Av intervjuerna framgår att det som upplevs som mest positivt med dialogen är kontaktskapandet mellan olika sektorer i samhället. Dialogen har fungerat som en arena för kunskapsbildning och –spridning. Näringsliv och offentlig sektor får ökad förståelse för varandras problem och förutsättningar genom dialogen. Man har fått kontakter som man annars inte skulle ha fått. Detta var också ett av syftena med dialogen, men av intervjuerna framgår också att för att komma längre i det konkre- ta miljöarbetet inom ramen för Framtida Handel för att nå uppsatta mål krävs en hel del förändringar.
Förändrad struktur MINDRE STYRGRUPP
Det finns ingen mall för hur man bedriver styrgruppsarbete inom denna typ av partnerskap. Men det finns en önskan från ingående parter att den ska vara mindre och mera styrande och operativ. Utifrån de synpunkter som kommit fram i inter- vjuerna gör vi bedömningen att en styrgrupp behövs, men som är mindre och som kan fatta beslut om vilka projekt som ska startas och om tilldelning av medel till dessa. Styrgruppen kan bestå av representanter från departementen samt valda representanter från företagen på hög nivå för att ge styrgruppsarbetet den tyngd som behövs.
TEMATISKA MÖTEN OCH STORGRUPPSMÖTEN
Många företag har lyft fram behovet av tematiska möten eller workshops för att skapa idéer för nya projekt inom Framtida Handel. Det har också ansetts som vik- tigt att alla deltagare i Framtida Handel möts årligen för att avrapportera, informera och inspireras till att fortsätta och förbättra dialogen mellan aktörerna. Vi tycker att dessa förslag är bra.
En modell kan då vara att diskussioner om lämpliga projekt diskuteras på det årliga storgruppsmötet samt på de tematiska mötena, där de också kan preciseras närmare, innan de lyfts till styrgruppen. Underlag till styrgruppen för beslut bör (efter förankring hos de berörda aktörerna) gå vägen via sekretariatet till styrgrup- pen, eftersom sekretariatet bör ha en samordnande roll.
ETT SEKRETARIAT MED ANSVAR TILL ÅR 2025
Det finns en osäkerhet om sekretariatets framtid som verkar smitta av sig på hela arbetet i Framtida Handel. Det uppfattas som en signal till företagen att ”växla ner” sitt engagemang inför slutdatumet för sekretariatets uppdrag. Enligt vår bedömning är det är svårt att se hur Framtida Handel skulle kunna fortleva som dialogprojekt om det inte finns ett sekretariat som kan driva och administrera arbetet. Vi ser ock- så att det finns ett behov av att sekretariatet ges ett ökat mandat att gå in och arbeta mer aktivt i projekten, samt underhålla och utveckla hemsidan så att t.ex. avrappor- tering av projekten kan gå smidigare och att nyheter, kalendarium och annan viktig information finns uppdaterad kontinuerligt. Till detta behöver sekretariatet egna
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
36
resurser. Vid en ytlig jämförelse med dialogprojektet Bygga/Bo kan man tycka att Framtida Handels sekretariat har blivit styvmoderligt behandlat av regeringen, var det någon som uttryckte.
Sekretariatets placering har vi inga synpunkter på, förutom att vi ser att det är mer naturligt att det ligger på en myndighet än på ett departement. Det behöver dock få en tydlig finansiering inom ramen för myndighetens budget. Tyvärr verkar det inte finnas någon som vill driva frågan om sekretariatet och vart det ska ligga. Alla har åsikter men ingen kommer med någon egentlig lösning. Frågan är ”någon annans”. Det är därmed ett problem för hela Framtida Handel.
Figur 4. Förslag till Framtida Handels framtida struktur.
