying out the tasks delegated to it by the Steering Group. The committee should comprise 5 – 7 people drawn from private enterprise, local and regional authorities and public agencies. Two years would be an appropriate term of office.

4) The agencies involved should be given clear directions in their letters of in-struction from the Government, setting out the government commitments that they are responsible for performing, and their reporting obligations. The number of agencies involved in Future Trade should also be reviewed. 5) Steps should be taken to persuade more stakeholders, particularly producers,

to join the dialogue project. This will entail marketing activities as well as ef-forts by the Government.

6) Continuous and systematic monitoring of goal achievement and commitments should be carried out. Overall evaluations of the dialogue should be made at intervals of 3 – 4 years.

Taken together, it is considered that these proposals will effectively serve to en-hance cooperation between private enterprise and the public sector under the Fu-ture Trade dialogue project, and ensure that commitments and objectives can be achieved. It is estimated that the annual cost to the Swedish State of implementing the proposals will be SEK 5.6 million.

(12)

NATURVÅRDSVERKET

11

Bakgrund

Naturvårdsverket fick den 15 april 2004 i uppdrag av regeringen att ansvara för ett sekretariat för dialogprojektet Framtida handel. I uppdraget ingår att genomföra en samlad utvärdering av dialogprojektet. Av uppdraget framgår:

Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att under perioden 2004-2006 ansvara för ett sekretariat med uppgift att i samråd med en styrgrupp för dialogprojektet Framtida handel med dagligvaror samordna, följa, utvärdera samt informera om dialogprojektets arbete och resultat. Den överenskommelse om åtaganden, inklusi-ve regeringens, för en hållbar handel med dagligvaror som undertecknades den 28 november 2003 skall vara en utgångspunkt för arbetet. Uppdraget redovisas årli-gen senast den 30 november med angivande av årli-genomförda aktiviteter och proto-koll över styrgruppsmötena. En samlad utvärdering av dialogprojektet skall

redo-visas senast den 31 december 2006.

Naturvårdsverket har under våren 2006 anlitat Ekonomistyrningsverket (ESV) för att genomföra en utvärdering av dialogprojektet. Utvärderingen ligger som bilaga till denna rapport. ESV har studerat rapporter och dokumentation från dialogen, intervjuat aktörer och adjungerade myndigheter och baserat på detta gett rekom-mendationer till förändringar i arbetet. Sekretariatet har därefter anordnat en work-shop där styrgruppen haft möjlighet att diskutera utvärderingen samt bearbeta och stämma av förslagen. Vidare har sekretariatet samlat in information om hur aktö-rerna arbetar med sina åtaganden.

ESVs utvärdering, styrgruppens workshop, erfarenheter från uppföljningen av åtagandena samt Naturvårdsverkets egna kommentarer och synpunkter har resulte-rat i denna samlade utvärdering.

(13)

NATURVÅRDSVERKET

(14)

NATURVÅRDSVERKET

13

Framtida handel 2004-2006

Sekretariatet

Naturvårdsverket har i enlighet med uppdraget inrättat ett sekretariat för Framtida handel. Sekretariatet har bemannats med två personer som arbetat halvtid med uppdraget. Vid behov har även en informatör/kommunikatör gjort insatser motsva-rande 20 procent av en heltid. Naturvårdsverket har utöver detta avsatt ca 500 000 kr per år av sitt förvaltningsanslag för att täcka sekretariatets omkostnader för mö-ten, resor, information etc. Sekretariatets uppgift har i enlighet med uppdraget varit att samordna, följa, utvärdera samt informera om dialogprojektets arbete och resul-tat. Nedan följer en redovisning om vilka insatser som genomförts sedan Natur-vårdsverket fick uppdraget.

Samordnande insatser

Sekretariatet har kallat till och arrangerat styrgruppsmöten 3 - 4 gånger per år. Styrgruppsmötena har varit välbesökta och har bland annat behandlat prioriteringar av projekt, information från projekt, marknadsföringsfrågor, nyheter från reger-ingskansliet samt medverkan av gästföreläsare inom olika områden. Mötena hölls i början omväxlande på Miljödepartementet och Naturvårdsverket vilket gav status åt dialogprojektet. Under uppdragets andra halva har styrgruppsmötena hållits på Naturvårdsverket.

Sekretariatet har tagit initiativ till och arrangerat två workshops för aktörerna i syfte att ta fram gemensamma projekt. Dessa workshops har varit mycket givande och har lett till att konkreta projekt har kunnat startas. Det har varit nödvändigt att sekretariatet varit drivande i uppstarten av projekten för att samla till projektmöten, i vissa fall bistå vid tillsättande av projektledare, finna och koordinera finansiering, söka fram rätt kontaktpersoner etc. Sekretariatet har även hjälpt till att arrangera workshops inom några av projekten.

Sekretariatet har också hanterat formalia kring anslutningen av två nya aktörer till dialogprojektet. Detta har inbegripit diskussioner med regeringskansliet, framta-gande av överenskommelse- och åtaframta-gandedokument samt diplom.

Följande insatser

Sekretariatet har följt alla de projekt som bedrivits inom Framtida handel genom medverkan på de flesta projektmöten.

Utvärderande insatser

Sekretariatet har regelbundet försökt samla in information om hur aktörerna hante-rar sina åtaganden och i vilken grad man lyckas med att uppfylla dessa. Bland an-nat genom att vid två tillfällen göra kartläggningar om vad aktörerna gör inom respektive åtagande.

(15)

NATURVÅRDSVERKET

14

Sekretariatet har ingett årlig redovisning till regeringen av genomförda aktiviteter. De två senaste redovisningarna innehåller även myndigheternas insatser. Detta sedan samtliga adjungerade myndigheter den 7 juli 2005 fått ett särskilt uppdrag att årligen redovisa sina insatser med att bidra till att regeringens åtaganden kan upp-fyllas.

Informerande insatser

Sekretariatet har uppdaterat Framtida handels webbplats både avseende grafisk formgivning och innehåll. Webbplatsen redovisar dialogprojektets arbete och resul-tat. Särskild tonvikt ligger på redovisning av de gemensamma projekten.

Sekretariatet har tagit fram informationsmaterial om Framtida handel. Materialet utgörs av en PowerPoint presentation, roll-ups och skyltar för mässor mm, affi-scher och broschyrer. Materialet har distribuerats till aktörerna.

Sekretariatet har deltagit på diverse konferenser och möten för att presentera och informera om arbetet inom Framtida handel.

Sekretariatet har arrangerat heldagsseminariet En hållbar handel med dagligvaror

2025 – Kan forskningen visa vägen? vilket genomfördes den 16 februari 2005 på

Naturvårdsverket. Seminariet omfattade ett urval områden - konsumentforskning, miljöinformation inom livsmedelskedjan, miljöpåverkan från transporterna av dag-ligvaror samt e-handel med betydelse för en hållbar handel med dagdag-ligvaror. Semi-nariets huvudsyfte var att förmedla vad som är aktuellt och att knyta kontakter mellan näringslivet och forskarvärlden inom hela dagligvarukedjan. Inför semina-riet genomfördes kartläggningar av två forskningsområden, dels en kartläggning av pågående och avslutad forskning i Sverige om hållbar konsumtion med speciellt fokus på dagligvaruhandeln, dels en kartläggning av forskning och studier inom området dagligvarutransporter och dess miljöeffekter. Den förstnämnda har resulte-rat i rapporten Köpbeteende, livsstil och varumärken (NV rapport 5492)

Styrgruppen

En styrgrupp har i enlighet med uppdraget bildats av representanter för samtliga aktörer. Regeringen har företrätts av representanter från tre departement och nio myndigheter har varit adjungerade till styrgruppen. Personerna i styrgruppen har i många fall successivt bytts ut, bland annat på grund av omorganisationer.

