Dialogprojektet i sin helhet är indelat i tre faser. Den första fasen handlade om att ta fram en vision och mål för uthållig utveckling, den andra fasen handlade om att konkretisera visionen och målen och att komma fram till en överenskommelse som sedan undertecknades av regeringen, samt offentliga och privata aktörer. Fas tre slutligen handlar om att skapa strukturer och genomföra åtaganden och projekt som syftar till att uppnå målen med dialogprojektet Framtida Handel. Nedan har vi beskrivit framväxten av dialogprojektet i dess tre faser.
9
Miljööverenskommelser – en möjlighet i miljöarbetet?, Naturvårdsverket 2000/03 sid. 5. 10
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
17
Figur 1. Dialogprojektets tre faser.
Fas 1 – Vision och mål
Den första fasen i dialogprojektet påbörjades under hösten 1998 och pågick till oktober 2000. Den handlade om att ta fram en vision och mål för uthållig utveck- ling till år 2025 inom dagligvarukedjan. Det var sjutton företag som engagerades i att ta fram visionen och nio myndigheter ingick i en referensgrupp. Visionen, må- len och strategierna manifesterades i en deklaration 12 oktober 2000 som sedan utgjorde plattformen för det fortsatta arbetet. Målen är i samklang med de av riks- dagen antagna miljökvalitetsmålen. Detta arbete beskrivs i en särskild rapport, ”Tänk nytt, tänk hållbart – en dagligvarukedja för framtiden.11
I visionen nämns ett antal framgångsfaktorer för att handeln med dagligvaror ska bli hållbar; ett förbättrat samarbete mellan näringslivets aktörer och mellan näringsliv och staten, förändrade attityder hos företag och konsumenter samt tek- nikutveckling.
Visionen och flera av de övergripande målen har ett 25-årsperspektiv. För att dessa ska uppnås behövs konkreta åtgärder och vissa av dessa måste genomföras på kort sikt medan andra bör ses i ett längre perspektiv. Därför översattes visionen till fem olika strategiska åtgärdsområden.12 Under fas 1 tog man också fram mål som gäller energibesparingar och innehåll i dagligvaror och insatsvaror.13 Dessa ska vara uppnådda vid olika tidpunkter mellan 2005 och 2025 och avsåg framförallt
• halvering av transporterna
• väsentligt större andel förnybara energikällor i livsmedelskedjan • mål för utfasning av skadliga ämnen.
Dialogdeltagarna tog fram ett antal projektförslag14 för det fortsatta arbetet var- av ett antal har startats upp i fas 3. Gruppen tog också fram förslag till åtgärder i form av styrmedel från statens sida och man betonade också vikten av att staten ger långsiktiga spelregler. Statens roll som beställare av produkter och tjänster lyftes också fram, där det är viktigt att staten föregår med gott exempel. Vidare ansåg företagen att staten bör fungera som motor under arbetets gång och bidra med viss kompetens, t.ex. genom att klargöra vad som gäller i konkurrenshänseende, och att staten bör vara beredd att skjuta till resurser till projekten.15
Visionen, de fem strategiska åtgärdsområdena samt exempel på företagens för- slag på åtgärder från statens sida finns redovisade i bilaga 2.
11
Tänk nytt, tänk hållbart! – en dagligvarukedja för framtiden, En rapport från Miljövårdsberedningens dialog Framtida handel (2000), refereras även som bilaga 3 i SOU 2001:20.
12 Ibid, sid 32. 13 Ibid, sid. 31. 14 Ibid, sid 50. 15 Ibid, sid 58. Fas 2 Överenskommelse och åtaganden Fas 3 Genomförande Fas 1 Vision 2025
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
18
Under fas 1 skrev Miljövårdsberedningen sitt betänkande16, ”Tänk nytt, tänk hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling”, som också utgjort en grund för det fortsatta arbetet i Framtida Handel.
Fas 2 - Överenskommelser
Denna fas handlade om att konkretisera visionen och målen som togs fram i fas 1 och att komma fram till en överenskommelse mellan parterna. Den påbörjades i augusti 2001 och avslutades 28 november år 2003. Fas 2 leddes av dåvarande Mil- jödepartementet i samverkan med Näringsdepartementet. För Framtida Handel tillsattes två arbetsgrupper som skulle ge förslag till åtaganden som skulle utgöra grunden för en överenskommelse mellan näringsliv och offentlig sektor. De två grupperna var: 1. Ökad miljöanpassning av varor samt synliggjord miljöpåverkan. 2. Samordning av dagligvarutransporter. I dessa arbetsgrupper togs kunskapsunder- lag fram, som sedan var till stöd för framtagandet av åtagandeförslag och projekt- behov.
Utgångspunkterna för att gå vidare med arbetet i fas 2 beskrivs i Miljövårdsbe- redningens betänkande. I betänkandet framhålls att det är företagen och branschen som framförallt ska göra åtagandena.17 Om det behövs, kan staten via egna åtgär- der underlätta företagens miljöarbete. Motiven för företag att delta i frivilliga över- enskommelser är generellt sett ”att få mindre tryck på sig, få politisk stabilitet, understödja ett flexibelt arbetssätt, få komparativa fördelar samt att skaffa sig eko- nomiska medel från staten” 18.
