Uppehållstillstånd
En utlänning som vistas i Sverige i mer än tre månader ska ha ett uppehållstillstånd (2 kap. 5 § utlänningslagen [2005:716], härefter förkortad UtlL). Uppehållstillstånd kan ges för viss tid (tids-begränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Ett uppehållstillstånd ska sökas och vara be-viljat före inresan i Sverige. Från denna huvudregel finns dock flera undantag (5 kap. 18–19 §§ UtlL).
Kravet på uppehållstillstånd gäller inte för medborgare i de nordiska länderna. Det gäller inte heller för EES-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt i Sverige eller för utlänningar som har visering för längre tid än tre månader (2 kap.
8 b § UtlL).
Arbetstillstånd
En utlänning som ska arbeta i Sverige på grund av en anställning här eller utomlands ska ha ett arbetstillstånd (2 kap. 7 § UtlL).
Kravet på arbetstillstånd gäller inte för medborgare i de nordiska länderna eller en utlänning som har uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd(2 kap. 8 c § UtlL). Undantag från kravet på arbetstillstånd gäller också för vissa yrkesgrupper som anges i utlänningsförordningen (2006:97), härefter förkortad UtlF. Exem-pelvis undantas anställda i en internationell koncern som i samman-lagt tre månader under en tolvmånadersperiod ska delta i praktik, internutbildning eller annan kompetensutveckling hos ett företag i Sverige som ingår i koncernen och utlänningar som inom ramen för en affärsuppgörelse ska delta i utbildning, genomföra tester,
för-bereda eller avsluta leveranser eller delta i liknande aktiviteter i Sve-rige (5 kap. 2 § första stycket 12 och 13 UtlF).
Ett arbetstillstånd får enligt 6 kap. 2 § UtlL beviljas en utlänning som erbjudits en anställning som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig. Det innebär att inkomsten från den erbjudna heltids- eller deltidsanställningen måste vara av sådan storlek att han eller hon inte behöver försörjningsstöd för att täcka sina kostnader för bl.a. boende och uppehälle (prop. 2007/08:147 s. 59).
Det krävs också att de erbjudna anställningsvillkoren inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen (6 kap. 2 § första stycket UtlL). För att säkerställa att så inte är fallet ska sammanslutningar av arbetstagare inom det verksamhetsområde som tillståndet avser i regel ges tillfälle att yttra sig i tillståndsärendet (5 kap. 7 a § UtlF). Ett arbetstillstånd efter anställningserbjudande får ges endast om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU. Det innebär bl.a. att det s.k. unionsföreträdet i 6 kap. 2 § andra stycket UtlL måste respekteras. Unionsföreträde innebär att det egna landets befolkning samt befolkningen i EU/EES och Schweiz ska ha företräde till befintliga arbetstillfällen.
Arbetstillstånd ska ges för viss tid (6 kap. 1 § UtlL) och beviljas normalt för tid motsvarande anställningstiden. Ett arbetstillstånd får dock inte avse längre tid än två år. Om anställningen förlängs, kan arbetstillståndet efter ansökan förlängas i motsvarande ut-sträckning utan att utlänningen först behöver lämna Sverige.
Förlängning kan ske vid ett eller flera tillfällen. Den sammanlagda tillståndstiden får vara högst fyra år. Om det finns särskilda skäl får dock den sammanlagda tiden vara sex år (6 kap. 2 a § andra stycket UtlL).
Ett arbetstillstånd ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet endast knytas till ett visst slag av arbete (6 kap. 2 a § tredje stycket UtlL).
Ett arbetstillstånd ska i regel sökas och vara beviljat före inresan i Sverige. Från denna huvudregel finns dock flera undantag (6 kap.
4 § UtlL).
I 6 a kap. UtlL finns särskilda bestämmelser om uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning, s.k. EU-blåkort. Ett EU-blåkort är ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd för
Ds 2017:3 Huvuddragen i gällande ordning
personer som har relevant och särskild kompetens i form av högre yrkeskvalifikationer.
Utstationering av arbetstagare
Bestämmelser om utstationering av arbetstagare finns i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare (utstationerings-lagen). Med utstationerad arbetstagare avses enligt 4 § utstationeringslagen varje arbetstagare som vanligen arbetar i ett annat land men som under en begränsad tid utför arbete enligt 3 § samma lag i Sverige. Enligt 3 § avses med utstationering bland annat när en arbetsgivare sänder arbetstagare till Sverige till en arbetsplats eller till ett företag som tillhör koncernen. Ett anställningsförhållande ska råda mellan arbetsgivaren och arbetstagaren under utstationeringstiden.
Enligt 10 § utstationeringslagen ska en arbetsgivare anmäla en utstationering till Arbetsmiljöverket senast när en utstationerad arbetstagare påbörjar sitt arbete i Sverige om verksamheten här pågår längre tid än fem dagar. Vidare anges i 11 § samma lag att arbetsgivaren ska utse en kontaktperson i Sverige och anmäla honom eller henne till Arbetsmiljöverket. En sanktionsavgift ska tas ut om en arbetsgivare har överträtt bestämmelserna i 10 och 11 §§ utstationeringslagen. Av förordningen (2013:352) om anmäl-ningsskyldighet vid utstationering av arbetstagare framgår närmare vilka uppgifter som en anmälan ska innehålla.
Återkallelse av uppehållstillstånd och arbetstillstånd
Bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd och arbets-tillstånd finns i 7 kap. UtlL. Dessa arbets-tillstånd får återkallas bl.a. för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller som medvetet har förtigit omständigheter som varit av betydelse för att få tillståndet. För en utlänning som rest in i Sverige får ett uppe-hållstillstånd återkallas om han eller hon utan arbetstillstånd be-driver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd, om en anställ-ning upphört under pågående uppehålls- och arbetstillståndsperiod eller om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig
underrättelseverksamhet i Sverige eller något annat nordiskt land.
Vidare ska ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § UtlL återkallas om förutsättningarna för arbetstillståndet av något annat skäl än att anställningen har upphört inte längre är uppfyllda eller om utlänningen inte inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag har påbörjat arbetet.
I 6 a kap. UtlL finns särskilda bestämmelser om återkallelse av ett EU-blåkort.
Uppehållstillstånd för familjemedlemmar
Av 5 kap. 3 § UtlL framgår att uppehållstillstånd på minst ett år ska ges till en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige samt till barn till anknytningspersonen eller till hans eller hennes make eller sambo under förutsättning att barnet är under 18 år och ogift.
Även om det föreligger en rätt till uppehållstillstånd, får till-stånd vägras i vissa särskilt angivna fall. Till exempel får tilltill-stånd vägras om oriktiga uppgifter medvetet har lämnats eller omständig-heter medvetet har förtigits som är av betydelse för att få uppe-hållstillstånd eller om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Vidare ska uppehållstillstånd vägras i fall av månggifte (5 kap. 17 a och 17 b §§ UtlL).
I lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige finns bestämmelser som ska ha företräde framför bestämmelserna i utlänningslagen. Den tids-begränsade lagen innebär bl.a. begränsningar av möjligheten till familjeåterförening genom skärpta regler i fråga om försörjningskrav. Den tidsbegränsade lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 och ska gälla i högst tre år.