Två nya aktörer har anslutit sig till Framtida handel under perioden. SCA Hygiene Products AB och Göteborgs Stad skrev båda under överenskommelsen och åtagan-dedokumentet i oktober 2005.

(16)

NATURVÅRDSVERKET

15

Styrgruppens ordförande har i enlighet med uppdraget utsetts av Naturvårdsverkets generaldirektör. Ordförande 2004 har varit Bo Kjellén från Miljödepartementet. Ordförande 2005-2006 har varit Per Baummann från Coop.

Gemensamma projekt

Styrgruppen bestämde tidigt att ett antal gemensamma projekt skulle startas för att skapa moment i dialogprojektet och få fram konkreta resultat. Projekten skulle sikta in sig på några åtaganden och/eller mål som undertecknats, men viktigast var att få fart på dialogen igen. En workshop anordnades hösten 2004 med mycket god uppslutning från aktörerna. Underlag för workshopen var bland annat förslag som framkommit i den tidigare fasen av arbetet. Dessutom kontaktade eller besökte sekretariatet ett flertal aktörer för att stimulera till att ytterligare projektidéer skulle tas fram. På workshopen behandlades totalt 23 projektförslag och resultatet blev att fyra projekt prioriterades; Synliggörande av miljöpåverkan, Distribution kvällstid, Kemikalier i varor och erfarenheter av e-handel. Nedan följer en kort beskrivning av projekten.

Synliggörande av miljöpåverkan – Ekologiska kvitton

Projektet innebär framför allt insatser inom åtagandeområde 5, men även en hjälp inom område 4 och 6. Projektet bidrar till dialogens mål 1, 6 och 7.

Syftet med projektet Ekologiska kvitton har varit att öka synliggörandet av produk-ters miljöpåverkan och ge återkoppling på betydelsen av att köpa ekologiska livs-medel, framför allt till konsumenter. Data har tagits fram för 13 vanliga livsmedel som gör det möjligt att räkna fram positiva miljöeffekter av ekologisk konsumtion i reda siffror. Konsumentverket har lett arbetet i arbetsgruppen. Gruppen har bestått av företrädare för ICA, COOP, Arla, Skånemejerier, Jordbruksdepartementet, Na-turvårdsverket, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Konsumentverket. I samband med projektet har även Svensk dagligvaruhandel, Ekologiska lantbrukar-na och KRAV knutits till gruppen. Jordbruksverket och Konsumentverket har varit huvudfinansiärer och bidragit med 265 000 kr respektive 125 000 kr. Till detta har arbetsinsatser tillkommit. Utförare har konsultföretaget U & W varit. Projektet avrapporterades till Jordbruksverket i februari 2006. Efter färdigställandet av un-derlagen för de Ekologiska kvittona informerade projektgruppen om arbetet genom ett pressmeddelande. Bearbetad information har lagts ut på Konsumentverkets och Framtida handels webbsida. Konsumentverket kommer även att ta fram en skrift om de Ekologiska kvittona och hur de kan användas.

Distribution kvällstid

Projektet innebär framför allt insatser inom åtagandeområde 2 och 3, men i viss mån även område 1. Projektet kan få betydelse för delmålen i dialogens mål 2.

Syftet med projektet har varit att mäta vilka miljöeffekter som kan uppnås genom att distribuera dagligvaror på kvällstid. Projektet har drivits i två steg. Första steget

(17)

NATURVÅRDSVERKET

16

var en förstudie som genomfördes under vintern 2004/2005 och som bekostades av Vägverket. Förstudien visade att det fanns en potential att minska bränsleförbruk-ningen och öka framkomligheten genom kvällsdistribution. Flera av de aktörer som deltog i projektgruppen bedömde det intressant att gå vidare och beslöt att påbörja ett pilotprojekt i Stockholms innerstad. Svårigheter med att få fram finansiering av projektledning och utvärdering medförde cirka ett halvårs fördröjning av projekt-start och innebar väsentligt merarbete för sekretariatet. Finansieringen var klar under juli 2005 och i november 2005 påbörjades kvällsdistribution på Östermalm i Stockholm.

Försöket har inneburit att en bil för vardera Arla och ICA har levererat kylda varor samt kolonialvaror till 15 butiker med målsättning att leverera mellan 17.00 och 21.00 på kvällarna istället för på dagtid. Under försöket har man mätt körtider för att beräkna bränsleförbrukning och med hjälp av nyckeltal uppskatta miljöeffekter-na för de aktuella bilarmiljöeffekter-na i tre perioder; före, under och efter försöket med träng-selskatt. Erfarenhetsutbyte har skett med trängselskatteförsöket. Schenker Consul-ting har varit projektledare och Chalmers EnergiCentrum (CEC) har ansvarat för utvärdering. I projektet medverkar ICA, Arla, Schenker, DHL samt Naturvårdsver-ket och VägverNaturvårdsver-ket. Finansiering har sNaturvårdsver-kett dels genom aktörernas egna insatser och dels genom medel från Vinnova, Vägverket och Naturvårdsverket. Myndigheternas medel uppgår sammanlagt till 740 000 kr samt arbetsinsatser. Aktörernas arbetsin-satser uppskattas till 1 140 000. I november 2006 inleddes slutfasen med samman-ställningar av alla mätningar och analys av resultaten. Utvärderingen ska vara klar till årsskiftet.

Enligt preliminära data kan sägas att kvällsdistributionen sker på kortare tid än om den skulle skett under förmiddagen och tidsvinsten blir tydligare om distributionen startar efter kl.18.00 eller ännu hellre efter kl.19.00. Jämförelser inom försöket visar att körtiden tydligt förlängdes efter trängselskatteförsökets avskaffande. I och med att trängseln ökade totalt, ökade också den relativa tidsvinsten med kvällsdis-tribution efter klockan 19.00 på kvällen. Det kan noteras att det finns en tydlig traditionell och kulturell barriär att hos ett stort antal handlare att mottaga varor under kvällstid, samtidigt som det finns handlare som ser tydliga fördelar med att få leveranserna dagen innan. Fördelarna på längre sikt bland producenter och dis-tributörer är ett införandet av tvåskift ger högre lageromsättning och ett ökat for-donsutnyttjande som följd.

Kemikalier i varor

Projektet innebär insatser inom åtagandeområde 6. Projektet bidrar till dialogens mål 6-10.

Syftet med projektet har varit att utveckla en metod för att identifiera och prioritera farliga ämnen i varor och kemiska produkter. Förutom Kemikalieinspektionen som lett projektet har Skånemejerier, Arla, COOP och ICA deltagit. Projektet har tagit fram en modell i fem steg som ska hjälpa till att på ett systematiskt sätt prioritera

(18)

NATURVÅRDSVERKET

17

vilka produkter och ämnen man främst ska ställa kemikaliekrav på. Modellen riktar sig till dem som arbetar med kemikalierelaterade produktkrav vid inköp inom dag-ligvaruhandeln men kan även användas av andra som arbetar med inköp av produk-ter. De medverkande företagen ser också guiden som en hjälp att förbereda sig inför REACH och kommande krav på ämnen i varor. Erfarenheten har varit värde-full för Kemikalieinspektionens insatser i ett av implementeringsprojekten till REACH (RIP3.8 Ämnen i varor).