I en enkät19 till deltagande företag i Bygga/Bo och Framtida Handel ställde Miljövårdsberedningen frågan om vilka deras motiv var att delta. De handlar om att företagen kan skaffa sig möjligheter till:
• att påverka utformningen av regelverk för branschen/sektorn
• ett gott anseende och en placering i fronten när det gäller miljöfrågor • att skapa nätverk, kontakter med andra företag som ligger långt fram i mil-
jöarbetet
• att erhålla ny kunskap”.
De som undertecknade överenskommelsen20 och åtagandedokumentet21 den 28 november 2003 var regeringen, 12 företag, två regioner och en kommun, fortsätt- ningsvis kallade aktörer eller deltagare i rapporten. Hösten 2005 anslöt sig ytterli- gare en kommun och ett företag till överenskommelsen och åtagandedokumentet. I överenskommelsen förbinder sig aktörerna att arbeta för att bidra till att uppnå dialogprojektets mål och att göra ett antal åtaganden om konkreta insatser enligt dokumentet ”Åtaganden för en hållbar handel med dagligvaror.” Aktörerna har
16
SOU 2001:20: Tänk nytt, tänk hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling. 17
SOU 2001:20, sid.127. 18
SOU 2001:20, sid. 129. En forskare, Peter Helby, som deltagit i EU –projektet Voluntary Agree ments- and Efficiency (VAIE) har lyft fram dessa motiv från företagen.
19
SOU 2001:20, sid. 129. 20
Ett sammandrag av överenskommelsen finns i bilaga 3. 21
För en fullständig redogörelse av åtagandena se: ”Dialogen framtida handel – för en hållbar handel med dagligvaror”, rapport från dialogens styrgrupp, 2004, sid. 28 - 44.
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
19
också åtagit sig att medverka i uppföljning och utvärdering av dialogprojektet. Utgångspunkten för arbetet med att uppnå åtagandena är att varje part ska stå för sina egna kostnader.
Åtagandena som togs fram och skrevs under är indelade i sju grupper enligt följande:
1. Samverkan mellan branscher och trafikslag
2. Forskning och utveckling för hållbar produktion och handel med dagligva- ror
3. Ny teknik och nya lösningar
4. Hållbara företag, kommuner och regioner 5. Synliggjord miljöpåverkan
6. Miljöanpassning av varor och tjänster
7. Stärkt och etablerad samverkan kring producentansvarssystem.
Arbetet under fas 2, som ledde fram till överenskommelsen och åtagandedo- kumentet, beskrivs i en rapport från dialogens styrgrupp, ”Dialogen Framtida han- del – för en hållbar handel med dagligvaror” (2004).
Fas 3 - Genomförande
Den tredje fasen handlar om genomförande av dialogprojektet, och påbörjades efter att överenskommelsen slutits. Den faktiska starten kom den 15 april 2004 i och med att Naturvårdsverket fick i uppdrag av regeringen22 att under perioden 2004- 2006 ansvara för ett sekretariat med uppgift att samordna, följa, utvärdera samt informera om dialogprojektets arbete och resultat. Naturvårdsverket har årligen, i enlighet med uppdraget, redovisat genomförda aktiviteter och protokoll över styr- gruppsmöten till regeringen senast den 30 november. En samlad utvärdering av dialogprojektet ska redovisas senast den 31 december 2006 till regeringen. På vil- ket sätt genomförandet sedan ska fortsätta i Framtida Handel ska beslutas utifrån resultatet av Naturvårdsverkets utvärdering.
En styrgrupp, där alla deltagande aktörer ingår och dit nio myndigheter är ad- jungerade, har sedan början av fas 3 påbörjat ett antal projekt med olika aktörs- sammansättningar. Även icke-aktörer kan vara aktiva i projekten. De projekt som bedrivs finns beskrivna i bilaga 3.
Regeringen uppdrog åt de adjungerade myndigheterna att inom ramen för re- spektive ansvarsområden och verksamhetsmål bidra till det fortsatta arbetet med dialogprojektet23. Dessa myndigheter ska inom sina ansvarsområden och kompe- tensområden med sina insatser bidra till att regeringens åtaganden kan uppfyllas. Några myndigheter har även haft skrivningar i regleringsbreven avseende vissa åtagandeområden då de motsvarat myndighetens ansvarsområden.
22
Regeringsbeslut 19, M2004/1164/Knb. 23
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
20
Figur 2. Framtida Handels processer 2006.
Ovan finns en schematisk bild över de huvudsakliga delarna i Framtida Handels processer hittills under fas 3. Det är framförallt genom aktörernas egna arbeten med att uppfylla åtaganden och genom särskilda projekt (bilaga 4) som bedrivs i samverkan mellan alla aktörer som målen med Framtida Handel kan uppnås. Arbe- tet ska kontinuerligt följas upp och utvärderas.
Aktörer • Regeringen • Företag • Kommuner • Regioner Åtaganden Mål 2025 Överenskommelsen bilaga 3 Projekt
Uppföljning och utvärdering Styrgruppsmöten
Tematiska workshops
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
21