FÄRRE PERMANENT ENGAGERADE MYNDIGHETER
Den allmänna uppfattning är också att det är en obalans i antalet deltagande myn- digheter i förhållande till antalet företag som är närvarande på styrgruppsmötena, och detta ger, enligt vår mening, en skev bild av vilka det är som egentligen driver arbetet i Framtida Handel. Trots det är vår bedömning att Framtida Handel inte har haft något större genomslag på myndigheterna, utom möjligen i enskilda projekt. Mot bakgrund av att många myndigheter inte riktigt kommit in i arbetet i Framtida Handel, och att det finns en svag förankring och inget uttalat intresse av att driva frågor i Framtida Handel från många myndigheter, föreslår vi att antalet myndighe- ter som permanent är engagerade i Framtida Handel skärs ned. De som har ett di- rekt sektorsansvar för frågor som har med uthållig utveckling och de miljökvali- tetsmål som är viktiga inom dialogen att göra och som kan relateras till frågor som rör antingen produktionen, transporter eller handel med dagligvaror, kan få ett tydligare uppdrag med särskilda resurser för att medverka i Framtida Handel. Framförallt behövs deras stöd i projekten som experter. Det är viktigt att kvarva-
Regeringen via departementen Projekt Hem sida Tematiska möten Årligt stormöte för alla deltagare Företag Kommuner och regioner Berörda sektors- myndigheter Sekretariat på tillsvida- reuppdrag
Mindre styrgrupp med invalda ledamöter och
beslutsmandat
Övriga expertmyn- digheter vid
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
37
rande myndigheter verkligen lyfter upp frågor till departementen som behöver lösas på politisk nivå, eller skickas vidare till myndighet med specialkompetens på problem som behöver utredas.
LOCKA FLER FÖRETAG – SÄRSKILT PRODUCENTER
I rapporten från dialogens styrgrupp 200424 betonades att om Framtida Handel skall ha möjlighet att nå de mål som satts upp behöver fler företag kommuner och regioner beredas tillfälle att ansluta sig till överenskommelsen och delta i arbetet än de aktörer som ursprungligen skrev under. Samtidigt behövs en bredare medver- kan. Enligt en av de intervjuade departementen valdes stora ”drakar” som kunde fungera som draglok för andra viktiga aktörer att gå med, men det innebär att Framtida Handel saknar en bredd. Fler kommuner behöver bli aktiva i Framtida Handel eftersom de är stora beställare av dagligvaror och därför att de kan fatta beslut lokalt och regionalt som kan underlätta miljöarbetet för företagen.
Initialt, till visionsarbetet, var det endast ett fåtal aktörer som inbjöds, ca 20 stycken. De som inbjöds bedömdes som strategiska och beredda att åta sig att vidta åtgärder25. Tanken med ett begränsat antal deltagare var att de skulle ha möjlighet att lära känna varandra och känna sig delaktiga i processen och därmed känna an- svar. Detta är ett synsätt som fortfarande lever kvar hos en del aktörer. Man tror att det skulle bli otympligt och tungrott med fler än 25 deltagare. Många aktörer tycker emellertid att det är viktigt att fler företag, kommuner och regioner kommer med i dialogen. Ett av skälen är att det fattas delar i kedjan och att särskilt tillverknings- sidan är underrepresenterad.
Med hänsyn till att alla aktörer ingår i styrgruppen idag finns det naturligtvis begränsningar för hur många som kan vara med. Om organisationen för arbetet i Framtida Handel förändras så att en liten styrgrupp utses, skulle företagen istället kunna antingen bara skriva under överenskommelsen och arbeta med sina åtagan- den, eller när de har möjlighet dessutom engagera sig i tematiska möten och i olika projektgrupper. Då skulle i princip ett obegränsat antal aktörer kunna delta. Alla skulle sannolikt inte vara aktiva samtidigt. Enligt vår mening borde målet vara att få med så många som möjligt. I Monica Macquets reflektioner i styrgruppens rap- port26 betonar hon att det inte går att ta för givet att de utomstående företagen automatiskt kommer att följa de medverkande företagens initiativ. Hon påpekar att om miljöförbättringar sker på ett håll, samtidigt som det sker större försämringar för miljön på ett annat håll, har det ekologiska systemet totalt sett ändå blivit förlo- rare.
