Denna studie knyter på flera sätt an till skolundervisningen och det didaktiska perspektivet inom den svenska skolan och undervisningen inom historia. Men hur ska man egentligen kunna föra in och variera undervisningen inom ämnet historia för att komma till rätta med historieskrivningens olika ingångar och förklaringar? En av de största utmaningarna är att den svenska skolan idag består av en mångfald av elever med olika bakgrund och erfarenheter inom ämnet historia. De iakttagelser som görs inom denna studie tydliggör framförallt lärobokens roll i att kunna förmedla ett mer mångfacetterat narrativ som en förutsättning för att alla elever oavsett bakgrund ska kunna ha möjlighet att ta till sig den kunskap som den svenska skolan ämnar förmedla. Framväxten av kritik och förändringar inom forskningsvärlden medför att även vår undervisning och således våra läroböcker inom ämnet på ett eller annat sätt bör möta denna utveckling, detta för att så många elever som möjligt ska kunna förstå historieämnets avgörande aspekter.
Då teorin om ”den andre” synliggör uppfattningen om att vår västerländska historieskrivning tenderar att utgå från ett visst perspektiv av historien så blir det avgörande att postkoloniala teorier synliggörs för eleverna. Har inte eleverna förståelse för varför historieskrivningen och läroböckerna ser ut som den gör, så kan det medföra att eleverna tappar förståelsen och tilliten till själva ämnet. Därför bör historieundervisningen tydligare ta sikte på ett av ämnets syften, nämligen att ge elever förutsättningarna att använda sig av olika historiska teorier och begrepp för att förklara, utreda, formulera och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.147 Ett sätt att öka närvaron av teorier och förutsättningen att arbeta med denna typ av arbetsområden och frågeställningar är att föra in mer historievetenskaplig forskning inom både undervisning och litteratur. Då denna typ av forskning strävar efter att förstå och förklara historia och historievetenskapens olika mönster i dåtid och nutid blir den ett bra element för att utvidga dessa kunskaper. På så sätt blir denna studie tillsammans med föreliggande studier viktiga, dels för att forskning om postkoloniala teorier fått ett starkt genomslag det senaste decenniet, dels för att det också uppmärksammas i samhället både medialt och litterärt, och för att det ger människor en avgörande insyn i att historien inte är konstant och entydig. Att presentera och problematisera synen på andra kulturer och människors roll i historieskrivningen under tiden för kolonialiseringen och imperialismen är viktig. Den moderna kolonialiseringen
47 vittnar om ett våldsamt och förtryckande arvegods, och en uppfattning om andra civilisationer och människor som på flera sätt lever kvar i vårt samhälle. Denna historievetenskapliga studie har haft en kritisk ingång, vilket medfört att den är ytterst relevant och nödvändig för historieämnet så som en möjlighet att skapa förståelse för varför historien är så fundamentalt avgörande för att förstå dåtid och nutid ur olika perspektiv.
Ett sätt att väcka detta intresse ur ett didaktiskt perspektiv är så som Bengt Liljegren beskriver det; att problematisera historiska skeenden. Där en ingång skulle kunna bygga på att man presenterar olika tolkningar av historiska skeenden genom att eleverna själva får analysera och välja vilken version som verkar mest rimlig. På så sätt lyfts aspekten av att historia inte är något konstant, utan är ett föremål för olika tolkningar och uppfattningar.148 Liljegren nämner dessutom en övning som har nära kontakt med min studie, nämligen en analys av olika historieläroböcker. Här är möjligheterna stora vad gäller att skapa förståelse för hur till exempel orientalism kan ha påverkat hur man har framställt olika historiska skeenden,149 och i förlängningen skapa förståelse för fler postkoloniala teorier. På så sätt kan vi bana vägen för att elever och ungdomar får en större förståelse för teorier så som teorin om ”den andre”.