Modellen presenteras i broschyren Att ställa kemikalierelaterade produktkrav vid

inköp som kan laddas ner på Framtida handels webbplats eller beställas i tryckt

version antingen från Kemikalieinspektionens webb eller från Naturvårdsverkets Bokhandel. Guiden har även översatts till engelska. För att sprida kunskap om modellen anordnade Kemikalieinspektionen ett välbesökt frukostseminarium på Rosenbad den 20 september 2006 tillsammans med sekretariatet och Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Utöver aktörernas och myndigheternas arbetsin-satser har Kemikalieinspektionen tillsammans med Naturvårdsverket genom sekre-tariatet finansierat broschyren och frukostseminariet.

Erfarenheter av e-handel

Projektet innebär insatser inom åtagandeområde1 och 2. Projektet kan bidra till dialogens mål 3.

Syftet med projektet är att sammanställa de erfarenheter som gjorts av e-handel, belysa effekter på miljön samt bedöma den framtida potentialen för e-handel med dagligvaror. Förutom Vinnova, som finansierat utredningsarbetet med 300 000 kr och lett projektet, har projektet involverat Box Delivery, COOP, ICA, Västra Göta-landsregionen, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Pro-jektet har genom Vinnova publicerat rapporten Framtida handel - utveckling inom

e-handel med dagligvaror. Studien är framtagen vid Lunds tekniska högskola.

Rapporten finns att beställa på Vinnovas webbplats och för nedladdning på Framti-da handels hemsiFramti-da.

Kostnader 2004-2006

Sekretariatets kostnader har uppgått till cirka 1 000 000 kr/år i personalkostnader samt 500 000 kr/år för övriga omkostnader.

Aktörernas insatser i de gemensamma projekten uppskattas av ESV till mellan 7 och 10 miljoner kronor. Myndigheterna har bidragit med två tredjedelar av dessa medel.

Sammantaget har Framtida handel kostat mellan 11,5 och 14,5 miljoner kronor för perioden 2004-2006.

(19)

NATURVÅRDSVERKET

(20)

NATURVÅRDSVERKET

19

Resultat 2004-2006

ESV konstaterar i sin utvärdering att det är för tidigt att bedöma hur effektivt dia-logprojektet är som styrmedel. Det är idag inte möjligt att mäta konkreta resultat i miljön eller i vilken mån dialogprojektet bidrar till att de uppsatta målen uppnås. De resultat som i dagsläget är mätbara utgörs av attityder och processer, resultat av enskilda projekt samt i viss mån vilka framgångar som görs med aktörernas åta-ganden.

Resultat av dialogen

Av ESVs utvärdering framgår att Framtida Handel har lett till ökad kompetens-överföring mellan den offentliga och den privata sektorn. Framtida Handel har också lett till ökat samarbete. Samarbetet har framförallt skett i de konkreta projekt som bedrivits. Framtida Handel har också lett till insikter som inte skulle ha kunnat uppnås på annat sätt, enligt aktörerna. Det som utpekas som positivt av alla inter-vjuade är att arbetet i Framtida Handel leder till att de olika sektorerna får förståel-se för varandras arbetssätt och funktion och att det skapas synergier mellan olika mål. Företagen har lättare att se möjligheterna i Framtida Handel än den offentliga sektorn och uppskattar särskilt kontaktskapandet som leder till samtal som annars inte skulle föras.

ESV drar slutsatsen att dialogprojektet i stora drag fungerat som det var tänkt och att det finns ett stort engagemang att driva frågorna vidare inom denna arbetsform. Både myndigheter och företag anser dock att Framtida handel varit underfinansie-rat. Allt som gjorts hittills har bekostats av aktörerna själva eller av myndigheter-nas ordinarie anslag. Den överväldigande majoriteten av aktörerna, både privata och offentliga, anser att Framtida handel måste tilldelas egna medel för att arbetet ska kunna drivas vidare.

Resultat av de gemensamma projekten

ESV konstaterar att det är i de gemensamma projekten som dialogen frodas. Det är när man gemensamt försöker tackla praktiska problem och skapa miljöförbättringar som det stora mervärdet av dialog och samverkan syns. De projekt som drivits inom Framtida handel skulle sannolikt inte ha startats eller haft nuvarande sam-mansättning utan dialogprojektet.

Synliggörande av miljöpåverkan

Konkreta resultat av projektet är framtagande av ”ekologiska kvitton” för 13 vanli-ga livsmedel, d.v.s. data som gör det möjligt att räkna fram positiva miljöeffekter av ekologisk konsumtion i reda siffror. Dessa data fanns tidigare inte sammanställ-da på ett såsammanställ-dant sätt och var därför mycket svårtillgängliga. Kunskapen har bland annat lett till att ICA, COOP och KRAV nu redovisar nyttan av den ekologiska försäljningen i sina årsredovisningar.

(21)

NATURVÅRDSVERKET

20 Distribution kvällstid

Konkreta resultat av projektet är kunskap om hur kvällsdistribution påverkar miljö-belastning och ekonomi. Under projektets gång har man i dialog även rett ut hur säkerheten för förare och butikspersonal påverkas och fått stor kunskap om vad som krävs för att införa denna typ av förändringar av distributionen. Projektet hade inte varit möjligt utan dialog mellan butiksägare, producenter, transportörer och kommunen.

Kemikalier i varor

Konkreta resultat av projektet är en modell för hur man identifierar och prioriterar farliga ämnen i varor vid inköp. Guiden och modellen har börjat spridas och an-vändas bland aktörerna inom Framtida handel och är mycket uppskattad. Guiden är lätt att ta till sig och fungerar bra vid dialog med inköpare eftersom den är konkret och ger exempel från hur andra företag arbetar. Kemikalieinspektionen som varit projektledare anser att en stor nytta med projektet varit att den ökat förståelsen mellan aktörerna för varandras behov. Genom dialogen har myndigheten kunnat anpassa paketeringen av sina expertkunskaper så att företagen kan tillgodogöra sig informationen och använda den i det dagliga arbetet. Erfarenheterna från arbetet har även varit värdefulla för Kemikalieinspektionens insatser i andra arbeten, t.ex. med ett av implementeringsprojekten till REACH.

Erfarenheter av e-handel

Konkret resultat av projektet är en sammanställning av de erfarenheter som gjorts av e-handel, dess effekter på miljön samt en bedömning av den framtida potentia-len för e-handel med dagligvaror. Sammanställningen leder till att de erfarenheter som gjorts av e-handel med dagligvaror kan tas tillvara när man ska implementera nya kostnadseffektiva e-handelslösningar som samtidigt minskar miljöpåverkan.

Resultat av åtaganden

Den sammanställning som sekretariatet gjort 2006 visar att mycket arbete med bäring på åtagandena sker hos aktörerna. Det är svårt att idag säga i vilken mån åtagandena har varit drivande för aktörernas enskilda arbete. I den första uppfölj-ningen som genomfördes 2004/2005 konstateras att samtliga aktörer bedriver ett aktivt och långt framskridet miljöarbete. Det angavs att få initiativ tagits enbart på grund av Framtida handel. Dock bedömdes att Framtida handel stärker argumenta-tionen internt samt ger marknadsföringsmöjligheter.

