4. Resultat
4.4 Läroböckernas framställning av den moderna kolonialismen 2005–2016
”’Imperialism innebär politiskt och militärt herravälde över främmande folk’ i historien har starka stater ofta skapat större riken genom att med maktmedel utvidgat sitt område i likhet med det romerska imperiet”94 på detta vis inleds det kapitel som berör den moderna kolonialismen i Epos 1b. Här görs liknelser med det romerska imperiet som alltid har varit en tillgänglig
91 Loomba. ??
92 * Kreoler, befolkning i Sydamerika. Barn till kolonisatörerna som föddes i Central- och Sydamerika. 93 Falk s.231
94 Per-Arne Karlsson, Karl Mohlin. Ann-Sofie Ohlander. & Robert Sandberg. Epos 1b – Historia. Liber AB:
27 jämförelse utifrån både svenska läroböcker och västerländsk historieskrivning. Däremot beskriver de flesta läroböckerna imperialismen som en ny våg av kolonialism, det vill säga en modern kolonialism som även beskrivs med hjälp av kapitalismens nära samarbete med utvinningen av resurser från de olika kolonierna. Hur kapitlet inleds sker oftast med kopplingen till den nya vågen av kolonialism, de mindre skillnaderna i hur man presenterar ligger framförallt i hur djupt man går in på speciella företeelser och bakgrundsfaktorer inom imperialismen och kolonialismen.
En mer beskrivande bild av kolonialismen målas upp i det senast utgivna läromedlet, Möt historien 1b. Den speglar möjligtvis de makroargument som varit aktuella i samhället vid millennieskiftet och fokuseras alltmer vid att presentera världens människor kopplat till kolonialismen.95 Även i denna lärobok presenterar läroboksförfattaren kolonialismen och imperialismen med att beskriva den latinska innebörden av ordet imperialism, där man pekar på att imperialism ”alltid handlar om att ett land utövar makt och kontroll över ett annat”, detta är två exempel som vid flertalet tillfällen är närmast till hands är engelsmännens kontroll över bomullstillverkningen i Indien och Leopold II:s regentstyren över kongostaten. Två starka exempel som har en hög närvarandefrekvens i de flesta moderna läroböckerna,96 förklaringar och beskrivningar av den moderna kolonialismen, eller imperialismen som det i de flesta läroböckerna vill beskrivas, sker på ett mer redogörande sätt i Epos, där man lägger vikten vid vad den bakomliggande faktorn var kring att de europeiska länderna nu i en alltmer intensiv process utvidgade sin kontroll av främmande områden:
Under 1800-talets andra hälft byggde de nya länderna Tyskland, Italien och Belgien omfattande imperier tillsammans med de gamla kolonialmakterna England och Frankrike. Övergången från frihandel till protektionism gjorde egna kolonier åtråvärda som råvarukällor och avsättningsmarknader. Dessutom spelade den ökade militära konkurrensen i Europa en viktig roll som orsak till den nya imperialismen…97
Denna typ av historieskrivning är mer frekvent närvarande i de läromedel som dateras till efter 2011, där kausala samband i en högre utsträckning analyseras och bearbetas från fler perspektiv. Detta gör förståelsen blir både mer komplex men samtidigt ger det läsaren fler ingångar att skapa förståelse för den historiska utvecklingen under kolonialiseringen.
95 Danielson Malmros. s.385
96 Olle Larsson. Möt historien 1b. Författaren & Gleerups utbildning AB: Malmö. 2016. s.227 97 Per-Arne Karlsson et al.
28 Kapitalismens starka anknytning till den moderna kolonialismen beskrivs i läroboken Möt historien 1b med än mer analyserande grepp i kontrast till läroböcker som utgivits tidigare. Ett omfattande kapitel berör modern kolonialism där läroboken också spränger in möjligheter för eleverna att debattera, analysera och diskutera. Ytterligare en faktor som är viktig och lyser med en tydlig närvaro är denna typ av egna slutsatser och diskussioner som läsaren på egen hand har möjligheten att genomföra. Precis om Ammert beskriver finns det en uppfattning kring att man i läromedel före 2011 utformar läroböckerna aktörssvaga, det vill säga att bara de allra mest kända gestalterna och aktörerna nämns men tilldelas inte samma fokus. Exempel på dessa skulle kunna vara Sir Henry Stanley, Charles Darwin och Leopold II som alla tillskrivs ett starkt värde i svensk- och västerländsk lärobokstradition i historieämnet.98 Intentionen från de flesta läroböckerna är att presentera en struktur av historia som slutligen ska berört alla världens kontinenter utifrån ett kolonialt perspektiv. I alla läroböcker förutom Alla tiders historia A har man plockat ut framförallt ”kapplöpningen om Afrika” som en företeelse värd att ta upp och reflektera över. I den lärobok som inte använder sig av begreppet ”kapplöpningen om Afrika” har man istället valt att använda sig av uttrycket ”huggsexan”, ett begrepp som generellt upplevs mer svårförstått än ”kapplöpningen”. Motiveringen från författarna är att detta har kommit att bli den allmänna benämningen på företeelsen.99
Från Asien presenterar man specifikt situationerna i Indien, Kina och Japan vid tiden för den moderna kolonialismens utbredning. USA och deras relation till både central- och Sydamerika presenteras även den i ett kortare stycke som belyser att det även existerat en ”amerikansk imperialism” detta beskrivs inte explicit i alla läroböcker men USA utelämnas inte heller helt. I läroböckerna beskriver man det som att kolonisationen av USA var avklarad vilket gav dem utrymme att rikta sin uppmärksamhet mot andra delar av världen. Ytterligare en faktor beskrivs kring att USA vid denna tid var världens ledande industriland, vilket ställde höga krav på en starkare import av råvaror och naturtillgångar.100 Detta ger dessutom en tydlig beskrivning över att det var de ekonomiska faktorerna som styrde USA:s intresseområden, och att det har skett en överföring av den traditionella europeiska orientalismen till USA.101
