Nu när dikotomierna ”rena” och ”farliga” har teoretiserats mot en annan profession och genom det kvalitativa hantverket så kan vi ställa oss frågan: Är detta begreppspar fortsatt relevant att användas för att förstå professioner och professionell status? Jag har redogjort för att relationen mellan det rena och det farliga arbetet är mer komplext än vad Abbott menade och att statusfördelning följer andra teman än denna dikotomi. En möjlig tolkning till varför är att objektet, en välfärdsprofession och före detta semi-profession, är outforskad mark för Abbotts teori. Här är det viktigt att belysa Abbotts teori inte är motbevisad men att
appliceringen av teorin överensstämmer inte lika väl på välfärdsprofessioner som det gör på de klassiska professionerna. För välfärdsprofessionerna innebär inte arbetets renhet hög status medan det verkar vara fallet för de klassiska professionerna. Här hade det dock varit intressant att ta sig an de klassiska professionerna på ett liknande sätt som jag gjorde för att få
resonemangen kring status och statusfördelning i ord istället för statistiska samband.
Medan det kan diskuteras hur det ”rena” och ”farliga” fungerar som en dikotomi teoretiskt, så kan dessa begrepp säga mycket om en professions vardag, värderingar, driv och kärna som
koncept. Detta är värdefulla kunskapskällor, för det hjälper oss att förstå professionens
komplexa arbete och, därmed, hur vi ska förvalta den. Genom att gräva i det som konstituerar ”det rena” och ”det farliga” arbetet kan vi lära oss mycket om en profession. Jag har bidragit med detta till sjuksköterskeprofessionen där vi fått en inblick i vilka anledningar som ligger till grund för att personer väljer att utbilda sig till sjuksköterska, hur bilden av arbetet ser ut under utbildningen, vad utbildningen förbereder sjuksköterskan för, vad utbildningen inte förbereder sjuksköterskan för och hur sjuksköterskans bild av arbetet är en annan än vad den kliniska verkligheten kräver och så vidare. Detta är saker som är värdefulla för att förvalta professionen och få folk att vilja bli och vilja fortsätta arbeta som sjuksköterskor. Dessa kunskaper om professioner, för att förvalta eller för att teoretisera, kan vi få genom att utgå ifrån ”det rena” och ”det farliga” arbetet: Vi kan bygga upp en detaljerad bild av professionen genom att utgå från dessa begrepp.
Detta hade varit intressant att studera detta utifrån andra, en gång i tiden kallade, ”semi-professioner” (Olofsson & Pettersson 2011:24). Jag anser att genom att vi teoretiserar om dessa professioner utifrån ”det rena” och ”det farliga” så får vi fram professionens essens och kärna. Vad jag känner till har detta gjorts på journalist-professionen (Viscovi & Gustavsson; i Olsson 2013) och det har nämnts i förbigående i gränsdragningen mellan lärare och
lärarassistenter (Lindqvist et.al 2020:11). Men med utförligare studier av det ”rena” och det ”farliga” kommer att få en god överblick av vad dessa professioner kan och inte kan samt hur väl detta spelar in i deras faktiska arbete i olika verksamheter. När vi vet vad ”det farliga”, eller ”farligare”, är i en profession kan vi också synliggöra ett professionellt missnöje vilket kan vara anledningen till att folk säger upp sig eller slutar att utöva sin profession helt. Genom att anspela på ”det rena” kan vi också lära oss vad det är som får folk att vilja bli en del av en profession; vilka personliga driv och incitament som gör en viss profession lockande för vissa, men inte för andra. Detta är kunskap som kan ge oss en bättre idé om hur vi ska hantera inflödet till professioner som behövs i vårt samhälle, exempelvis sjuksköterskor och lärare. Här finns det också anledning att undersöka den externa statusen mot professioner, eftersom individer som inte påbörjar en utbildning till en profession rimligen finns i denna population. Vad är det som utifrån sett ger hög status? Hur påverkar detta hur vissa professioner, eller specialistinriktningar, värderas och innebär en sådan värdering ett intresse för professionen? Det finns många sätt att ta sig an professioner och jag uppmanar den som är intresserad av professionssociologi att gå denna väg i sina studier som jag har gjort: För det kan gagna både den teoretiska kunskapen- och förvaltandet av samhällets professioner.