I ESVs utvärdering kommenterar flera aktörer att de sannolikt skulle genomföra åtagandena oavsett Framtida handels existens. Naturvårdsverket bedömer att åta-gandena har bidragit till att påskynda detta arbete. Dessutom skulle sannolikt inte de nuvarande projekten ha kommit till stånd, vilka har direkta kopplingar till flera åtagandeområden. För att åtagandena ska vara drivande krävs dock att sekretariatet följer upp och rapporterar utvecklingen regelbundet.

(22)

NATURVÅRDSVERKET

21

Slutsats och rekommendationer

Slutsats

ESV konstaterar att dialogen är mycket uppskattad av de flesta aktörerna. Dialogen tycks fungera som det var tänkt och resulterar i en ökad förståelse mellan offentlig sektor och näringsliv samt till kunskapsöverföring och samarbete. Att avsluta dia-logprojektet i ett sådant läge skulle ge mycket negativa signaler. Dessutom krävs en längre tidshorisont för att kunna utvärdera om dialoger är ett effektivt styrmedel. En fortsättning förutsätter dock vissa förändringar i projektets utformning, framför allt vad gäller de ekonomiska förutsättningarna för såväl projektet som sekretaria-tet. ESV konstaterar att dialogprojektet inte kan fortsätta på ett framgångsrikt sätt om inte dessa förändringar kommer till stånd.

Naturvårdsverket vill understryka att man nu står inför ett vägval att antingen satsa på dialogprojektet eller att avsluta det. En fortsättning med nuvarande förutsätt-ningar är inte ett alternativ. Om regeringen bedömer att dialogprojektet ska drivas vidare anser Naturvårdsverket att följande bör komma till stånd:

Bättre ekonomiska förutsättningar

Naturvårdsverket föreslår att regeringen tillför dialogprojektet en resurspott på 3 miljoner kronor årligen att förvaltas av sekretariatet och beslutas om av styrgrup-pen.

Naturvårdsverket kan konstatera att det har varit svårt att finna finansiering för de projekt som bedrivits inom Framtida handel. De vägar som finns via myndigheter-nas finansieringsprogram är relativt byråkratiska och framför allt tidskrävande. Om ett projektförslag behöver externa medel för att kunna genomföras kan det handla om mellan 6 till 18 månader tills beslut om eventuell tilldelning av medel ges. Aktörerna i Framtida handel förväntar sig ett snabbare agerande vilket många gånger kan vara svårt för myndigheterna.

Styrgruppen har därför upprepade gånger påtalat att det vore önskvärt med en gemensam pott för att driva projekt och som styrgruppen kunde besluta om. Bland annat framgick redan 2004 att aktörerna framfört åsikter om dialogprojektets bud-get. Deltagande företag förväntade sig ekonomiskt stöd för att kunna köpa in kom-petens såsom projektledarskap till de projekt som startas. En av ESVs slutsatser är också att en sådan pott skulle vara mycket värdefull och föreslår en pott i storleks-ordningen 3 miljoner kronor, medel som regeringen måste skjuta till. Att någon annan än staten skulle skjuta till dessa medel till dialogprojektet är svårt att se med hänsyn till konkurrensfrågor, d.v.s. att dialogen måste vara öppen för alla. Startade projekt har hittills varit av sådan karaktär att de tidsmässigt inte inryms under ett kalenderår utan istället pågått 1,5-2 år. För att underlätta kontinuiteten i projekten

(23)

NATURVÅRDSVERKET

22

och minska tid för administration bör anslaget för denna pott kunna sparas från ett år till ett annat.

Ett starkare sekretariat

Naturvårdsverket föreslår att den myndighet som får ansvar för sekretariatet finan-sieras med 2,5 miljoner kronor per år. Sekretariatet bör bestå av en sekretariats-chef med erfarenhet från branschen, en assistent samt en informatör.

ESV konstaterar att Framtida handel knappast skulle fortleva utan ett aktivt sekre-tariat som driver och administrerar arbetet. Vidare anser man att sekresekre-tariatet bör ges ett utökat mandat att arbeta mer aktivt i projekten samt att vidareutveckla in-formationsarbetet. ESV bedömer att cirka 2 miljoner årligen borde avsättas för att driva ett sekretariat med en utredare/sekretariatschef, en assistent och en informa-tör. Naturvårdsverket anser att ytterligare 0,5 miljoner kronor behöver tillskjutas för att täcka sekretariatets kostnader för t.ex. marknadsföring, möten och utvärde-ring.

Ett starkare sekretariat kan arbeta mer aktivt med information och marknadsföring, involvera sig mer i projekten samt ägna sig åt att förankra Framtida handel hos aktörerna. En annan viktig uppgift är kontinuerlig uppföljning och utvärdering av aktörernas åtaganden och dialogen som arbetsform.

ESV konstaterar också att det finns en osäkerhet om sekretariatets framtid som verkar smitta av sig på hela arbetet med Framtida handel. Det uppfattas som en signal till företagen att växla ner sitt engagemang inför slutdatumet för sekretaria-tets uppdrag. Naturvårdsverket förespråkar därför att uppdraget till kommande sekretariat blir något längre än tidpunkten då en samlad utvärdering ska rapporte-ras, så att dialogprojektet inte avstannar.

I intervjuerna framhåller vissa att sekretariatet borde ligga på en mer näringsrelate-rad myndighet medan andra anser att det borde ligga på ett departement för att öka dess status. ESV har inga synpunkter på sekretariatets placering men ser att det är mer naturligt att det ligger på en myndighet än på ett departement.

Naturvårdsverket anser att det viktiga är att sekretariatet fungerar som en fristående organisation med egen budget men att det bör knytas till någon offentlig organisa-tion. Organisationen bör ha näringslivsfokus och ett arbetsområde där Framtida handel kan anses vara central för verksamheten. Naturvårdsverket anser inte att verket är den bäst lämpade organisationen att hålla sekretariatet.

En effektivare styrgrupp

Naturvårdsverket föreslår att ett arbetsutskott inrättas med uppgift att bereda styr-gruppens möten och genomföra de uppgifter som styrgruppen delegerar till utskot-tet. Utskottet bör bestå av 5-7 personer fördelat på företag, kommuner/regioner och myndigheter. En lämplig mandatperiod är två år.

(24)

NATURVÅRDSVERKET

23

Det framkommer av ESVs intervjuer att aktörerna anser att styrgruppen är för stor för att fungera som ett effektivt beslutande organ. Mötena upplevs som informa-tionsmöten och inte som beslutsmöten. ESV föreslår med ledning av detta att en mindre styrgrupp bör etableras med representanter från aktörerna på hög nivå för att ge styrgruppsarbetet tyngd.

I dialogprojektet Bygga Bo har man istället valt att inrätta ett arbetsutskott beståen-de av sex ledamöter ur styrgruppen med uppgift att bereda styrgruppens möten och genomföra de uppgifter som styrgruppen delegerar till utskottet. Mandatperioden är ett år för att alla medlemmarna i styrgruppen ska få chansen att vara med i utskot-tet. Arbetsutskottet sammanträder 4-5 gånger per år och styrgruppen sammanträder 2 gånger per år. Arbetsutskottet utses av en valberedning och beslutas om i styr-gruppen. Utvärderingen av Bygga Bo visar att denna organisation fungerar väl och är en uppskattad arbetsform.

