Förslag: Migrationsverket ska få ha direktåtkomst till uppgifter från Skatteverket (beskattningsdatabasen), Kronofogdemyn-digheten (utsöknings- och indrivningsdatabasen) samt Försäk-ringskassan (socialförsäkringsdatabasen), om uppgifterna behövs för handläggning av ansökningar om ICT-tillstånd eller ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller för kontroll av sådana tillstånd.
Skälen för förslaget: I betänkandet Stärkt ställning för arbets-kraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91) föreslås det att Migrationsverket ska få direktåtkomst till Skatteverkets be-skattningsdatabas, Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas samt Försäkringskassans och Pensionsmyndig-hetens socialförsäkringsdatabas i ärenden som rör permanenta uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. Det anges i betänkandet att denna direktåtkomst behövs för att Migrationsverket ska kunna kontrollera t.ex. att anställningsvillkoren är uppfyllda och för att motverka utnyttjande och missbruk av reglerna för arbetskrafts-invandring. I betänkandet bedöms nyttan av en sådan åtkomst överväga de integritetsskäl som talar mot direktåtkomsten. Möjlig-heten till direktåtkomst bedöms medföra bl.a. en ökad effektivitet vid handläggningen och bättre möjlighet att ge service till enskilda.
De överväganden och bedömningar som görs i betänkandet gör sig gällande även i fråga om ärenden som rör ICT-tillstånden. Även för dessa tillstånd, som är kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd, behöver Migrationsverket från olika aktörer få tillgång till uppgifter i fråga om arbetstagaren, värdföretaget och arbetsgivaren. Uppgifterna behövs för att kunna kontrollera lämnade uppgifter om t.ex. utlänningens ersättning och
värdföretagets skötsamhet beträffande skatter och avgifter. När det gäller värdföretagen är det av vikt att Migrationsverket får ta del av uppgifter om bl.a. verksamhetens art, omsättning, inbetalda skatter och avgifter för att kunna få en bild av verksamheten och bedöma om det rör sig om en seriös och aktiv verksamhet. Uppgifterna är av betydelse för att Migrationsverket ska kunna göra den prövning som direktivet kräver i fråga om avslag, förlängning eller återkallelse av ett ICT-tillstånd på ett rättssäkert och ändamålsenligt sätt (se avsnitten 8.1 och 8.2). Genom en direkt-åtkomst till databaserna kan Migrationsverket på ett snabbt och effektivt sätt få tillgång till de underlag som behövs för att bedöma t.ex. om utlänningens anställningsvillkor uppfyller kraven för att ett tillstånd ska beviljas (se t.ex. avsnitt 7.8) eller om värdföretaget har uppvisat en sådan misskötsamhet att ett tillstånd inte ska beviljas (se avsnitt 8.1.2).
Vilka uppgifter som Migrationsverket behöver få tillgång till diskuteras utförligt i betänkandet Personuppgiftsbehandling på utlännings- och medborgarskapsområdet (SOU 2015:73). Det är lämpligt att Migrationsverket vid handläggning av ärenden om ICT-tillstånd och ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får tillgång till i huvudsak motsvarande uppgifter som redovisas i betänkandet. När det gäller direktåtkomsten till utsöknings- och indrivningsdatabasen bör den, utöver vad som föreslås i betänkandet SOU 2015:73, även omfatta uppgifter om de berörda personernas identitet (2 kap. 5 § första stycket 1 och 2 lagen [2001:184] om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet). Tillgången till dessa uppgifter bedöms nödvändig för att det ska stå klart att även identitetsuppgifter avseende de berörda personerna ska kunna lämnas ut. För att kunna bedöma ett företags seriositet bör Migrationsverket dessutom ha direktåtkomst till uppgifter om näringsförbud och om beslut, betalning och redovisning i ett ärende (2 kap. 5 § första stycket 4 och 7 lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet).
Nyttan av att Migrationsverket får direktåtkomst bedöms överväga de integritetsaspekter som talar mot. Som anges i av-snitt 19 utstationeras nämligen många utlänningar hit från tredjeland. Det kan därför förväntas att Migrationsverket kommer att handlägga ett inte obetydligt antal ansökningar om ICT-tillstånd och ICT-ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse varför
Ds 2017:3 Direktåtkomst
kraven på effektivet gör sig starkt gällande även i fråga om handläggningen i dessa ärenden. Som anges i betänkandet Personuppgiftsbehandling på utlännings- och medborgar-skapsområdet (SOU 2015:73) kan det finnas vissas integritetsrisker med direktåtkomst. Med hänsyn till integritetsaspekten bör direktåtkomsten begränsas till sådana uppgifter som Migra-tionsverket har behov av i dessa ärenden. Att MigraMigra-tionsverket får direktåtkomst till uppgifterna innebär inte att det är lämpligt att all personal hos myndigheten, eller ens all personal på den enhet som ska fullgöra uppgiften, får obegränsad tillgång till samtliga uppgifter. Myndigheten bör i stället begränsa tillgången till uppgifter till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter (jfr 16 § utlänningsdatalagen [2016:27]). Det är Migrationsverkets ansvar att säkerställa att åtkomsten begränsas på ett ändamålsenligt sätt. (Se vidare SOU 2015:73 s. 383 f. om integritetsrisker och skyddsåtgärder vid direktåtkomst.)
För att sekretessbelagda uppgifter ska kunna bli tillgängliga föreslås sekretessbrytande bestämmelser. När uppgifterna förs in Migrationsverkets verksamhet blir sekretesskyddet, såsom anges i betänkandet SOU 2015:73, s. 387, något starkare för de uppgifter som Migrationsverket får från Försäkringskassan och oförändrat för de uppgifter som verket får från Kronofogdemyndigheten (11 kap. 4 och 8 §§ och 37 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). För uppgifter från Skatteverket blir skyddet något svagare, eftersom vissa av uppgifterna omfattas av absolut sekretess hos Skatteverket. Något behov av att stärka skyddet för dessa uppgifter när de förs över till Migrationsverket bedöms dock inte finnas. Uppgifterna är nämligen i huvudsak sådana som redan förekommer hos Migrationsverket i ärenden om arbetstillstånd (se vidare SOU 2016:91 s. 92 f.).
Sammantaget bedöms det ändamålsenligt att Migrationsverket får direktåtkomst till uppgifter från Skatteverket (beskatt-ningsdatabasen), Kronofogdemyndigheten (utsöknings- och indrivningsdatabasen) och Försäkringskassan (socialförsäkrings-databasen) i ärenden som rör tillstånd för företagsintern för-flyttning. Bestämmelser med sådan innebörd föreslås.
De föreslagna bestämmelserna utformas efter förebild av motsvarande förslag i SOU 2016:91.