Referenser
Abbott, A (1981). Status and Status Strain in the Professions. American Journal of Sociology, Volume 86, Number 4, s.819–835
Abbott, A. (1988). The system of professions: an essay on the division of expert labor. Chicago: Univ. of Chicago Press
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö̈: Liber Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Clausen, O. (2017). Färre arbetsuppgifter kan lösa sjuksköterskekris.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6811417 [2019-02-04] Corwin, R.G. (1961). Role Conception and Career Aspiration: A Study of identity in Nursing,
Sociological Quarterly, vol. 2, no. 2, pp. 69–86.
Currie, G., Finn, R. & Martin, G. (2010). Role Transition and the Interaction of Relational and Social Identity: New Nursing Roles in the English NHS, Organization Studies, vol. 31, no. 7, pp. 941–961.
Djurfeldt, G, Larsson, R & Stjärnhagen, O (2010). Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dworkin, R.W. (2002). Where Have All the Nurses Gone?, The Public interest, no. 148, pp. 23–36.
Ebaugh, H. R. F. (1988). Becoming an ex: the process of role exit. Chicago: Univ. of Chicago Pr.
Eliasson-Lappalainen, R, Meeuwisse, A & Panican, A (red.) (2009). Den berusade båten: en
vänbok till Sune Sunesson. Lund: Arkiv
Evetts, J (2011) A new professionalism? Challenges and opportunities. Current Sociology, no. 59:4. pp. 406-422.
Gesser, B (2015). Utbildning, jämlikhet, arbetsdelning. Andra ombrutna och översedda
upplagan Lund: Arkiv förlag i samarbete med Sociologiska institutionen vid Lunds universitet Giddens, A & Sutton, P W. (2017). Essential concepts in sociology. Second edition. Malden, MA: Polity
Hoare, K.J. (2016). Retaining new graduate nurses in practice; under-pinning the theory of reciprocal role modelling with 'routinisation' theory and transition shock, Social Theory &
Health, vol. 14, no. 2, pp. 224-238.
Letmark (2020). Intresset för att bli läkare och sjuksköterska ökar kraftigt. Nyhetsartikel i DN. https://www.dn.se/nyheter/sverige/intresset-for-att-bli-lakare-och-sjukskoterska-okar-kraftigt/ [Hämtad 2020-04-04]
Lindqvist P, Ackesjö H, Fonseca L, Gardesten J, Herrlin K, Nordänger U.K, Klope E och Johansson M. (2020). (Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna? (Forum för
professionsforsknings rapportserie 2020:1). Växjö: Linnéuniversitetet. https://lnu.se/globalassets/fsv/wp_fpf_2020_01.pdf
Lu, J.L.(2008). Organizational Role Stress Indices Affecting Burnout among Nurses, Journal of International Women's Studies, vol. 9, no. 3, pp 63-78
Linnéuniversitetet (2019). Sjuksköterskeprogrammet. Utbildningssida
https://lnu.se/program/sjukskoterskeprogrammet/vaxjo-ht/ [Hämtad 2020-04-04] Marteus, A-C. (2017). Sjuksköterskor ska inte bära tallrikar och tvätt. Ledare-artikel i Expressen. https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/sjukskoterskor-ska-inte-bara-tallrikar-och- tvatt/ [2019-02-04]
Olofsson, G & Petersson, O (red.) (2011). Med sikte på profession: akademiska
yrkesutbildningar vid ett nytt universitet. Lund: Ariadne
Olsson, Tobias (red.) (2013). Producing the internet: critical perspectives of social media. Göteborg: Nordicom Tillgänglig på Internet:
http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/publikationer-hela-pdf/978-91-86523-59-6.pdf Powell, D.L. (1972). Occupational Choice and Role Conceptions of Nursing Students, Social
R Core Team (2019). R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Vienna, Austria. URL: https://www.R-project.org/
Socialstyrelsen (2020). Sjuksköterska utbildad i Sverige. Hemsida.
https://legitimation.socialstyrelsen.se/legitimation/utbildad-i-sverige/sjukskoterska-utbildad-i-sverige/ [Hämtad 2020-06-07]
Startup, R. & Wilson, A. (1992) New roles for old: The need for change in nurse
socialisation, The International Journal of Sociology and Social Policy, vol. 12, no. 8, pp. 1-32.