En viktig uppgift för styrgruppen är att prioritera bland åtaganden och göra strate-giska val hur arbetet i dialogen ska inriktas. Vad gäller nivån på medlemmarna i styrgruppen är det inte rimligt att tro att VD ska sitta med i den här typen av arbete. Det som krävs av medlemmarna i styrgruppen är att de har kunskap om miljöom-rådet samt mandat att ta beslut för sin organisation. De bör alltså vara i närheten av VD och gärna sitta med i ledningsgruppen. För att förankra Framtida handel på VD-nivå kan istället årliga inspirerande informationsmöten arrangeras.

Ordförandes roll är att leda styrgruppsarbetet samt att förankra Framtida handel både extern och internt inom aktörerna. Ordföranden ska vara Framtida handels ”ansikte”. Lämpligt förordnande för ordföranden är 2 år med möjlighet till förläng-ning om styrgruppen så önskar. Arvodering är troligtvis nödvändigt för denna typ av arbetsinsats. Ordföranden bör väljas genom en valberedning ur styrgruppen snarare än som idag utses av Naturvårdsverkets generaldirektör.

Aktivare myndigheter

Naturvårdsverket föreslår att de ingående myndigheterna ska få tydliga skrivning-ar i sina regleringsbrev där det framgår vilka av regeringens åtaganden de är ansvariga att genomföra samt återrapporteringskrav. Vidare bör antalet myndig-heter i Framtida handel ses över.

ESV konstaterar att det i flera fall finns en svag förankring av Framtida handel inom myndigheterna och att det därmed inte finns något uttalat intresse att driva frågorna inom dialogprojektet. ESV föreslår därför att antalet myndigheter som är permanent engagerade i Framtida handel minskas samt att de får ett tydligare upp-drag och särskilda resurser för att medverka i Framtida handel på ett aktivt sätt.

(25)

NATURVÅRDSVERKET

24

Erfarenheterna från dialogprojektet 2004-2006 visar att vissa myndigheter har en stor roll att spela i Framtida handel medan andra har en mer perifer roll. Vissa myndigheter spelar en nyckelroll när det gäller åtagandena, inte minst de som kopplar till gemensamma projekt. Sådana myndigheter är Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Vägverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Vinnova. Dessa bör vara ordinarie medlemmar i styrgruppen. Andra myndigheter bör kunna involveras vid behov. Vidare kan konstateras att vissa åtaganden vilar på myndig-heter och organisationer som inte är med i dialogen som t.ex. Nutek och Miljöstyr-ningsrådet.

För att få aktiva myndigheter är det nödvändigt att departementen visar att man prioriterar Framtida handel och ställer krav på myndigheterna att t.ex. arbeta mot vissa av regeringens åtaganden samt att återrapportera sina insatser. ESV konstate-rar också att samarbetet mellan departementen behöver förbättras för att öka tyd-ligheten i Framtida handel. Även myndigheterna behöver finna någon typ av sam-verkansform. Som tidigare rapporterats från sekretariatet bör man även överväga att ge myndigheterna status som ordinarie medlemmar i styrgruppen istället för att vara adjungerade som idag.

Något som lyfts fram som mycket positivt i Bygga bo är att regeringen fokuserat på att uppfylla ett av sina åtaganden och därför finansierat ett kompetensprogram för byggare. Denna typ av konkreta åtgärder uppskattas av aktörerna och aktiverar även dem att jobba konkret med sina åtaganden. Ett liknande angreppssätt för re-geringens åtaganden i Framtida handel vore önskvärt.

Fler aktörer

Naturvårdsverket föreslår att insatser görs för att få fler aktörer, särskilt produ-center, att ansluta sig till dialogprojektet. Detta kräver marknadsföringsinsatser men även aktiva insatser från regeringen.

Det har under hela perioden framhållits av aktörerna att man behöver få in fler företag, kommuner och regioner i dialogprojektet för att kunna uppnå de mål som satts upp. Idag fattas vissa delar i dagligvarukedjan vilket gör det svårt att nå en kritisk massa för att genomföra framgångsrika projekt. En bredare medverkan krävs därför där framför allt producenter av dagligvaror tillkommer. Även fler kommuner och regioner är önskvärt. ESV anser att marknadsföringen måste bli bättre och tydliggöra nyttan med att vara med i Framtida handel. Man anser vidare att regeringen måste skapa incitament genom att ge företagen fördelar för att de ska vilja vara med.

I Framtida handels årliga rapport 2004 framfördes att det för företagen och kom-munerna hela tiden uppfattats som betydelsefullt att det finns ett tydligt engage-mang från regeringskansliet. Detta är också en viktig förutsättning för fortsatta framsteg i dialogen. Naturvårdsverket anser att det är av stor vikt att regeringen är

(26)

NATURVÅRDSVERKET

25

aktiv vad gäller att marknadsföra dialogen för önskvärda nya aktörer. En kraftan-strängning liknande den som gjordes vid undertecknandet 2003 skulle behövas för att få med de nya aktörer som är nödvändiga för projektets framgång. Departemen-tens medverkan bidrar till att höja statusen för Framtida handel och lockar företag till dialogprojektet. Det behövs också en rutin för hur nya aktörer ska anslutas till dialogprojektet.

Systematisk uppföljning

Naturvårdsverket föreslår att kontinuerlig och systematisk uppföljning av målupp-fyllelse och åtaganden genomförs. Samlade utvärderingar av dialogen bör ske med 3-4 års mellanrum.

Att kvantitativt mäta miljönyttan med Framtida handel kommer alltid att vara svårt. Det stora värdet ligger i själva dialogen. Miljönyttan bör framför allt mätas i en-skilda delprojekt. Däremot bör en systematisk uppföljning av hur aktörerna lyckas med att uppfylla åtaganden och uppnå målen göras. Det finns ett behov av att till-sammans med aktörerna förtydliga vilka insatser och aktiviteter som krävs för att ett åtagande ska betraktas som genomfört. Därigenom kan mer systematiska upp-följningar genomföras vilka kan fungera som benchmark mellan aktörerna och inspirera dem till att påskynda arbetet med att uppfylla sina åtaganden.

ESV konstaterar att det är viktigt att det finns en budget för uppföljning och utvär-dering. Kostnaden för uppföljningar och utvärderingar bör täckas av sekretariatets budget enligt förslaget ovan. En förutsättning för att kunna genomföra kvalificera-de uppföljningar och utvärkvalificera-deringar är därför att kvalificera-de resurser som föreslagits för att stärka sekretariatet verkligen tillförs.

(27)

NATURVÅRDSVERKET

(28)

NATURVÅRDSVERKET

27

Konsekvensanalys

Problemanalys

Produktion, transport och handel med dagligvaror står för en stor del av vår miljö-påverkan. I dialogprojektet Framtida handel har man satt upp mål och undertecknat åtaganden som leder till en mer hållbar handel med dagligvaror till år 2025. Mål och åtaganden är kopplade till de nationella miljömålen.

Utvärderingen av dialogprojektet Framtida handel 2004-2006 visar att de aktörer som ingår ser positivt på dialogprojektet som arbetsform. Framtida handel drivs dock inte optimalt idag. Det saknas framför allt gemensamma resurser till projekt-ledning vilket sinkar projektarbetet och gör att viktiga projekt inte kommer till stånd. Sekretariatet är ofullständigt bemannat och hinner inte arbeta ordentligt med marknadsföring, uppföljning och kontakter med aktörerna. Styrgruppsarbetet fun-gerar inte tillfredställande och vissa myndigheter är inte ordentligt engagerade i dialogen. Dessa problem leder sammantaget till att de mål som satts upp i överens-kommelsen om Framtida handel inte kan nås.