För att locka fler deltagare anser vi, som många av de intervjuade, att nyttan med att vara med i Framtida Handel måste göras tydligare för blivande aktörer. För att få med fler företag måste marknadsföringen bli bättre så att Framtida Handel blir mera synligt. Regeringen måste också skapa incitament genom att ge företagen fördelar för att de ska vilja vara med, t.ex. att man direkt kan framföra problem till
24
Dialogen Framtida Handel – för en hållbar handel med dagligvaror, 2004 25
SOU 2001:20, Miljövårdsberedningens betänkande. 26
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
38
myndigheter så att de antingen kan lösa dem eller lyfta dem till departementen. Det handlar om att underlätta för företagen att uppnå målen.
Förbättrade strukturella förutsättningar
SÄRSKILDA RESURSER VIKTA FÖR FRAMTIDA HANDEL
Enligt vår bedömning är det svårt att driva arbetet i Framtida handel framåt om det inte finns särskilda resurser vikta för arbetet med att uppnå målen. Hittills har före- tagen och myndigheterna satsat mellan 7 - 10 miljoner kronor i Framtida Handel, där myndigheterna har bekostat ca 2/3 av de insatta medlen. Vi bedömer att ca 2 miljoner årligen borde avsättas för att driva ett sekretariat med en utredare, en assi- stent och en informatör. Därutöver borde regeringen också anslå medel för att driva projekten i Framtida Handel. Dessa medel skulle lämpligen disponeras av den myndighet som ansvarar för sekretariatet. Allokeringen av resurserna på olika pro- jekt bör beslutas av styrgruppen. Storleken på den resurspotten skulle kunna vara i storleksordningen 3 miljoner per år. Storleken på denna budget avgör hur många projekt som kan startas och hur stor geografisk spridning Framtida Handel kan få. Prövningen av vilka projekt som ska bedrivas borde dock ges en strikt bedöm- ningsmall med kvalitetskriterier. Dessa medel bör också användas för uppföljning och utvärdering av såväl dialogen som enskilda projekt.
Det finns olika skäl som talar för att regeringen borde tillskjuta medel till fram- förallt det administrativa arbetet i projekten. Det måste vara tydligt att det är ett önskemål från statsmakternas sida att det bedrivs projekt som på sikt syftar till nå målen i Framtida Handel. Att t.ex. finansiera en projektledare och en assistent för ett projekt kan vara ett resurseffektivt sätt att snabba på processen i projekten. Det måste också finnas särskilda fördelar för ingående företag som skrivit på överens- kommelsen och åtagandena att aktivt vara med i projekt i Framtida Handel. De finansierar ju sin egen tid samt eventuella investeringar som behöver göras för att genomföra projekten. Då är det bra om staten kan underlätta och hjälpa till med att driva projekten framåt.
Vi instämmer således med aktörerna, både med de offentliga och privata, att det borde finnas en särskild pott vars allokering beslutas av styrgruppen. Det skulle också stärka Framtida Handels status för aktörerna och engagemanget skulle bli större. Behovet av finansiering av externa projektledare har visat sig vara särskilt stort. Vi menar också att det finns en generell risk med att bedriva den här typen av projekt utan att det finns särskilda projektmedel. En risk är att den aktör som finan- sierar huvuddelen av ett projekt också till viss mån har makten att styra det i öns- kad riktning. En annan risk är att det kan vara en konkurrensnackdel för företag som är med och satsar pengar medan alla andra blir free riders.
Redan i den sammanvägda uppföljningsrapporten av åtagandena som togs fram i årsskiftet 2004/2005 konstaterades att Framtida Handel måste säkerställa att rim- liga resurser finns för att kunna stödja det fortsatta arbetet. Det handlar om medel för projektledning, utredningar, demonstrationsprojekt, marknadsföring etc. Vidare konstaterade man att om projektet inte kan uppvisa att det konkret går framåt samt att tillgång på medel framöver inte finns tillgängliga bör projektet läggas ned och
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
39
då istället säkerställa att det genomförda visionsarbetet inarbetas i Miljödeparte- mentets långsiktiga arbete på detta område.27
Det är också viktigt att det finns en budget för uppföljning och utvärdering, där vi föreslår att man gör mer kvalificerade uppföljningar av åtagandena och projek- ten vartannat år och övergripande eller tematiska utvärderingar till exempel vart fjärde år.
