• No results found

4. Resultat

4.1. Direkta digitala marknadsföringskanaler (mejl)

Följande kapitel redogör för studiens resultat gällande marknadsföringsaktiviteter via mejl.

4.1.1. Utfall som resulterade i co-creation

I de fall då mejlutskick upplevdes som något positivt (co-creation) uttryckte flera respondenter att det berodde på att de kunde välja att ta del av värdeerbjudandet från värdeleverantören vid ett tillfälle då det passade dem. Respondenterna ansåg detta vara positivt då dessa inte störde i den utsträckning som det gjorde vid marknadsföringsaktiviteter via Facebook. Vilket exempelvis kunde utläsas av svaret från respondent 8. (R8): För på Facebook dyker det upp sådär snabbt. På mejlen kan jag ändå gå tillbaka och kolla på det senare. Istället för att översköljas av reklam, vilket ett antal respondenter uttryckte när de fick frågan om hur de föredrog att få digital reklam; (R1): Att få det via mejl, för då väljer jag själv när jag ska titta på det och slipper bli bombarderad. Av materialet som hade insamlats kunde det utläsas att en fördel med mejlutskick var att respondenterna själva fick välja när de skulle ta del av värdeerbjudandet som hade presenterats för dem. Därmed behövde de inte utsättas för stora mängder reklam när de inte upplevde det som passande.

Vidare nämnde respondent två att större mejl som skickades mer sällan uppskattades mer än flertalet små mejl då han som konsument upplevde värdet i mejlet mer om det inte försvann i mängden.

(R2): (...) de skickar liksom då och då ett litet större mejl med information om en massa olika spel istället för att skicka så fort det kommer ett nytt erbjudande det uppskattar jag ganska mycket för då kan jag liksom öppna det och lägga stort fokus på det istället för att i stort sett strunta i det för att man förlorar värdet i mängden tycker jag.

Respondent två förklarade att han upplevde ett högre värde av att få värdeerbjudanden som han var intresserad av, snarare än värdeerbjudanden som

inte gav något. Vilket framkom bättre i de mejl med mer information men med en lägre frekvens. Flertalet respondenter lade även vikt vid att mejl var uppskattat då de kom från sådana värdeleverantörer som de självmant valt att få ifrån, vilket till exempel respondent åtta berättade eftersom hon upplevde mejl som mer positivt än Facebook då hon i de flesta fall valt att få mejl självmant, om så inte var fallet avregistrerade sig hon från nyhetsbrevslistorna.

(R8): Jag tror att det är att på mejlen har jag gått in själv och valt att prenumerera, även om jag kanske blev tvungen att göra det för att vara medlem. Men jag har ändå valt det själv. Detta var även fallet bland flertalet andra respondenter. Efter intervjuerna kunde ett samband utläsas från respondenternas svar, nämligen att de ansåg att marknadsföringsaktiviteter via mejl påverkade deras nöjdhet positivt om den kom i lagom mängd. Några respondenter uttryckte även om mejl inkom från en värdeleverantör fick det dem att handla hos denne istället för hos en konkurrent där denne inte fick värdeerbjudanden ifrån, vilket kan exemplifieras av respondent tio uttalande.

(R10): Ja men jag tycker att jag blir väldigt nöjd och det gör ju troligtvis att jag går och handlar där. Tex Coop som ligger lite längre bort, jag är inte medlem där och då får jag ingen reklam och då är jag inte lika nöjd med dem så absolut den ökar.

4.1.2. Utfall som resulterade i no-creation

Vid frågor kring om respondenterna upplevde mejlutskick som störande kom ett antal respondenter fram till att de inte hade någon större påverkan på deras nöjdhet då de inte störde sig på varken företagens agerande eller utskick. Vidare frågor ställdes kring hur respondenterna hanterade mejlutskick, i de fall då respondenterna kom fram till att mejlen förblev obemärkta lämnades mejlen ofta olästa i inkorgen och ansågs därav inte tillföra någonting till vare sig konsumenten eller företaget i fråga. (R1): Är det så att säga reklam så blir de aldrig lästa utan de bygger på hög.

Vid de tillfällen då mejlutskick resulterade i no-creation uppgav flertalet respondenter att värdeerbjudanden hade presenterats av företag men att intresset hade varit bristfälligt vid tillfället då värdeerbjudandet presenterats. Det kvarstod dock ett intresse för företaget, varpå respondenterna fortsatte att hålla kontakten med företaget, om än inte lika aktivt. I sådana fall lät respondenten ofta inkorgen ligga orörd då det varken tillförde något värde eller gjorde denne speciellt irriterad i dagsläget men det fanns fortfarande potential för framtida värdeskapande. (R4): företag som man kanske har en någorlunda positiv syn på men man

kanske inte är jätteintresserad just nu av det de erbjuder. Vilket resulterade i att nöjdheten upplevdes som oförändrad av respondenterna.

4.1.3. Utfall som resulterade i co-destruction

När respondenter ombads berätta om hur de upplevde att deras nöjdhet påverkades när de fick värdeerbjudanden via mejl svarade flertalet att värdeerbjudanden via mejl sällan leder till någon ökad nöjdhet utan att det oftast leder till irritation. Vid följdfrågor kring hur respondenterna agerade efter att ha utsatts för enligt dem “för många” mejl svarade de flesta respondenter liknande, de ville inte veta av värdeerbjudanden via mejlen och att de raderades så fort som möjligt så att de inte blev kvar i inkorgen och störde (R4): Det är skräp.

Skräpposten, raderar och tar bort; (R3): Papperskorgen, ligger det kvar så tär det i hjärtat. Då är det jobbigt. Vidare nämnde flertalet respondenter att deras nöjdhet gentemot företaget som stod som avsändare till reklamen minskade markant. Ytterligare frustration uppkom från flertalet respondenter när det var omständigt att avregistrera sig från reklamutskicken vilket ledde till att de upplevde en lägre nöjdhet gentemot dessa företag. Respondent sju nämnde att det inkom mejl på tok för ofta som störde henne;

(R7): (...) det blir som att någon skulle komma och störa en hela tiden. typ HALLÅ, HALLÅ, HALLÅ! Men låt mig va, jag tar ju bort mejlen hela tiden.

Vissa går inte ens att avregistrera sig från och då kan det till och med bli så att man inte vet vad man ska göra. Jag är verkligen inte intresserad av detta. Det blir bara störande!

Vidare berättade respondenterna att de tyckte det var irriterande att få notiser på mejlen som de ansåg som en relativt privat kanal där mer seriösa ärenden hanterades till exempel jobb- eller skolrelaterade saker.

(R11): Om jag får notiser på min mobil, det stressar mig om den ligger och plingar liksom. Sen behöver jag ha igång mejlen för jobb eller om jag får andra viktiga grejer liksom. Så ja, det stressar mig och då blir jag mer irriterad på dessa företag.

Företag som skickade mejl ”för frekvent” uppgavs vara särskilt störande.

Flertalet respondenter uppgav att en tolerans fanns mot enstaka mejl, däremot uppstod irritation när mejlen inkom mer frekvent då respondenterna upplevde att de behövde lägga tid på att radera de mejl som inkom för ofta då de inte hann med eller inte hade lust att gå igenom alla erbjudanden. (R2): Det känns ganska icke personligt, den största anledningen till att jag får erbjudanden därifrån är för att jag blev medlem men då tänker man ju inte att de på en gång ska börja bomba dig med nyheter och sådant.

4.2. Indirekta digitala marknadsföringskanaler kanaler (Facebook)

Related documents