Konsekvenser av förslagen

Förslag Nytta Kostnad

Bättre ekonomiska

förut-sättningar Fler och effektivare projekt som leder till att åtaganden och mål kan uppnås. Ökat engagemang.

3 miljoner kr/år Ett starkare sekretariat Bättre styrning av dialogprojektet.

Bättre marknadsföring/information och uppföljning.

2,5 miljoner kr/år En effektivare styrgrupp Bättre styrning av dialogprojektet.

Ökat engagemang, strategiska beslut, klara roller.

100 000 kr/år (arvode ordf.) Aktivare myndigheter Regeringens åtaganden kan

upp-fyllas effektivare. Goodwill för regeringen i dialogprojektet. Fler aktörer Fler projekt blir möjliga. En

förut-sättning för att uppnå mål och åtaganden.

Systematisk uppföljning Dialogprojektet blir möjligt att utvärdera som styrmedel i ett senare skede.

Totalt: 5,6 miljoner kr/år

Referensalternativ

Vad händer om inga åtgärder vidtas? Ovanstående problem kvarstår och samarbetet inom Framtida handel riskerar att gå i stå. De mål och åtaganden som satts upp inom Framtida handel uppnås då inte och får därmed ingen effekt eller liten effekt på miljömålsarbetet och på branschens miljöpåverkan. Miljöarbetet hos aktörerna kommer att fortgå men i en långsammare takt då de samarbeten som krävs för att lösa vissa frågor inte finns etablerade.

(29)

NATURVÅRDSVERKET

28

Beslutar man att avsluta dialogprojektet riskerar man dessutom dåligt anseende från de aktörer som varit med och arbetat fram projektet och som enligt ESVs ut-värdering är nöjda med dialogen som arbetsform.

Slutsats

Vi uppskattar att den sammantagna kostnaden av att genomföra förslagen och fort-sätta dialogprojektet Framtida handel uppgår till ca 5,6 miljoner kr/år.

Vi bedömer att förslagen leder till att dialogprojektet kan bidra till en ökad sam-verkan mellan näringsliv och offentlig sektor samt att åtagandena kan påskynda aktörernas miljöarbete.

Analys av fördelningseffekterna

Den myndighet som får ansvara för att driva sekretariatet behöver sannolikt anstäl-la tre personer till en kostnad av ca 2 miljoner kronor per år.

Aktörerna kommer att behöva engagera sig i både styrgrupp och arbetsutskott. Dessutom kommer fler projekt att kräva mer resurser.

De myndigheter som får ett utökat uppdrag att medverka i Framtida handel samt att arbeta med regeringens åtaganden kommer att behöva lägga mer tid på medverkan i projekt och möten.

Känslighetsanalys

Faktorer som är betydande för dialogens framgång och samtidigt något osäkra är: • Tilldelningen av resurser för projektledning och sekretariat.

• Aktörernas vilja att engagera sig i arbetsutskottet.

• Att fler producenter ansluter sig till dialogen. Detta kräver att en kraftan-strängning görs liknande undertecknandet 2003.

(30)

NATURVÅRDSVERKET

29

Bilagor

1. Utvärdering av Framtida Handel, Ett dialogprojekt för att uppnå en hållbar handel med dagligvaror, Ekonomistyrningsverket (ESV) 2006.

2. Överenskommelse för en hållbar handel med dagligvaror, 28 november 2003, med tillkommande företag 2005

3. Åtaganden för en hållbar handel med dagligvaror, 28 november 2003, med tillkommande företag 2005.

(31)

30

Dialogprojektet Framtida handel 2004-2006 NATURVÅRDSVERKET

(32)

Utvärdering av Framtida Handel

Ett dialogprojekt för att uppnå en hållbar handel med dagligvaror

Kajsa Bergling

Maria Bergström

EKONOMISTYRNINGSVERKET

(33)

Bilaga 1

Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel

(34)

Bilaga 1

3

Förord

Framtida Handel är ett dialogprojekt som omfattar en frivillig överenskommelse mellan regeringen och ett antal företag, kommuner och regioner där aktörerna för-binder sig att arbeta för att bidra till att uppnå dialogprojektets mål och att göra ett antal åtaganden om konkreta insatser. Det yttersta syftet är att åstadkomma en hållbar handel med dagligvaror till år 2025. Projektet startade 1998 med ett visionsarbete som sedan övergick i framtagande och undertecknande av en över-enskommelse och ett åtagandedokument hösten 2003. Genomförandet går ut på att deltagarna arbetar på sina respektive åtaganden och genom att delta i utvecklings-projekt som gruppen kommer överens om att bedriva inom ramen för Framtida Handel för att gemensamt bidra till målen. Dialogprojektet ska löpande följas upp och utvärderas.

Ekonomistyrningsverket (ESV) fick i mars 2006 i uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera dialogen som arbetsform samt nyttan och kostnaderna i dialogprojek-tet Framtida Handel och rapportera detta senast den 29 september 2006. Kajsa Bergling och Maria Bergström har genomfört utvärderingen.

(35)

Bilaga 1

4

Innehåll

FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7

Bakgrund och ESV:s uppdrag 7

Resultat från intervjuundersökningen 7

Nyttan 7

Förändringsbehov 8

ESV:s förslag 8

Förändrad struktur 8

Förbättrade ekonomiska förutsättningar 9

Analys av Miljövårdsberedningens riskaspekter 9

Förbättrade processer 10

Utsikter för en fortsättning 10

UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE 11

Uppdrag 11 Avgränsning 11

Metod och genomförande 11

Intervjuundersökningen 13

BAKGRUND 15

Hur Framtida Handel startade 15

Dialogen - en process 15

Syftet med en dialog 16

Dialogprojektets tre faser 16

Fas 1 – Vision och mål 17

Fas 2 - Överenskommelser 18

Fas 3 - Genomförande 19

FRAMTIDA HANDELS NUVARANDE ORGANISATION 21

Styrgrupp 21 Sekretariat 21 Deltagare 22 Projektgrupper 22 RESULTAT FRÅN INTERVJUER 23 Dialogens struktur 23

(36)

Bilaga 1

5 Styrgruppsarbetet 23 Sekretariatet 24 Strukturella förutsättningar 24 Kostnader 24 Strukturella hinder 25

Finns konkurrensfördelar med att vara med i Framtida Handel? 25 Finns en risk för att aktörerna bryter mot överenskommelserna? 25 Finns det en risk att överenskommelsen inte är demokratiskt förankrad, eller att

företagen ”mörkar” information för icke aktörer? 26

Missgynnar Framtida Handel små och medelstora företag? 26

Dialogens processer 27

Generellt 27

Samverkan mellan deltagarna 28

Aktörernas aktiva deltagande i Framtida Handel 29

Workshops 29

Dialogens resultat 30

Nyttan 30

Arbetet med åtagandena 30

Drivkraft att fortsätta dialogen 31

De intervjuades förslag 31

Förbättringar av Framtida Handels struktur 31

Förbättring av de strukturella förutsättningarna 32

Förbättringar i Framtida Handels processer 32

Synpunkter från företag som lämnade dialogen efter fas 2 32

Varför hoppade företaget av Framtida handel? 32

Vad skulle kunna få ditt företag att bli aktivt igen? 33

Vad främjar dialogen som samarbetsform? 33

Finns konkurrensfördelar för de deltagande företagen? 33

ESV:S BEDÖMNINGAR OCH FÖRSLAG 35

Förändrad struktur 35

Förbättrade strukturella förutsättningar 38

Analys av strukturella hinder avseende Miljövårdsberedningens riskaspekter 39

Förbättrade processer 40

Analys av dialogprojektets resultat med avseende på samarbetsformen 42

REFERENSER 43

(37)

