4. Resultat
4.7 Jämförelse 1905–1924 och 2005–2016
I denna resultatdel hamnar fokus på de uppenbarelser som rent textmässigt blir gällande både i de äldre läroböckerna och de mer moderna. Därav presenteras tre olika exempel som har varit tydligt framträdande i alla läroböckerna inom historieämnet, men där det avslutande exemplet fokuseras kring en bredare och mer generell tolkning i läroböckernas jämförelse.
Exemplet Livingstone och Stanley
Denna berättelse gör sig uppenbar i alla av de tre läromedlen före 1924 med omfattande förklaring kring hur dessa upptäcksmän gick tillväga för att fylla i de vita fläckarna på kartan över den afrikanska kontinenten. Berättelsen är dessutom närvarande i de två mer moderna läroböcker som är utformade före 2011. Här finns alltså en redovisning av samma historiska skeende på ett nästan identiskt sätt men med ett sekel mellan sig, där en av de mer specifika och upphöjda delarna är den numera klassiska berättelsen om när Mr. Stanley finner Dr. Livingstone efter en lång period av sökande och skall ha myntat uttrycket ” Dr. Livingstone
123 Karlsson et al. s.179 124 Loomba. s.26–27
35 förmodar jag?”. De äldre läroböckerna lyfter dessutom fram deras unika egenskaper vad gäller vilja och beslutsamhet, viljan att upptäcka det som ännu inte upptäckts.
De omnämningar som görs i den mer moderna läroboken ger mottagaren en berättelse som vittnar om tidsandan och hur man såg på vikten av att upptäcka kontinenter. En förmedling som ger läsaren en skräckinjagande bild av hur hanteringen av dessa kolonier fortlöpte. I relation till de äldre läromedlen, där ett starkt fokus ligger på hur framförallt Storbritannien förvaltade sina tillgångar, har det mer moderna läromedlet en bredare tolkning som innefattar mer än bara förklaringar kring hur viktigt det var för dessa kolonier att imperialismen blev en verklighet. En verklighet, som den beskrivs i de äldre läromedlen, plockar upp urbefolkningen ur det förtryckta mörker som de så primitivt levt i innan, till att istället få möta och tillgodoses med allt det positiva som kolonisatörerna och västerlandet hade att erbjuda. En uppenbar skillnad blir således att i de moderna läroböckerna beskrivs det som genomfördes i de flesta fall som negativt men med några undantag för det som har givits nationerna i efterhand, det vill säga influenser av västerländska kulturers olika uppfinningar och hjälpmedel. Till dessa uppfinningar hör exempelvis rättssystem, infrastruktur och språk. Dessa skapar förutsättningar för de nybildade nationerna att dessutom bli kvar i den beroendesituation som de än idag enligt den postkolonialistiska historieskrivningen lever i.
Alla tiders historia A inleder sitt kapitel som berör imperialismen och den moderna kolonialismen med att presentera denna berättelse. Ett sätt att fånga läsaren och att därav ha denna berättelse som utgångspunkt. Den framställs på detta vis:
”Doctor Livingstone, I presume?” Med denna berömda replik hälsade den amerikanska journalisten stanley den man som han efter nio månaders strapatser hittade i byn Ujiji vid Tanganyikasjön i Afrika. Året var 1871. På fler år hade man inte hört något från den kände missionären och upptäcktsresanden David Livingstone. Stanley hade därför av sin tidning skickats ut för att söka efter den försvunne…125
Detta sätt att inleda ett kapitel kring imperialism lutar sig mot vad Malmros och Ammert beskriver i sina avhandlingar. Nämligen den äldre framställningen av läroböcker där själva berättelsen är central och avgörande i lärobokens framställning.126 Alltså går man tillbaka till den konsensus om att det finns ett viktigt och avgörande huvudnarrativ som styr mycket av vad som kommer att presenteras i övrigt.127 Detta till trots är det av högsta intresse hur en sådan
125 Almgren et al. s.199. 126 Ammert. s.215
36 berättelse som innefattar två västerländska upptäcktsresanden ett sekel senare fortfarande lyfts fram som en av de viktigaste faktorer för att förklara i detta fall den afrikanska kontinentens kolonialisering.
