Diarieföring i praktiken

Diarieföring handlar om mycket mer än att döpa och spara ett dokument i en databas. Genom att använda diariet på ett smart sätt kan en stor mängd människor söka, använda och sammanställa den information som registreras. I kommunen har varje registrator ofta en stor mängd handlingar att hantera, varför diarieföringen också behöver ske på effektivast möjliga sätt inom ramen för lagstiftningen och tillgänglighetskravet.

23 9.1.1. Diarieföra

Innehåller handlingen känsliga uppgifter? Avsändare/mottagare och rubrik får utelämnas eller särskiljas om det behövs för att diariet i övriga delar ska kunna hållas tillgängligt för allmänheten. Detta innebär att handlingar och ärenden för vilka det råder sekretess kan diarieföras utan att man bryter sekretessen.

I de fall det råder sekretess ska inga känsliga uppgifter registreras i den publika delen av diariet. Att skriva vad en handling gäller (t.ex. "ansökan") är ok även om det råder sekretess, så länge rubriken eller fältet avsändare/mottagare inte röjer någon sekretesskänslig information i det publika diariet. För de ärenden där det inte är sekretess ska man skriva in namnet på avsändaren eller mottagaren, men aldrig personnummer i det publika diariet.

Om avsändare/mottagare är en organisation skrivs själva organisationsnamnet, inte namnet på den anställda som man har kontakt med. Om avsändare/mottagare är en privatperson skrivs namnet endast ut om inte ärendet innehåller sekretess. Namn på en elev eller vårdtagare ska aldrig skrivas ut i den publika delen av diariet. När du behöver registrera närmare kontaktuppgifter till de inblandade i ett ärende använder du fliken ”Person/Objekt” i Platina.

I Platina motsvaras det publika diariet av all information du kan se i

handlingskortets övre del och i grunddatafliken. Under fliken Person/Objekt kan du dock notera namn och personnummer då denna flik bara är synlig för den som har behörighet att registrera och den som handlägger ärendet.

9.1.2. Hur skriver man en bra ärenderubrik?

När fler människor ges möjlighet att söka och arbeta i diariet blir rubriken en mycket viktig sökingång. Tänk på att alla inte har samma kunskap om ärendet eller associerar på samma sätt. Läs alltid igenom handlingen och formulera för dig själv vad det handlar om. Kan en helt utomstående person förstå vad ärendet handlar om genom att läsa din rubrik?

En ärenderubrik ska;

 Omfatta hela innebörden i ärendet

 Vara lagom lång

 Tala om vad ärendet handlar om just nu

 Vara begriplig för en utomstående En ärenderubrik ska inte innehålla;

 Sökbegrepp som du kan registrera i ett annat fält, till exempel ärendetyp, handlingstyp eller liknande

 Personnummer, personnamn eller sekretesskänsliga uppgifter

 Fackspråk, interna begrepp eller förkortningar som inte är vedertagna enligt svensk standard

24

 Betydelselösa ord som t ex angående, avseende, beträffande, gällande 9.1.3. Arbeta med standardrubriker

Tänk på att ärendets rubrik och den första handlingens rubrik inte alls behöver överensstämma. I Platina finns goda möjligheter att lägga in standardrubriker och fraser eller begrepp som ofta används. På så sätt kan man minska både arbetstiden och inkonsekvent registrering om ni är många som diarieför.

9.1.4. Rubriken blev fel!

Ibland blir rubriken inte riktigt rätt. Ärendet kanske ändrar karaktär under handläggningens gång och det känns naturligt att söka utifrån en annan

frågeställning än den som var aktuell när ärendet en gång startade. Så länge ärendet inte är avslutat kan du alltid ändra rubriceringen. Kopiera den gamla rubriken och lägg in i fältet ”Ärendemening/Innehåll” i ärendet i Platina – på så vis har du kvar historiken och kan fortsätta att söka även på äldre rubriker.