Bilaga 1

6

Särskilda aspekter att beakta 45

APPENDIX 2 47

Visionen för Framtida Handel (fas 1) 47

Strategiska åtgärdsområden 47

Förslag till åtgärder från statens sida 47

APPENDIX 3 48

Utdrag ur Överenskommelse för en hållbar handel med dagligvaror 48

APPENDIX 4 50

Projekt under fas 3 50

APPENDIX 5 53

Deltagare i Framtida Handel – fas 3 53

APPENDIX 6 54

Utvärderingsfrågor till företagen i Framtida Handel (FH) 54 Utvärderingsfrågor till före detta aktörer i Framtida Handel 55 Utvärderingsfrågor till kommuner och regioner i Framtida Handel (FH) 55

Utvärderingsfrågor till myndigheterna i Framtida Handel 56

(38)

Bilaga 1

7

Sammanfattning

Bakgrund och ESV:s uppdrag

Framtida Handel är ett dialogprojekt som handlar om att uppnå en ekologiskt håll-bar utveckling inom dagligvaruhandeln. Med dialogprojekt avses här att det är ett samarbetsprojekt mellan offentliga och privata aktörer1_{som genom att underteckna} överenskommelser och åtaganden samt genom att bedriva gemensamma projekt förbinder sig att tillsammans åstadkomma en hållbar utveckling inom ett område. Framtida Handel som det ser ut idag, har utvecklats genom tre olika faser. Den första fasen som påbörjades 1998 handlade om att ta fram en vision och mål för att uppnå en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar dagligvaruhandel, med fokus på ekologiskt hållbar utveckling, t.o.m. år 2025. I den andra fasen konkretiserades visionen till en överenskommelse och till åtaganden som regeringen och ett antal företag, kommuner och regioner undertecknade hösten 2003. Den tredje fasen har handlat om att operationalisera målen för Framtida Handel genom att etablera en styrgrupp, ett sekretariat på Naturvårdsverket och genom att bedriva gemensamma projekt som ska leda mot måluppfyllelse.

ESV fick under våren 2006 i uppdrag från Naturvårdsverket att utvärdera dia-logprojektet Framtida Handel som dialogprojekt, främst med avseende på huruvida det har fungerat som samarbetsform mellan den offentliga och privata sektorn, och vilken nytta deltagarna erfarit av samarbetet. Utvärderingen kommer att ingå som en del i Naturvårdsverkets egen utvärdering av Framtida Handel och som ska av-rapporteras till regeringen i december 2006.

Utvärderingen har genomförts dels genom en litteraturgenomgång av bak-grundsdokumenten till Framtida Handel, dels genom att genomföra en undersökning med deltagarna i Framtida Handel. Sammanställningen av intervju-resultaten visar på i huvuddrag följande synpunkter på dialogen som arbetsform och ett antal förslag till förändringar.

Resultat från intervjuundersökningen

Nyttan

Av intervjuerna framgår att Framtida Handel har lett till ökad kompetensöverföring mellan den offentliga och den privata sektorn. Framtida Handel har också lett till ökat samarbete, främst mellan de privata aktörerna men även några myndigheter har visat ett stort engagemang för arbetet. Samarbetet har framförallt skett i projekt som bedrivits. Framtida Handel har också lett till insikter som inte skulle ha kunnat uppnås på annat sätt, enligt aktörerna. Dock anser vi att dialogprojektet främst handlar om att skapa en dialog för att underlätta för aktörerna att uppnå målen, och

1

Aktörer är parter som skrivit under överenskommelsen och åtaganden inom Framtida Handel. De privata aktörerna är företag inom dagligvarukedjan. De offentliga aktörerna är regeringen, kommuner och regioner. Regeringen representeras av tre departement. Regeringen har givit i uppdrag till vissa myndigheter att bidra till att regeringens åtaganden kan uppfyllas.

(39)

Bilaga 1

8

det är för tidigt att bedöma i vilken grad dialogen i sin helhet är ändamålsenlig i förhållande till andra styrmedel för att uppnå målen.

Det som utpekas som positivt av alla intervjuade är att arbetet i Framtida Han-del leder till att de olika sektorerna får förståelse för varandras arbetssätt och funk-tion och att det skapas synergier mellan olika mål. Företagen har lättare att se möj-ligheterna i Framtida Handel än den offentliga sektorn och uppskattar särskilt kon-taktskapandet som leder till samtal som annars inte skulle föras. Företagen betonar dock att åtagandena ligger i linje med det egna miljöarbetet på företagen och skulle sannolikt bedrivas ändå hävdar flera.

Förändringsbehov

Intervjuerna pekar på att Framtida Handel har en svag förankring på myndigheter-na. Företagen upplever att problem som behöver lösas inte alltid lyfts till den be-slutsfattande nivån i statsförvaltningen. Intervjuerna visar att den offentliga sektorn inte riktigt har funnit sin roll i dialogen. Regeringen uppfattas dessutom vara för-hållandevis passiv. Dialogen verkar för närvarande inte vara särskilt prioriterad på departementen.

Många anser att fler företag och särskilt producenter behöver lockas med i Framtida Handel. För att lyckas med detta behöver nyttan för företagen visas tydli-gare och det behövs resurser för att driva projekten. Företagen tycker att de borde få fördelar av att vara med i Framtida Handel. Dessutom behöver marknadsföring-en av Framtida Handel förbättras. Vidare behövs fler projekt inom olika områdmarknadsföring-en så att fler aktörer kan känna sig berörda av det som pågår i Framtida Handel. Det gäller även kommuner och regioner.

För att komma vidare i Framtida Handel anser många att formerna för arbetet i Framtida Handel behöver förändras och att särskilda resurser behöver anvisas till Framtida Handel. Man eftersöker också bättre planering och mera forskningssam-arbete.

ESV:s förslag

Utifrån förarbetena till överenskommelsen och åtagandena samt de intervjuades synpunkter har vi kommit fram till följande slutsatser och förslag.

Förändrad struktur

För att förbättra styrningen i projektet behöver strukturen förändras. Vi instämmer i de intervjuades förslag till att ha en mindre styrgrupp med beslutsmandat. Istället kan diskussioner om strategier och projekt föras på tematiska möten där intresset styr deltagandet samt på årliga storgruppsmöten. Information om arbetet i projek-ten bör istället i större utsträckning lämnas på Framtida Handels hemsida. Sekreta-riatet bör få en utvidgad roll till att vara mera samordnande mellan projekten. Un-derlag från de tematiska diskussionsgrupperna (efter förankring hos de berörda aktörerna) bör enligt vår mening gå via sekretariatet till styrgruppen för beslut. För att undvika nedväxling i arbetet i Framtida Handel bör sekretariatet ha ett uppdrag

(40)

Bilaga 1

9

fram till 2025. Om det under resans gång finns behov av att göra ändringar i sekre-tariatets placering eller existens får nya beslut fattas om sådana förändringar.