Exemplet Kipling
Ytterligare exempel som är vanligt förekommande i de kapitel som berör kolonialismen och imperialismen i läroböckerna är Rudyard Kiplings dikt ”The white mans burden”. I de äldre läromedlen mellan 1905–1924 lyfts Kipling fram som en stor skald och på det stora hela en respekterad diktare med goda intentioner i en imperialistisk inriktning.128 Något som rimligtvis inte återspeglar Kiplings dikt som presenterats i de läromedel som har observerats mellan 2005– 2016. Där hamnar istället Kiplings dikt i ett fokus av att försöka förstå källmaterial och i förlängningen skapa en uppfattning kring hur tidsandan speglade agerandet i de olika kolonierna. I Epos 1b från 2011 möter läsaren olika källor från kolonialiseringstiden vilken Kiplings dikt ”The white mans burden” nyttjas som utgångspunkt. Frågorna som ställs kring denna källa grundar sig i en något mer analytisk och problematiserande ingång som kommit att dominera läromedlen från 2011 och framåt, något som även lyfts av Ammert och Danielsson Malmros.129
Källfrågorna som efterföljer läsningen formuleras med olika analyserande grund och har en relativt bred spridning där en av frågorna behandlar vad texten i sig självt innebär för att därefter fråga efter diktens syfte rent imperialistiskt. En av frågorna ställs utifrån vad texten säger om Kiplings syn på det ”icke-västerländska” folket. Andra frågor leder in eleverna på ett mer allmänbildande plan där man synliggör att Kipling också skrivit andra verk som har kommit att bli grunden för Kiplings starka sammankoppling med den moderna kolonialismen och imperialismen.130 Denna utformning är på inget sätt representerad i läroböckerna mellan 1905– 1924 där den berättande strukturen helt dominerar redovisningen av den moderna kolonialismen. Detta är också en faktor som lyfts av framförallt Ammert genom att belysa den aktörsstarka och berättande strukturen i läroböckerna från 1905–1924.131
Kipling statueras här som ett exempel på en aktör som har gått från att vara en erkänt god diktare i de äldre läroböckerna, till att istället stå som symbol för rasistiska och orientalistiska upplevelser som genomfördes under den moderna kolonialismens expansion. Denna typ av
128 Falk. s.293
129 Ammert. s.215; Danielsson Malmros s.392
130 Karlsson et al. s.186-187 131 Ammert. s.82–87
37 förskjutning förstärker bilden av att läroböckerna fortfarande förmedlar ingångar som representeras över hela seklet, men att detta görs utifrån andra perspektiv med ett mer analyserande och problematiserande angreppssätt.
Ett generellt grepp
När nu två av de mer tydligt närvarande exemplen lyfts genom läroböckernas olika framställning av Livingstone, Stanley och Kiplings framträdande, bör också en generell jämförelse redovisas för att på så sätt uppenbara vad som tenderar att fortsatt vara viktigt för läroböckerna inom historieämnet att presentera. Aktörer av denna ovan nämnda typ tenderar att återfinnas både i äldre och mer moderna läroböcker inom ämnet och redovisas med ett starkt historiskt värde. Även om läroböckerna utgivna för hundra år sedan presenterar dem utifrån ett annat perspektiv. En av de likheter som går att dra är i linje med vad Danielsson Malmros nämner kring att ett moraliskt historiebruk aktiveras då grupperingar i samhället behöver erkännas eller ges upprättelse. De äldre läroböckerna gör det i formen utav de kolonisatörer som riskerar sina liv för att på så sätt sprida den västerländska civilisationen, något som gör att stora delar av världens befolkning marginaliseras. Greppet som de moderna läroböckerna väljer att ta blir istället att lyfta de tragiska livsöden som denna typ av kapitalistisk expansion förde med sig. Man väljer helt enkelt att lyfta upp de utsatta människorna i kolonierna som offer och européerna som dess förövare, precis som tidigare nämnts i denna studie. Däremot råder det en tydlighet att det inte längre i samma utsträckning rör sig om specifika aktörer som bär ansvaret för hela skeenden utan att det rör sig om flertalet orsaker som leder fram till i vissa fall unika historiska skeenden. Ett perspektiv som tillika ställer krav på att läsaren har en stabil bakgrund och förståelse för vad området i sig självt innebär.132
Naturligtvis har en markant skillnad skett i läroböckernas framställning och utformning. Det har varit uppenbart redan innan detta arbete startade, men det är heller inte enbart att det har skett en förändring som är syftet. Utan framställningen av de historiska skeenden som vi finner viktiga att presentera i våra svenska läroböcker som har varit det främsta fokuset. De största och i min mening tydligaste dragen är således de som presenterats i resultatet ovan.
38