En avslutande ingång presenterar Lars Fr. H. Svendsen genom ondskans filosofi, där han beskriver att ondska är ett mångtydigt begrepp. Ondska är något som går att härleda till flera historiska skeenden, och har en nära kontakt med kolonialisering och imperialism. Utmaningen skulle här kunna bli att gå djupare in på det som skedde under denna tidsperiod och kunna plocka på oss andras glasögon för att se händelserna utifrån andra perspektiv.150 Framförallt är det den moraliska ondskan som kan analyseras i samband med detta ämne; att skapa förståelse för varför man kunde tänka på ett sådant sätt, och dessutom utsätta så många människor för så stort lidande. Diskussionerna skulle medföra att man får upp ögonen för vad Zygmunt Bauman beskriver, att människan i det moderna samhället lätt kan bortse från ett moraliskt problem och istället se ett tekniskt problem. Bauman beskriver det som att moralen har skiljts från handlingen, och det blir istället en fråga om ett praktiskt problem snarare än ett moraliskt. Att genomföra ohyggliga saker blir på så sätt mer som ett beställningsjobb,151 ett scenario som på flera sätt lyfter fram flera problematiska och etiska aspekter lämpade för elever på gymnasiet att fortsatt diskutera.
148 Liljegren. s.15 149 Liljegren. s.99
150 Hermansson Adler. s.42–46 151 Hermansson Adler. s.49
48
Referenslista
PrimärlitteraturAlmgren, Hans. Bergström, Börje & Löwgren, Arne. Alla tiders historia A. Gleerups utbildning AB: Kristianstad. 2005.
Alm, Lars-Göran. Milstolpar : historia A. Natur & Kultur: Stockholm. 2007.
Falk, Erik. Lärobok i nya tidens historia : för gymnasiet. Bonniers: Stockholm. 1924 Johnsson, Ove. Nya tidens historia : Lärobok för gymnasiet och därmed jämförliga läroanstalter. Bergvalls förlag: Stockholm. 1917.
Karlsson, Per-Arne. Mohlin, Karl. Ohlander, Ann-Sofie & Sandberg, Robert. Epos : Historia 1b. Liber: Stockholm. 2011.
Larsson, Olle. Möt historien 1b. Författaren och gleerups: Malmö. 2016.
Rolfsen, Nordahl. Nyare tidens historia : för skola och hem. P. A. Norstedt & Sönder: Stockholm. 1905.
Sekundärlitteratur
Ammert, Niklas. Det osamtidigas samtidighet : Historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år. (Diss). Lunds universitet: Lund. 2008.
Boréus, Kristina & Bergström, Göran. (red.). Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4 (uppl.) Studentlitteratur: Lund. 2018.
Danielsson Malmros, Ingmarie. Det var en gång ett land… : Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar. (Diss). Lunds universitet: Lund. 2012. Liljegren, Bengt. Att undervisa i historia: tusen och ett sätt att inspirera sina elever. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 2012.
Hermansson Adler, Magnus. Framtidens historia: ämnesdidaktiska utmaningar för en ny historieundervisning. 1. uppl. Stockholm: Liber. 2009.
49 Loomba, Ania & Söderling, Oscar. Kolonialism/Postkolonialism : en introduktion till ett forskningsfält. Tankekraft: Stockholm. 2006.
Lozic, Vanja. I historiekanons skugga : historieämne och identifikationsformering i 2000- talets mångkulturella samhälle. (Diss). Lunds universitet: Lund. 2010.
Långström, Sture. Författarröst och lärobokstradition: en historiedidaktisk studie = The textbook tradition and the voice of the author : a study in history and didactics. Diss. Umeå : Umeå universitet, 1997.
Kreol. Nationalencyklopedin. 2021.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kreol (Hämtad 2021-01-07) Napoleon. Nationalencyklopedin. 2021.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/napoleon-i (Hämtad 2020-12-22). Nordgren, Kenneth. Vems är historien : historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Diss. Umeå universitet: Karlstad. 2006.
Said, Edward W., Orientalism, Ordfront: Stockholm, 1993
Skolverket. Läroplan: Historia 1b. 2011.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DHIS%26lang%3D%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a 5cdfa92a3 (Hämtad 2020-12-12).
50