Analys av strukturella hinder avseende Miljövårdsberedningens risk- aspekter
VÄGLEDNING OM KONKURRENSLAGSTIFTNINGEN
Generellt sett är det ingen av parterna som ser några större problem med eventuella konkurrensfördelar eftersom Framtida Handel bygger på frivillighet. Några har, som redovisats, snarare pekat på det omvända, att det skulle kunna vara en konkur- rensnackdel för dem som deltar, eftersom de får satsa tid och pengar på arbetet i Framtida Handel och alla utanför blir free riders.
Ett problem som emellertid lyfts fram är osäkerheten om hur konkurrenslagen ska tolkas i vissa sammanhang när det gäller samordning mellan företag och mellan företag och det offentliga. Det har främst gällt samordning av transporter i gles- bygd och detta har lyfts på styrgruppsmöten men ingen har hittills tagit tag i det. Enligt vår mening borde det vara ett naturligt område för de offentliga representan- terna att ta itu med. Vi önskar därför att Konkurrensverket kunde vägleda Framtida Handel om vad som gäller för olika former av samarbete mellan företag och mellan företag och offentlig sektor.
VIKTIGT ATT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG ÄR REPRESENTERADE
De flesta ser inte att små och medelstora företag skulle missgynnas eftersom alla kan vara med och informationen är öppen för alla. Den ekonomiska aspekten har lyfts som ett eventuellt hinder för dessa företag att vara aktiva i Framtida Handel. Vi instämmer i synpunkterna att det är viktigt att försöka få med fler små och me- delstora företag för att bevaka att deras frågor beaktas, som till exempel att rutiner som utvecklas också anpassas till deras förutsättningar. Vi tror att en tydligare finansiering av projekten och riktad marknadsföring om fördelar att vara med i Framtida Handel kan locka fler små och medelstora företag att vara med. Fler pro- jektgrupper där också mera regionala och lokala projekt skulle kunna locka små och medelstora företag är ett sätt att fånga upp dem. De föreslagna nya formerna för Framtida Handels organisation med årliga stormöten är också ett sätt att ge deltagandet mera rimliga förutsättningar.
ÖVRIGA RISKASPEKTER MARGINELLA
Enligt aktörerna i Framtida finns ingen risk för att man skulle undanhålla informa- tion om arbetet i projekten. Det finns en informationsfördel med att vara med i Framtida Handel eftersom man får information före företag som inte deltar. Detta
27
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
40
anses riktigt eftersom det måste finnas fördelar med medlemskapet. Vår bedöm- ning är att det inte borde ses som en risk att information skulle stanna inom Fram- tida Handel. Sekretariatet har här en viktig uppgift i att sprida informationen utåt om vad som händer i projekten och i Framtida Handel generellt och därmed säkra att information inte undanhålls företag som inte ingår i Framtida Handel.
När det gäller demokratifrågan var det bara representanter från den offentliga sektorn som fick frågan. De flesta förstod inte frågan men de som besvarade den kunde inte se att det skulle finnas något större problem eftersom Framtida Handel bygger på frivillighet. En av de intervjuade informerade om att frågan om reger- ingen kan ta på sig den här typen av åtagande har diskuterats. Vår syn på detta är att så länge överenskommelsen kan ses som ett sätt att genomföra politiska beslut bör det inte vara något problem. Överenskommelsen har ingåtts inom ett område där den politiska målsättningen har beslutats i riksdagen, det vill säga miljökvali- tetsmålen som målen i Framtida Handel baseras på.
