Förslag: De bestämmelser som behövs för att genomföra ICT-direktivet ska huvudsakligen föras in i ett nytt kapitel i utlän-ningslagen. Frånsett denna särreglering ska, om inte annat före-skrivs, de allmänna reglerna i utlänningslagen gälla.
Det kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd som ger en utlänning rätt att resa in, vistas och arbeta vid ett företag (värdföretag) som är etablerat i Sverige och är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern ska betecknas ICT-tillstånd.
Ett arbetstillstånd enligt de allmänna reglerna ska inte få beviljas om utlänningen avser att arbeta i Sverige inom ramen för en sådan företagsintern förflyttning som avses i det nya kapitlet och utlänningen inte tillhör en sådan kategori av personer som är undantagen från möjligheten att beviljas ett tillstånd för företagsintern förflyttning.
Skälen för förslaget
Ett nytt kapitel i utlänningslagen
Utlänningslagens bestämmelser om arbetstillstånd är i huvudsak generella och gäller för alla slag av arbeten. ICT-direktivet och dess bestämmelser utgör därmed en särreglering i och med att det endast omfattar villkor för inresa och vistelse för arbete med ställning som chef, specialist eller praktikant inom ramen för företagsintern förflyttning av personal.
Utgångspunkten vid genomförandet av ICT-direktivet bör vara att inte skapa en alltför avvikande särreglering och att behålla
nuvarande regler för arbetskraftsinvandring så mycket som det är möjligt. I artikel 2.3 anges även att direktivet inte ska påverka medlemsstaternas rätt att utfärda andra uppehållstillstånd än ICT-tillstånd för alla anställningsändamål för tredjelandsmedborgare som inte omfattas av direktivet.
Vid tidigare genomföranden av EU-direktiv som avviker från utlänningslagens systematik har bestämmelser tagits in i särskilda kapitel i utlänningslagen (se t.ex. 6 a kap. UtlL om EU-blåkort, prop. 2012/13:148). Det bedöms vara mest lämpligt att även i detta fall ta in nationella bestämmelser som genomför direktivet i ett nytt kapitel i utlänningslagen.
Enligt direktivet ska tillståndet för en person som är föremål för företagsintern förflyttning betecknas ”ICT”. För att genom-förandet av direktivet ska bli tydligt och för att särskilja detta uppehålls- och arbetstillstånd från andra arbetstillstånd bör beteck-ningen ICT-tillstånd användas i de nya bestämmelserna.
Ett ICT-tillstånd är ett kombinerat uppehålls- och arbets-tillstånd. Frånsett den särreglering som ställs upp i förslaget till ett nytt kapitel i utlänningslagen bör de allmänna reglerna i utlännings-lagen, t.ex. vad gäller avvisning och utvisning samt merparten av förfarandereglerna, gälla.
Endast ICT-tillstånd ska kunna beviljas vid sådan företagsintern förflyttning som avses i ICT-direktivet
Efter att ICT-direktivet har genomförts i svensk rätt kommer de allmänna bestämmelserna om arbetstillstånd att gälla vid sidan av bestämmelserna om företagsintern förflyttning i det nya kapitlet.
En fråga i detta sammanhang är om medlemsstaterna tillåts bevilja en utlänning som är föremål för sådan företagsintern förflyttning som avses i ICT-direktivet andra uppehålls- och arbetstillstånd än tillstånd som avses i direktivet.
Enligt artikel 2.3 ska ICT-direktivet inte påverka medlems-staternas rätt att utfärda andra uppehållstillstånd än de tillstånd för person som är föremål för företagsintern förflyttning som omfattas av detta direktiv, för alla anställningsändamål för tredjelands-medborgare som inte omfattas av detta direktiv. Denna bestäm-melse torde innebära att medlemsstaterna inte kan bevilja ett uppehålls- och arbetstillstånd enligt de allmänna reglerna om
Förhållandet till nuvarande regler om arbetskraftsinvandring Ds 2017:3
personen i fråga omfattas av ICT-direktivets tillämpningsområde.
Ett skäl till att så bör vara fallet är att ICT-direktivets bestäm-melser skulle kunna kringgås om det står medlemsstaterna fritt att tillämpa ett annat regelverk än det som slås fast i ICT-direktivet.
Kommissionen har även vid ett kontaktkommittémöte angående genomförandet av direktivet informerat medlemstaterna om att kommissionen anser att de bestämmelser som införs med anledning av ICT-direktivet ska ha företräde framför andra nationella bestämmelserna om uppehålls- och arbetstillstånd. En annan ordning skulle enligt kommissionen stå i strid med EU-rätten.
Det bör mot denna bakgrund införas en bestämmelse i 6 kap.
2 § UtlL om att bestämmelserna i det nya kapitlet om tillstånd för företagsintern förflyttning ska ges företräde framför de allmänna bestämmelserna om arbetstillstånd. Bestämmelsen bör utformas så att ett arbetstillstånd enligt de allmänna reglerna inte ska få beviljas om utlänningen avser att arbeta i Sverige inom ramen för en sådan företagsintern förflyttning som avses enligt ICT-direktivet och utlänningen inte tillhör en sådan kategori av personer som är undantagen från möjligheten att beviljas ett tillstånd för företagsintern förflyttning (se vidare avsnitt 6).
Det kan i sammanhanget nämnas att en liknande bestämmelse som artikel 2.3 i ICT-direktivet finns i artikel 3.4 i direktiv (EU) nr 2009/50/EG om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (blåkortsdirektivet). I blåkortsdirektivets artikel anges emellertid inte att medlems-staternas rätt att utfärda nationella tillstånd är begränsad till att gälla för anställningsändamål som inte omfattas av direktivet. I ett nyligen presenterat ändringsförslag av blåkortsdirektivet (KOM(2016) 378 final) föreslås dock att den aktuella bestämmelsen ändras. Av kommissionens motivering framgår att avsikten med ändringen är att det inte längre ska vara möjligt för medlemsstaterna att bevilja nationella uppehålls- och arbetstillstånd för personer som omfattas av blåkortsdirektivets tillämpningsområde.