Flera av läroböckerna inleder eller nämner berättelserna kring Dr. Livingstone och Stanley när man presenterar den moderna kolonialismen. Det ger läsaren en uppfattning om att det rent företeelsemässigt är den afrikanska kontinenten som har kommit att spela huvudrollen i 98 Ammert. s.107
99 Larsson. s.230–234; Alla tiders historia A. 100 Larsson. s.235–236; Almgren et al. s.201 101 Said. s.424–425
29 kolonialismen framfart, något som även förstärks av de bilder som presenteras tillsammans med texten. Framställningen av Afrika förstärks på så sätt och inriktar sig på att visualisera de övergrepp som för tiden pågick över de flesta kolonialländerna och de bildexempel som är mest frekvent redovisat är händelserna i Kongo.102
Kolonialiseringen av andra kontinenter presenteras återigen genom de för läroböckernas viktigaste områden, det vill säga Indien, Kina och Japan. En av läroböckerna lyfter även upp en viss rysk imperialism som inte berörs något nämnvärt i de övriga läromedlen som undersökts, däremot läggs ingen större tid på att förklara hur österländska stater så som Ryssland bedrivit sin imperialism. Det största och starkaste fokuset ligger fortfarande vid de länder som ligger närmast den svenska kulturen och således det kulturella fokuset inom läroböckerna. Detta förstärker uppfattningen kring en gräns mellan öst och väst, en föreställning om styrka och underlägsenhet, karaktäristiska drag som vanligtvis tillfaller orienten och som skapar en distans till andra länder som ligger längre till öst, både geografiskt och kulturellt,103 en trend som fortsatt är påtaglig i våra svenska läroböcker med ett möjligt undantag för den senaste utgivna läroboken.104
Avkolonialiseringen och dess problematik presenteras med två skilda framställningar med en skiljelinje mellan de läroböcker som framställts före och efter 2011. De läroböcker som redovisar avkolonialiseringen före 2011 talar om den tredje världen men även begreppet ”u- länder” används för att beskriva de tidigare koloniernas beroendeställning till framförallt de västeuropeiska länder som tidigare varit deras kolonialherrar. Några ytterligare ansträngningar för att problematisera denna företeelse sker inte heller i en liknande utsträckning. En möjlig förklaring kring att denna utveckling blir uppenbar är det Hans Nyström uttrycker vad gäller läroböckernas utveckling. Han förklarar att försök till nyorientering och integrering av vissa områden som tidigare varit mer undangömt är en tuff utmaning. Problematiken, menar Nyström, ligger i att det är svårt att tillgodose alla kritiker och gruppers invändningar, något som dessutom bör vara Skolverket eller statens ansvar och inte den enskilda läroboksförfattaren.105
Utgåvor som utkommer efter 2011 talar istället om ett arv och att det fortfarande finns en större förklaring i den beroendeställning som blir uppenbar efter att de kolonialiserade länderna frigör
102 Almgren, et.al. s.199–201 103 Said. s.201
104 Almgren, et.al s.202–205; Larsson. s.235 105 Lozic. s.257
30 sig från deras tidigare förmyndare. Detta stämmer väl in på de motargument som förs in i läromedlen över tid. Precis som i flertalet andra läromedel lyfter man den ekonomiska aspekten som avgörande för varför denna utvecklingsprocess var möjlig. Det blir en naturlig återspegling av det kapitalistiska systemets inverkan på den moderna kolonialismens utveckling.106 I detta avsnitt lyfter man upp de länder som befinner sig i utveckling men samtidigt i en beroenderelation till olika europeiska länder. Detta gör att alla konflikter som presenteras ses som en produkt av kolonialismens arv. Exempel som statueras på den afrikanska kontinenten är nationen Sydafrika vilken fortsatt blir ett land med en stark segregering som sliter sönder landet inifrån, men ändå röstar fram en mörkhyad och afrikansk president i de fria val som genomförs 1994. Sydafrika blir ett tydligt exempel på en framgångsrik frihetskamp, de befinner sig också närmare Europa både beroendemässigt och kulturellt.107
En tydlig företeelse är att det starkaste fokuset vad gäller den moderna kolonialismen och dess konsekvenser förläggs till Afrika och Asien i så gott som alla läroböckerna. Däremot är det inte enbart dessa kontinenter som drabbas av kolonialismens efterbörd, fortsatta exempel som lyfts fram både i detta läromedel och i flera andra av de mer moderna läromedlen är Chile. Chile beskrivs som en nation med en demokratisk tradition som i början av 70-talet förvandlades till en militärdiktatur. Sydamerikanska länder får generellt sett ett mindre utrymme vad gäller dessa fördjupningar, en förklaring kring detta skulle kunna vara att uppfattningen av dessa nationer är att de vunnit sin självständighet över hundra år tidigare. Vilket ger en förklaring till en större medvetenhet i postkoloniala studier som ägnas alltmer utrymme i läroböckerna efter 2011.108 Gemensamt för böckerna inom A-kursen är att deras ingång lutar åt en mer traditionell och således mer västeuropeisk historieskrivning. Något som efter 2011 har förändrats till att behandla den moderna kolonialismen med en mer problematiserande och analyserande ingång, upplevelsen blir på så sätt att man försökt att vidga sitt synfält i hur man presenterar historien i läroböckerna.109