Bedömning: Förslagen bedöms leda till marginellt ökade kostnader för Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Centrala studiestödsnämnden. Dessa kostnader ska hanteras inom myndigheternas befintliga anslag.
Skälen för bedömningen Samhällsekonomiska konsekvenser
Det är svårt att bedöma i vilken omfattning som förslaget att införa särskilda tillstånd för arbete och vistelse för företagsintern förflyttning kommer att innebära en ökning av antalet personer från tredjeland som arbetar och vistas här. Under år 2015 beviljades ca 13 000 arbetstillstånd, vilket är en ökning i förhållande till år 2014 då ca 11 000 arbetstillstånd beviljades. Från januari 2016 till november 2016 beviljades ca 11 000 arbetstillstånd. Det framgår dock inte hur många arbetstagare som är anställda av arbetsgivare i Sverige eller som har utstationerats hit av arbetsgivare i tredjeland.
Sedan juli 2013 är utstationerande arbetsgivare skyldiga att anmäla utstationeringar till Arbetsmiljöverket. Av statistikuppgifter från Arbetsmiljöverket om utstationering från arbetsgivare i tredjeland framgår att det främst rör sig om utstationering från Indien, Kina, USA och Japan, framför allt för tjänstgöring inom telekommunikation- och databranscherna. Det som anges i anmälan är sätet för det utsändande företaget, vilket inte behöver innebära att nationaliteten på den utstationerade arbetskraften är densamma. Mellan juli 2013 och november 2016 har ca 125 000 personer – utstationerade från företag både inom och utanför EU – registrerats i utstationeringsregistret. Av dessa har ca 32 000 vistats
här längre tid än 90 dagar. Eftersom det stora flertalet av de som utstationeras till Sverige är här under en kortare tid än vad direktivet kräver (vistelsen ska överstiga 90 dagar för att ett ICT-tillstånd ska kunna beviljas) torde många av de som utstationeras hit inte falla in under ICT-direktivets tillämpningsområde. Av de utlänningar som utstationeras hit för en längre tid än 90 dagar finns det inte några uppgifter om hur många av dem som förflyttas hit inom en koncern och därmed skulle kunna omfattas av de nya reglerna om ICT-tillstånd.
Det framgår inte av statistikuppgifterna hur många uppe-hållstillstånd som har beviljats till medföljande familjemedlemmar till den som beviljats uppehålls- och arbetstillstånd vid ut-stationering från tredjeland.
Konsekvenser för det allmänna
Det finns redan enligt nuvarande regler i utlänningslagen möjlighet att ansöka om och beviljas uppehålls- och arbetstillstånd för utstationering av personal från länder i tredjeland för kortare eller längre tids tjänstgörning i Sverige. Till skillnad från ICT-till-stånden, som endast kan beviljas för vistelser som överstiger 90 dagar, finns det enligt gällande ordning ingen begränsning på en lägsta tid för vilken tillstånd kan beviljas.
Införandet av ett särskilt tillstånd för företagsintern förflyttning av personal bedöms endast marginellt påverka de myndigheter som hanterar utlänningsärenden. De uppgifter som Migrationsverket ska kontrollera innan ett ICT-tillstånd ska beviljas eller förlängas är i princip uppgifter som verket redan enligt nuvarande ordning hanterar inom ramen för sin verksamhet. Detsamma gäller för prövning av en ansökan om uppehållstillstånd för familjemedlem till den som beviljas ICT-tillstånd. Inte heller möjligheten till rörlighet mellan EU:s medlemsstater med stöd av ICT-tillstånd bedöms medföra mer än marginellt ökade arbetsinsatser från Migrationsverkets sida. Kostnaderna ryms inom befintliga anslag.
Förslaget innebär att Migrationsverkets beslut i ärenden om ICT-tillstånd ska kunna överklagas till migrationsdomstolarna.
Antalet överklaganden till domstol kan dock förväntas bli relativt få. Med hänsyn till att det redan i dag finns en möjlighet för
Ds 2017:3 Kostnader och andra konsekvenser
utlänningar att ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd och få sin sak prövad i domstol bör de nya ärendena inte leda till annat än marginella kostnadsökningar. Dessa kostnader ryms inom befintliga anslag.
De föreslagna ändringarna i studiestödslagen (1999:1395) bedöms endast ha en marginell påverkan på kostnaderna för studiestöd och ryms inom befintliga anslag.
De föreslagna ändringarna i lagen (2013:156) om samhälls-orientering för vissa nyanlända invandrare bedöms inte i någon större utsträckning påverka storleken på den målgrupp som kommunerna är skyldiga att erbjuda samhällsorientering. De familjemedlemmar som kan komma i fråga för uppehållstillstånd på grund av anknytning till innehavare av ICT-tillstånd kan redan enligt gällande ordning beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en arbetskraftsinvandrare och ska i sådana fall erbjudas samhällsorientering av kommunerna. Det totala antalet familjemedlemmar som ska erbjudas familjeorientering förväntas därför inte öka.
Det föreslås att Migrationsverket ska få direktåtkomst till vissa personuppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas, Kronofogde-myndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas och Försäk-ringskassans socialförsäkringsdatabas. Den föreslagna direktåt-komsten bör leda till ett effektivare informationsutbyte och därmed också ett effektivare utnyttjande av de berörda myndig-heternas resurser. På sikt bör därför förslagen leda till ekonomiska besparingar för myndigheterna genom att den administrativa bördan minskar. I det inledande skedet kan dock förslagen leda till vissa kostnader för myndigheterna i samband med att de anpassar sina it-system till direktåtkomsten. I likhet med vad som anges i betänkandet Personuppgiftsbehandling på utlännings- och medborgarskapsområdet (SOU 2015:73) bedöms dessa kostnader dock bli begränsade och inte större än att de myndigheter som berörs kan finansiera ökningen inom befintliga anslagsramar.
Konsekvenser för företag
Väl fungerande kompetensförsörjning är avgörande för företags internationella konkurrenskraft. Underlättande av personrörlighet
för viktiga personalkategorier stärker också företags möjligheter att delta i de globala värdekedjorna utifrån en etablering i Sverige, genom t.ex exportverksamhet. Bra och tydliga regelverk är ett centralt redskap för att kunna attrahera spetskompetens och investeringar i Sverige. Möjligheten till ICT-tillstånd införs för att ge värdföretagen nya färdigheter och kunskaper och syftar till att underlätta för multinationella företag att använda sin personal på bästa sätt. Det införs också en tidsfrist för handläggningen vilket bör gagna företagen. Förslagen bör sammanfattningsvis gynna företagen och leda till förbättrade ekonomiska möjligheter för dessa.
Konsekvenser för jämställdhet
Betydligt fler män än kvinnor ansöker om arbetstillstånd i Sverige, vilket även torde få genomslag på antalet ansökningar om tillstånd för företagsintern förflyttning. Även om förslaget är könsneutralt utformat kommer därför fler män än kvinnor att direkt beröras.