Statistiska Centralbyrån (u.å). Lönesök – sjuksköterska.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/lonesok/Search/?lon=sjuksköterska. Hemsida. [Hämtad 2020-06-06] Svenska Läkarförbundet (u.å) Specialiseringstjänstgöring, ST.
https://slf.se/din-karriar/utbildning/st/ [Hämtad 2020-04-15]
Svensk sjuksköterskeförening (u.å) Det här är omvårdnad. https://omvårdnad.se/det-har-ar-omvardnad/ [Hämtad 2020-04-15]
Svensk sjuksköterskeförening (2020). Säkrare med sjuksköterskor än läkarstudenter.
Debattartikel. https://www.unt.se/asikt/debatt/sakrare-med-sjukskoterskor-an-lakarstudenter-5194002.aspx [Hämtad 2020-04-06]
Svensson. L (2019). Obeständiga arbetsdelningar – En studie om hur kontrollen över
arbetsuppgifter förskjuts mellan professioner på sjukhusavdelningar. Kandidatuppsats. http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?dswid=2622&pid=diva2%3A1305020&c=1&sear chType=SIMPLE&language=sv&query=obeständiga+arbetsdelningar&af=%5B%5D&aq=% 5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=au thor_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Svensson. L.G & Ulfsdotter Eriksson. Y (2009). Yrkesstatus. En sociologisk studie av hur
yrken uppfattas och värderas.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19737/1/gupea_2077_19737_1.pdf [Hämtad 2020-04-08]
Verschuren, P.J.M. & Masselink, H. (1997). "Role Concepts and Expectations of Physicians and Nurses in Hospitals", Social Science and Medicine, vol. 45, no. 7, pp. 1135–1138.
Vetenskapsrådet (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. PDF-fil. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2020-04-15]
Vårdförbundet (2019). Specialistsjuksköterska. https://www.vardforbundet.se/rad-och-stod/karriar-och-utveckling/karriarvagar/vidareutbildning-till-sjukskoterska/ [Hämtad 2020-04-05]
Weber, M (1978). Economy and Society. Berkeley: University of California Press.
Wyatt, J.F. (1978). "Sociological Perspectives on Socialization into a Profession: A Study of Student Nurses and Their Definition of Learning", British Journal of Educational
Bilaga 1 – Intervjuguide
Träningen till arbetet
Kommer du ihåg vad det var som fick dig till att vilja bli sjuksköterska?
Vad var det i sjuksköterskans arbete som lockade dig till att studera till sjuksköterska?
Vad fick du lära dig på sjuksköterskeutbildningen? • Kunskaper?
• Arbetssätt?
• Andra kompetenser? • Ämne?
Vad tänker du om din utbildning? Hur viktig har den varit för din yrkesroll? • Eller; fanns det brister som negativt påverkat din yrkesroll?
Vad är det som, i din egen åsikt, definierar sjuksköterskan och sjuksköterskans profession baserat på det du har fått lära dig på utbildningen och på yrkesförberedande praktik?
I arbetet
Vad skulle du säga är en sjuksköterskas riktiga arbetsuppgifter; utan sjukhusets krav på arbetsuppgifter?
Baserat på det du fick lära dig: Vad var det som arbetsmässigt, här menat typen av och
mängden av arbete, som skilde sig eller förhöll sig lika det som du trodde att du skulle arbeta
med när du studerade?
• Vad finns det för exempel på det?
• Hur skiljer det sig från bilden av arbetet du hade… o …innan du sökte till utbildningen?
o …under utbildningen?
Finns det arbetsuppgifter som du utför är helt i linje med vad som passar en sjuksköterska? • Vilka arbetsuppgifter är det? Hur stor del av arbetet tar det upp?
• Vilka arbetsuppgifter är det? • Hur stor del av arbetet tar det upp? • Kan inte någon annan göra det?
• Kan inte ni delegera det till någon annan?
Hur känner du, som utbildad sjuksköterska i ett professionellt sammanhang, för att utföra dessa arbetsuppgifter?
Ni kan ju delegera vissa arbetsuppgifter; vad är det för arbetsgifter? o Varför delegerar man arbetsuppgifter?
o Är det arbetsuppgifter som du som sjuksköterska vill slippa gör eller göra själva?
Om du hade kunnat forma dina egna arbetsuppgifter utifrån vad du anser passar din profession; vilka arbetsuppgifter hade din arbetsdag bestått av och inte bestått av då?
• Hur skiljer sig det från din nuvarande arbetsdag?
Anser du att det är möjligt för dig att kunna få en ”optimal arbetsdag”; förutom att du kan bestämma den själv?
• Varför/varför inte?