9.1.5. Hur ska jag tänka kring klassificeringen?

Förutom de uppgifter som lagen säger är obligatoriska att registrera finns det en hel del ”bra att ha”-uppgifter som vi registrerar i våra ärenden och handlingar. De viktigaste för återsökning och arkivstruktur är verksamhetskod, ärendetyp och handlingstyp. Tidigare har vi diariefört utifrån en diarieplansbeteckning, som ska ge information om ärendets sort. Idag går vi över till en mer verksamhetsbaserad, hierarkisk klassificering. Klassificeringen ska vara baserad på

dokumenthanteringsplanen.

9.1.6. Verksamhetskoder

Den översta nivån är verksamhetskoden, som ska representera verksamhetsområdet – är det en styrande process (till exempel att ta fram styrdokument och policys, att besvara remisser, att utöva tillsyn eller revision, att leda verksamheten), en

stödjande process (till exempel HR-processer, ekonomistyrning, kommunikation, administration, upphandling) eller en av kommunens kärnprocesser (att utfärda bygglov, erbjuda vård, stöd och omsorg, ge bidrag, stadsplanering eller utbildning)?

Välj alltid den verksamhet som ärendet eller handlingen avser – inte den verksamhet du själv tillhör.

9.1.7. Ärendetyper & handlingstyper

För varje verksamhetsområde finns ett antal processer som hanteras inom området.

Exempelvis inom kärnverksamheten ”Förskola och utbildning” hanteras ärenden som rör elevers behov av särskilt stöd, eller ansökningar om skolskjuts, eller placeringar inom olika skolenheter. Varje sorts ärende representeras av en

ärendetyp. Varje sorts handling representeras i sin tur av en handlingstyp, som kan vara generell för alla sorters verksamheter och ärenden (till exempel ”Avtal”,

”Rapport”, ”Klagomål”) eller specifika för en viss sorts ärenden (till exempel

”Upphandlingsunderlag”, ”Bokslut”).

25 Genom att välja rätt ärende- och handlingstyp talar man indirekt om hur länge just det ärendet eller handlingen ska bevaras (eller om det kan gallras inom en viss tid) men även vilka funktioner i Platina som ska vara tillgängliga – till exempel vissa dokumentmallar, rapporter eller processtöd.

Hur hanterar jag sekretess?

Om du diarieför ett ärende där en eller flera handlingar innehåller sekretesskänsliga uppgifter ska du på varje handling uppge sekretess (kryssa i rutan på

handlingskortet i Platina) samt vilken eller vilka lagparagrafer som gäller. På ärendekortet kryssar du också i sekretessrutan, för att markera att det innehåller sekretesskänslig information. På så vis ser andra registratorer vid sökningar att ärendet är sekretesskänsligt och då kan de undvika att klicka sig vidare. Platina som system är godkänt för att hantera sekretessinformation, vilket betyder du får lov att lagra elektroniska filer som innehåller sekretess. Så snart handlingen är lagrad i Platina ska den raderas från din inkorg. Om handlingen är fysisk, se Vad gör jag med pappret?

9.1.8. Initierare/Avsändare/Mottagare

Initierare anges för varje ärende. Här talar man om vem som initierade ärendet, alltså vem (person, organisation eller nämnd) som gav upphov till att det startades.

Om ett ärende har startats av den egna förvaltningen eller avdelningen bör man skriva förvaltningens namn snarare än en individuell chefs namn.

Avsändare/Mottagare anges på handlingar. Här måste man uppge minst en, alltså den part som man har korrespondensen med. Du behöver aldrig registrera dig själv eller din avdelning/förvaltning här – det vet man ändå eftersom ärendet också innehåller information om vilken organisation det tillhör. Ibland kan det dock vara intressant att tala om vem i den egna organisationen ett brev kommit till –

exempelvis om ett klagomål skickats till en chef eller liknande. Då kan du registrera både avsändare och mottagare.

Om du registrerar en handling som innehåller sekretesskänslig information ska du skriva titel eller roll t ex ”Vårdnadshavare” eller ”Anhörig” istället för personens namn i fältet Avsändare/Mottagare. De riktiga kontaktuppgifterna kan du sedan registrera på den skyddade fliken ”Person/Objekt” istället.