Förbättrade processer
REGERINGEN MÅSTE BLI AKTIV PARTNER – BÄTTRE BALANS MELLAN PARTERNA
I förarbetena till överenskommelserna har lyfts fram hur viktigt det är att staten går före och att den ska underlätta genomförandet av åtagandena och måluppfyllelsen i överenskommelserna. Utifrån intervjuresultaten och förarbetena gör vi bedömning- en att den offentliga sektorn inte har hittat sin roll i dialogen och att regeringen tonat ned sitt engagemang. Balansen mellan parterna är viktig för att man kan få det partnerskap som man är ute efter. Både myndigheter och företag uppfattar det som att regeringen i viss mån abdikerat från ansvaret för sina åtaganden genom att de har intagit en passiv inställning till sin egen betydelse i att driva arbetet framåt. Intervjupersonerna från departementen har gett uttryck för att de väntar på resultat från Framtida Handel för att se om det är något att satsa vidare på. Men det är ju ändå så att regeringen har skrivit på ett antal åtaganden bl.a. när det gäller rutiner för upphandling och investeringar på myndigheterna och att se över möjligheterna att stimulera företag som är föregångare på miljöområdet. Regeringen har delegerat sitt deltagande till myndigheterna, men utan tydliga direktiv. Allt ska göras inom ramen för myndigheternas ordinarie anslag.
Därför anser vi att regeringen borde styra de myndigheter som ingår i Framtida Handel tydligare och driva på arbetet för Framtida Handel. Roller och rutiner för arbetet i Framtida Handel behöver förtydligas så att frågor också lyfts till den rätta nivån för beslut, så att myndigheterna kan vara effektiva i att underlätta projektens genomförande. Samarbetet mellan departementen behöver förbättras för att öka tydligheten i Framtida Handel.
Det finns ett generellt problem i dialogprojektet som tas upp av många aktörer och det är att förändringsmandatet och besluten hamnar utanför Framtida Handel. Myndigheterna som skulle kunna underlätta samarbetet fångar inte alltid upp signa- lerna. Det gäller t.ex. frågan om konkurrensneutralitet när det gäller samarbete mellan företag i Framtida Handel. Detta är en juridisk och kanske också politisk fråga som behöver lyftas till den politiska nivån. Det upplevs som att myndigheter-
Bilaga 1
Ekonomistyrningsverket – Utvärdering av Framtida Handel
41
na inte har något mandat att underlätta för företagen, och en del av detta beror sä- kert på att det finns en förväntan hos företagen att problem ska kunna lösas utan att man tar hänsyn till om myndigheterna överhuvudtaget har det mandatet. Men det finns också en farhåga om att myndigheterna inte själva tänker på att lyfta frågor som behöver lösas på en politisk nivå utan endast gör det som är möjligt inom ramen för deras mandat därför att de inte känner ett intresse från departementen. Enligt vår mening handlar det till syvende och sist om vilket prioritet regeringen via sina departement ger Framtida Handel och hur aktiva de är i att styra sina myn- digheter i förändringsarbetet.
Vi anser att regeringen behöver klargöra vad man vill åstadkomma med Fram- tida Handel och hur långt man är villig att driva sitt förändringsmandat i att uppnå målen för Framtida Handel. Det bör finnas en process som kan hantera behov av nya åtagande och revision av mål.
BÄTTRE PLANERING
Flera har pekat på behovet av bättre planering i Framtida Handel för att konkretise- ra målen för arbetet och därmed göra det lättare att få gehör för engagemanget i den egna organisationen. Många säger att det är svårt att få upp frågorna till led- ningen därför att man inte kan tydliggöra nyttan. Vi anser därför att man behöver bli bättra på att planera arbetet inom Framtida Handel och föreslår att man gör tre- eller femårsplaner som tydliggör vad som är tänkt att åstadkommas inom de när- maste åren. För att komma fram till detta behövs mera strategidiskussioner och tydliga signaler från regeringen vilket stödjer långsiktigt arbete.
FLER PROJEKT INOM OLIKA OMRÅDEN BEHÖVS
Det är viktigt att analysera Framtida Handel i sina beståndsdelar, anser vi. Aktörer- nas åtaganden i överenskommelsen har de var och en själva ansvar för att leva upp till. Dialogen, i form av samarbete i utvecklingsprojekt, är det som parterna gemen- samt har ansvar för att driva vidare. Arbetet i projekten ska underlätta för parterna att leva upp till de gemensamma målen. Det är alltså projekten som är det centrala i den fortsatta dialogen mellan parterna och flera har pekat på behovet av flera pro- jekt inom flera områden. Idag känner sig många företag, men även kommuner och regioner, inte delaktiga eftersom det inte pågår projekt som de är direkt berörda av.