handel med dagligvaror
30Nr
Visioner och mål för deltagarna i delprojektet Framtida handel1
Företagen inom dagligvarusektorn ställer medvetna krav vid all upphandling, både för insatsvaror och sortiment. Kraven syftar till att den totala miljöbelastningen minskar i hela, eller delar av produktens livscykel. Kraven bör dokumenteras för att möjliggöra uppföljning.2
Senast år 2025 utförs dagligvarutransporterna till 75% på ett miljömässigt tillfredsstäl- lande sätt, exempelvis mätt som antal ekokilometrar. Konkreta delmål ör att livsme- delsindustrins och handelns transporter av dagligvaror för perioden 2000 till 2010: skall minska utsläppen av koldioxid med minst 5 procent.skall minska utsläppen av kväveoxider med minst 50 procent. skall minska utsläppen av partiklar med minst 80 procent.
3
Livsmedelsindustrins och handelns transporter av dagligvaror tillsammans med hus- hållens inköpsresor mätt som vägbaserade fordonskilometrar relativt transporterad varumängd, har minskat år 2025 jämfört med år 2000. Konkret delmål är att motsva- rande mätetal också har minskat till år 2010.4
Senast år 2025 har den totala energianvändningen i processledet (exkl. transporter) ii livsmedelskedjan minskat med ca 25 procent per kg framställt livsmedel jämfört med år 2000. Andelen fossilbaserad energi utgör högst ca 20 procent av den totala.5
Senast år 2020 har den totala energianvändningen i butiksledet (exkl transporter) minskat med ca 25 procent jämfört med år 2000.6
För de branscher som är verksamma inom dagligvarukedjan skall anpassad informa- tion utvecklas och fortlöpande förbättras för att göra det möjligt att välja mindre mil- jöbelastande alternativ.7
Information som underlättar konsumentens möjlighet att välja dagligvaror som ger upphov till en ut helhetsperspektiv mindre miljöbelastning och mindre resursanvänd- ning samt bättre avfallshantering skall fortlöpande utvecklas och förbättras.8
Företagen inom dagligvarusektorn ökar kontinuerligt sin kunskap om förekomsten av ämnen med farliga miljö- och hälsoegenskaper i andra varor än kemiska produkter som saluförs inom dagligvarukedjan.9
Hälso- och miljöriskerna från kemiska produkter och andra varor än kemiska produk- ter som används i eller saluförs via dagligvarukedjan minskar fortlöpande.30
För en fullständig redogörelse för överenskommelsen se: ”Dialogen framtida handel – för en hållbar handel med dagligvaror”, rapport från dialogens styrgrupp, 2004, sid. 23 - 25.
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
49
10
Ämnen med särskilt farliga inneboende egenskaper, enligt definition i delmål 3 till miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö, förekommer inte i nyproducerade dagligvaror och används inte heller i dagligvarukedjans produktionsprocesser efter följande årtal: Ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande, fortplantningsstörande senast år 2007Nya ämnen som är persistenta och bioackumulerande (P/B) senast år 2025
Övriga organiska ämnen som är mycket persistenta och bioackumulerande (VP/VB) senast år 2010
Övriga organiska ämnen som är persistenta och bioackumulerande (P/B) senast år 2015
Kvicksilver senast år 2003 Kadmium och bly senast år 2010
Undertecknat av
Aktör Person Funktion Företag Regeringen Lena Sommestad Miljöminister
Företag Hans-Åke Hammar- ström
VD Arla Foods AB
Tobias Åbonde Sverigec hef Box Delivery AB Mario Orsuccio Chef Kategori Dagligvaror Coop Sverige AB
Lars Sundman VD DHL Express Sverige
Thomas Larsson Styrelseordförande FramTidsbränslen Sverige AB
Erica Åkerström Miljöchef Green Cargo AB Lisbeth Kohls Direktör Ica Sverige AB
Rolf Midow vVD Milko Ek förening
Björn Sjöström Posten AB Affärsenhetschef Stefan Eriksson Vice President European
Land Transport
Schenker AB
Per Stenström VD Sia Glass AB
Rolf Bjerndell VD Skånemejeriers Ek Före- ning
Region Uno Aldegren Regionstyrelsens ordfö- rande
Region Skåne Roland Andersson Regionstyrelsens ordfö-
rande
Västra Götalandsregionen Kommun Björn Andersson Kommunstyrelsens ordfö-
rande
Vingåkers kommun Stockholm den 28 november 2003
Följande har enligt dokument 20 oktober 2005 anslutit sig till ovanstående över- enskommelse
Kommun Göran Johansson Kommunstyrelsens ordf. Göteborg Stad Företag Börje Dalsmo Sales&Marketing Dir
Nordic
SCA Hygiene Products AB
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
50
Appendix 4
Projekt under fas 3
• Kvällsdistribution i tätort - förstudie
Projektet Kvällsdistribution i tätort inleddes med en förstudie under vintern 2004/2005. Förstudien visade att det finns förutsättningar för att minska både bränsleförbrukning och framkomlighet genom att transportera daglig- varor till viss del under kvällstid. Flera Framtida handel aktörer bedömde resultatet från förstudien som så intressant att man ville gå vidare med en pilotstudie.
• Kvällsdistribution i tätort- Pilotstudie - pågår.
Undersöka vilka miljöeffekterna blir av att distribuera dagligvaror på kvällstid i Stockholms innerstad. Om framkomligheten ökar på kvällen kan antalet körningar minska under dagen och även sammanlagt. Under försö- ket har man mätt körtider och beräknat bränsleförbrukning för de aktuella bilarna, samt i referensområden i tre perioder; före, under och efter träng- selskatteförsöket i Stockholm. I november 2006 inleds slutfasen då man ska sammanställa alla mätningar och analysera resultaten.