Myndigheterna är flitiga i sin närvaro på styrgruppsmötena. Eftersom företagen av olika anledningar inte är lika motiverade eller inte har möjlighet att delta i sam-ma utsträckning blir det obalans i närvaron. Då myndigheterna inte verkar ha hittat sin roll ännu och förankringen är svag inom myndigheterna, föreslår vi att antalet myndigheter som permanent är engagerade i Framtida Handel skärs ned till bara dem som har sektorsansvar inom dagligvarukedjans områden. Övriga myndigheter kan engageras när behov uppstår för deras expertkunskap. För de myndigheter som är permanent engagerade i Framtida Handel är det viktigt att det finns särskilt an-givet i myndighetens regleringsbrev och att särskilda resurser allokeras för detta arbete.

Fler företag bör uppmuntras att komma med i Framtida Handel för att öka bredden och för att sprida ansvaret för att driva arbetet vidare. För att öka bredden är det också viktigt att få med fler små- och medelstora företag för att bevaka deras särskilda frågor. Även fler kommuner och regioner bör uppmuntras att komma med eftersom de är stora beställare av dagligvaror och därför att de kan fatta beslut lokalt och regionalt som kan underlätta miljöarbetet. Marknadsföringen av Framti-da Handel behöver förbättras och bättre visa nyttan med FramtiFramti-da Handel för att locka med flera aktörer.

Förbättrade ekonomiska förutsättningar

Det behövs särskilda resurser vikta för Framtida Handel för att förbättra möjlighe-terna att driva projekt i Framtida Handel och för att öka engagemanget. Resurser behövs särskilt för extern projektledning. Allokeringsbesluten bör fattas av styr-gruppen. Den myndighet som har ansvar för sekretariatet bör få en tydlig finansie-ring för detta. Vi föreslår också att resurser allokeras för kvalificerad uppföljning och utvärdering av åtagandena och projekten i förhållande till uppställda planer vartannat år och övergripande eller tematiska utvärderingar till exempel vart fjärde år. Vi bedömer att ca 2 miljoner årligen borde avsättas för att driva ett sekretariat med en utredare, en assistent och en informatör. Därutöver borde regeringen också anslå medel för att driva projekten i Framtida Handel samt för uppföljning och utvärdering. Storleken på den resurspotten skulle kunna vara i storleksordningen 3 miljoner per år.

Analys av Miljövårdsberedningens riskaspekter

Ett problem som lyfts fram är osäkerheten om hur konkurrenslagen ska tolkas i vissa sammanhang när det gäller samordning mellan företag och mellan företag och det offentliga. Det vore önskvärt om Konkurrensverket kunde vägleda Framti-da Handel om vad som gäller för olika former av samarbete mellan företag och mellan företag och offentlig sektor.

När det gäller frågan om huruvida små och medelstora företag missgynnas i Framtida Handel uppfattar vi inte att det finns några egentliga hinder för dem att delta. Vi instämmer i synpunkterna att det är viktigt att dessa företag är med i Framtida Handel och vi föreslår att särskilda åtgärder vidtas för att underlätta för

(41)

Bilaga 1

10

dem att delta. Exempel kan vara att särskilda medel avsätts för att bedriva projek-ten, färre stormöten och fler regionala och lokala projekt.

Någon risk för demokratiunderskott och begränsad insyn i Framtida Handel har vi inte funnit någon grund för.

Förbättrade processer

Regeringen behöver vara en mera aktiv partner i Framtida Handel för att skapa större engagemang och drivkraft. Regeringen behöver styra myndigheterna tydliga-re genom att tydligatydliga-re visa vad man vill med Framtida Handel. Dessutom behöver roller och rutiner förtydligas så att frågor lyfts till den rätta nivån för beslut inom statsförvaltningen.

Vi instämmer i de intervjuades önskemål om bättre och mera långsiktig plane-ring i Framtida Handel. Vi föreslår tre- eller femårsplaner som tydliggör vad som är tänkt att åstadkommas inom de närmaste åren.

Fler projekt inom olika områden behöver bedrivas i Framtida Handel så att fler företag och kommuner kan känna sig berörda av det som görs inom Framtida Han-del.

Utsikter för en fortsättning

Utifrån vad som är möjligt att bedöma idag drar vi slutsatsen att dialogprojektet hittills i stora drag har fungerat som det var tänkt, och att resultaten visar på ett stort engagemang för att driva frågorna vidare inom denna samarbetsform, fram-förallt från företagens sida. Det återstår från regeringens sida att bedöma om detta kan anses som tillräckligt för att Framtida Handel ska drivas vidare. Om så skulle vara fallet, behöver regeringen ta ett mer aktivt ansvar för sin del i dialogen för att skapa förutsättningar för och underlätta för aktörerna att uppnå konkreta resultat för att uppnå målen i Framtida Handel. Enligt ett av de intervjuade företagen som valde att inte underteckna överenskommelsen och åtagandedokumentet lades ett för tungt ansvar på företagen att driva Framtida Handel vidare.

(42)

Bilaga 1

11

Uppdrag och genomförande

Uppdrag

ESV:s uppdrag har varit utvärdera dialogprojektet Framtida handel på basis fram-för allt av de inblandade aktörernas erfarenheter av dialogen som samarbetsform och de fördelar och nackdelar som aktörerna hittills sett. Tanken är att det ska ge kunskap om hur dialogprojektet Framtida Handel skulle kunna vidareutvecklas.

Kärnfrågor som ska besvaras i uppdraget är: 1) Hur har dialogen som arbetsform fungerat?

2) Vilka är aktörernas uppfattning om dialogprojektets nytta, vilka kostnader och vilket mervärde har det gett dem?

3) Hur ser drivkrafterna ut för aktörerna att fortsätta dialogen?

4) Hur har man hanterat de riskaspekter som Miljövårdsberedningen upp-märksammade i sitt betänkande2_:

• konkurrensbegränsning • risk för fripassagerare

• demokratiska aspekter (behov av öppenhet och insyn) • svårigheter för småföretag att delta?

5) I vilken mån och i vilken form har aktörerna påbörjat arbetet med åtgärder? Vidare ska ESV belysa vad som motverkar respektive främjar dialogen som samarbetsform samt identifiera förbättringsområden.

Avgränsning

ESV ska inte göra någon bedömning av dialogen i relation till andra styrmedel och i vilken omfattning aktörernas arbete med sina åtaganden bidrar till en omställning till hållbar utveckling. ESV ska inte utvärdera fas 1 som redan har utvärderats av Miljövårdsberedningen3_{utan fokusera på de efterföljande faserna fram till idag.} ESV ska inte heller följa upp deltagarnas arbete med sina åtaganden. En sådan uppföljning gjordes 2004/20054 av Conlogic AB och av Naturvårdsverket 2006.

Metod och genomförande

Utgångspunkten för ESV:s uppdrag har varit att utvärdera och bedöma värdet av dialogprojektet Framtida Handel. Detta innefattar främst den senare fasen 3, efter aktörernas undertecknande av överenskommelser och åtaganden. Utvärderingen baserar sig främst på underlag från riksdagsskrivelser, SOU och projektdokument samt insamlat datamaterial i form av intervjuer med ingående aktörer. Utvärdering-en ska också föra fram evUtvärdering-entuella förbättringsförslag till dialogUtvärdering-en.

Metoden som vi valt för att genomföra uppdraget har dels varit att göra en littera-turgenomgång och genom att genomföra en intervjuundersökning.

2

Tänk nytt, tänk hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling, SOU 2001:20. 3

Ibid. 4