Har något av detta vi har diskuterat nu förändrats i samband med Corona-pandemin? • Vad för något?
Specialistinriktning
Skulle du kunna tänka dig att utbilda dig till specialistsjuksköterska? • Varför/varför inte?
Vilka specialistinriktiningar skulle du kunna tänka dig att utbilda dig till? • Vad är det med de/dessa inriktningar som är lockande för dig?
Finns det några specialistinriktningar som du absolut inte skulle kunna tänka dig att utbilda dig inom?
• Vilka? • Varför inte?
Om du ställer dem mot varandra: vad är det som gör lockande inriktning mer lockande än inte
lockande inriktning?
Diskussionsfrågor efter att informanten har fyllt i formuläret
Hur tänkte du när du gav inriktning antal poäng?
Om informanten har lagt till en inriktning:
• Vad gör man som specialistsjuksköterska med inriktning X?
Vad är det med den inriktningen som du förknippar med låg/mellanhög/hög status?
Hur mycket av vår diskussion tidigare; vad sjuksköterskans profession och arbete är, fanns med i tankegången när du rangordnade specialistinriktningarna?
Bilaga 2 – Formulär för professionell status
Som ett komplement till vår intervju och som ett redskap för att besvara min frågeställning har jag utformat detta formulär som jag vore tacksam om du ville fylla i. Nedanför finns det elva så kallade fasta inriktningar som en specialistsjuksköterska kan vara utbildad i. Dessa är hämtade från Vårdförbundets hemsida. Med denna uppgift skulle jag vilja be Dig att
rangordna dessa specialistinriktningar utifrån hur Du värderar dessa inriktningar vad gäller status. När uppgiften är gjord skulle jag vilja diskutera hur Du resonerade när du rangordnade inriktningarna och hur detta relaterar till det som intervjun hitintills har handlat om.
Så här gör Du
Denna uppgift kommer att grundas i ett poängsystem utifrån en 1 till 5-poängsskala. När Du värderar inriktningarna nedan så markerar Du en specialistinriktnings status genom att ge denna inriktning en viss poäng. Det lägsta poänget du kan ge är 1 poäng och det högsta poänget du kan ge är 5 poäng. Principen är att ju högre status Du värderar en inriktning, desto högre poäng ger Du den inriktningen. Om Du ger en inriktning höga poäng så motsvarar det en värdering till högre status, medan en inriktning som ges låga poäng motsvarar en värdering av inriktningen till lägre status. Samma poäng kan fördelas flera gånger om. Inriktningarna är placerade i kolumnen till vänster. Du anger poängen för en inriktning genom att skriva den på samma rad som inriktningen.
Som nämndes ovan så är dessa inriktningar enbart det som Vårdförbundet nämner som ”fasta”. Det finns flera inriktningar och om du känner till någon annan inriktning som du anser är värd att inkludera så är du välkommen att göra det och rangordna den. Då lägger du till den/de inriktningar du vill ta upp i de överblivna rutorna under de fasta inriktningarna och poängsätter den/de genom att skriva poängen på samma rad.
Användningen av värderingen i uppsatsen
Den värdering som du skapar kommer enbart att analyseras utifrån specialistinriktningarna som kommer att utgöras av flera värderingar som andra informanter har skapat. Detta
kommer jag att göra i syfte att undersöka om det finns en ”typisk” värdering av dessa specialistinriktningar av sjuksköterskor. Detta kommer jag att undersöka genom att redovisa en inriktnings medelpoäng och standardavvikelse (den genomsnittliga skillnaden i poäng som varje informant har givit en inriktning). Detta kommer jag sedan att analysera tillsammans med de samlade resonemangen kring värderingarna och tillsammans med de frågor som intervjun hitintills har utgjorts av. I likhet med intervjun så kommer din fullständiga värdering eller ditt ensamma resonemang inte att analyseras i sin ensamhet. Denna uppgift ställer
samma etiska krav på mig som forskare som intervjun i sin helhet.
Vänligen ange hur Du värderar dessa specialistinriktningar utifrån hur du värderar status genom poängskalan 1 till 5 (Högre poäng=högre status, lägre poäng=lägre status). Samma poäng kan ges flera gånger.
Specialistsjuksköterska med inriktning… Poäng:
Ambulanssjukvård Anestesi Distriktssköterska Intensivvård Medicin Kirurgi
Onkologi
Operation
Psykiatri
Äldrevård