• Farliga ämnen i varor- del 1
Guiden "Att ställa kemikalierelaterade produktkrav vid inköp" är framta- gen inom projektet Farliga ämnen i varor. Genom att ställa rätt krav vid sina inköp kan man förebygga att människa eller miljö påverkas negativt av kemiska ämnen i olika produkter. Modellen bygger på medverkande fö- retags egna erfarenheter från arbetet med kemikalierelaterade produktkrav samt de kriterier som finns i Kemikalieinspektionens (KemI) riskminsk- ningsverktyg PRIO. Guiden inriktar sig främst på det förebyggande arbetet att på lång sikt hindra att vissa farliga ämnen ingår i produkterna.
• Farliga ämnen i varor - del 2
I denna nya del av projektet är det tänkt att erfarenheterna från del 1 skall utvecklas.
• Synliggörande av miljöpåverkan
Öka synliggörandet av produkters miljöpåverkan, framförallt för konsu- menter. Gruppen fungerar även som en plattform för visst informationsut- byte och aktiviteter på mat och miljöområdet. Som ett stöd för gruppens arbete har även en rapport ”Köpbeteende, livsstil och varumärken” tagits fram. Rapporten beskriver aktuell forskning avseende hållbar konsumtion inom dagligvaruområdet. Projektgruppen har valt att ta fram sk. ekologiska kvitton. Tanken med ”Ekokvitton 2005” är att göra det lättare för butiker, restauranger, storkök, kommuner, myndigheter, företag och organisationer att berätta vilka konkreta miljöförbättringar som åstadkoms i lantbruket genom att välja ekologiska livsmedel. Projektet har därför tagit fram data som gör det möjligt att räkna fram effekter i siffror. Projektet ”Ekokvitton 2005” har tagit fram siffror över miljöeffekten av att välja ekologiska al- ternativ för 14 olika livsmedel. Ekokvitton kan se ut på olika sätt. Här är några exempel:
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
51
- Information riktad till kunder i livsmedelsaffärer. Det kan handla om mer eller mindre omfattande anslag vid in- och utgång, särskilda skyltar invid olika varugrupper eller på hyllkanter.
- Det kan också handla om information i broschyrer, receptfoldrar och lik- nande.
- Information direkt på förpackningar.
- Uppgifter i årsredovisningar, verksamhetsberättelser och på webbplatser. Ett gemensamt beräkningssätt förbättrar jämförbarhet och trovärdighet för sådana uppgifter.
- Uppgifter i intern och extern redovisning hos offentliga aktörer, till ex- empel skolkök.
• Erfarenheter av e-handel och miljö
Sammanställning av de erfarenheter som gjorts av e-handel med dagligva- ror samt vilken effekt de haft på miljön och bedöma potentialen för e- handel med dagligvaror. Resultatet presenteras i en rapport vilken fokuse- rar på e-handel, som en del av framtida handel, som självständig kanal eller i kombination med andra försäljningskanaler. Rapporten utgör en samman- ställning av erfarenheter från avslutade och pågående forskningsprojekt, både nationellt och internationellt. Rapporten avslutas med en diskussion om vilka områden som anses viktiga att fortsätta forskning på för att ut- veckla området e-handel. Hittills genomförda studier och forskningsprojekt visar att det återstår en omfattande forskning och utveckling för att åstad- komma resultat som resulterar i lägre kostnader, ökad servicegrad, mindre energiåtgång och bättre miljö.
Projekt som lett till en förstudie:
• Logistiklösningar för lokal produktion
Samordnad distribution till butiker och restauranger. Mål för projektet är att skapa effektiva transportsystem för lokala livsmedel till restauranger, dagligvaruhandel och offentliga storkök. Eventuell fortsättning diskuteras. Projekt som startats upp inom Framtida handel, men som senare hanterats i ett
annat sammanhang:
• Transporters miljöbelastning, system för rapportering
Svårigheter finns idag att sätta ett exakt värde på vilken miljöbelastning en del av en transport får. Dels kan det bero på olika sätt att räkna fyllnads- grader i bilarna, dels kan det bero på hur en transportör räknar vägen som produkten fraktas. Vissa produkter kanske åker en längre väg för att det ska lossas andra produkter på andra ställen och ur ett helhetsperspektiv åker alla varor den mest optimala vägen, men sett ur en varas synvinkel kanske det inte är det. Nätverket för transporter och miljö (NTM) har tagit fram en modell för hur denna miljöpåverkan kan beräknas och redovisas, vilket ansågs kunna vara en bra grund för arbetet. Genom att bilda ett pro- jekt kring detta inom Framtida handel förväntades arbetet påskyndas be- tydligt
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
52
Projekt som övervägts men som inte ännu fått drivkraft: • Energieffektiva butiker
Långsiktigt mål i Framtida handel är att butikerna ska minska sin energi- användning med 25 % till 2020.
Butikerna får allt fler kylar och frysar, vilket riskerar att medföra att ener- gianvändningen ökar. Det finns därför behov av åtgärder. En långsiktig och förhoppningsvis teknikdrivande åtgärd skulle vara att satsa på ett mer vi- sionärt projekt med mål att inte behöva tillföra energi (alt minimera) till butiken, en Nollenergibutik. Ett sådant projekt kräver mycket och det be- hövs noggrann förberedelse och ett stort arbete för att det ska fungera (fi- nansiering, samarbetspartner etc.).
Sannolikt mer i tiden närliggande har följande bedömts vara:
- Förstudie - Syntes av teknikupphandlingar, samt nuläge energianvänd- ning
- Framtagande av gemensamma branschkrav (här behövs kompetens från såväl fastighetsbolagen som från kylmöbelkunniga) inklusive uppföljning och kvalitetssäkring för miljö.
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
53