Diskursiv praktik

Analys av diskursiv praktik är en analys där perspektivet och abstraktionsnivån lyfts från de tidigare redogjorda för mikro-element (textanalys). Denna del av analys ämnar beskriva de

diskurserna som kommer i uttryck av den text som respondenterna producerar. Analys av diskursiv praktik omfattar en stor del av denna studies forskningsfråga, med andra ord de diskursiva skillnader och likheter hos över- och underordnade om organisatorisk kontroll och övervakning inom samma organisation.

Först sammanfattades alla delar av textanalysen, vidare användes denna information för att i breda drag kunna se avvikelser mellan respondentgrupperna. När dessa avvikelser var identifierade gick vi tillbaka till textanalysen för att på nytt undersöka hur detta skiljer sig, alltså skillnader i repsondentgruppernas språk. Efter att vi hade fått en bild av detta valde vi att söka efter element av interdiskursivitet, det vill säga, om respondenternas utsagor vittnar om en förändring eller förstärkning av den dominerande diskursordning. Efter analys av interdiskursivitet sökte vi efter citat som innehöll inslag av intertextualitet, för att få en bild av hur respondenterna baserar sitt språk på tidigare texter (återigen, text i breda termer).

Som tidigare nämnts, när diskursiv praktik analyserades utgick vi från intertextualitet och interdiskursivitet. Intertextualitet behandlar hur intervjupersoner i sina uttalanden refererar till andra texter. Ett exempel på detta skulle kunna vara om en respondent säger “det är klart att tidsstämplingen är viktigt, det står till och med skrivit i våra värdegrunder att tiden skall respekteras”. I detta uttalande refererar respondenten sina åsikter till företagets värdegrunder, vilket är en exemplifiering av manifest intertextualitet. Interdiskursivitet handlar om intervjupersonernas upprätthållande eller skifte av diskurser inom diskursordningen. Här analyserar vi hur respondenterna inom diskursordningen, antingen visar drivkraft i att upprätthålla den dominerande diskursen eller visar drivkraft i att förändra dominerande diskursen.

3.5.3 Analysverktyg

I denna del presenteras ett konkretiserat analytiskt verktyg, som användes för att få vägledning i analys av den insamlade empirin. Detta delas upp i två huvudkategorier, text och diskursiva praktiker, vilka är baserade på Faircloughs (1992) modell för kritisk diskursanalys.

Text Ordval:

- Vilka ord använder respondenterna för att beskriva aktiviteter och processer som representerar organisatorisk kontroll och övervakning.

- Vilka anföringsverb och hur använder respondenten dessa? - Använder respondenten personliga pronomen eller passivform?

● Exempel

- Ord markerat med “(1)”, är uttryck som är av beskrivande karaktär. I detta fall beskrivs prestationsmätning som fundamentalt och senare även som jobbigt.

- Ord markerat med “(2)”, är uttryck för passivform. I detta fall använder respondenten orden vissa och de. Vilket är ett sätt för respondenten att tala om subjekt utan att tillskriva personliga pronomen, vilket får respondentens utsaga att uppfattas som formell och opersonlig

- Ord markerat med “(3)”, är uttryck för anföringsverb. I detta fall använder respondenten “påstår”, vilket antyder att respondenten uttrycker en viss distans mellan “chefernas” och hen egen åsikt angående prestationsmätning.

- “Vi blir ju mätta hela tiden, och till viss del tror jag det är fundamentalt (1) för att få ett säljande företag att leverera, vissa (2) sporras av tävlingar och att alltid vara bäst. Cheferna påstår (3) ju åtminstone det. Men sen finns det väl en baksida av det också, som allt. Jag menar det är ju ingen hemlighet att folk (2) har mått dåligt av att alltid jaga prestationer, och i längden tror jag det är jobbigt (1) att alltid sträva mot

att vara bäst. Sen är det ju uppenbart jobbigt (1) för de (2) som levererar sämst. Så ja, jag antar det behövs, men tror att det finns en gräns, vilket såklart är en svår uppgift för våra chefer att hantera.”

(Respondent 5) Metaforer:

- Använder respondenten metaforer? - Vilka metaforer använder respondenten? - Hur använder respondenten dessa metaforer? ● Exempel

- “Jag har aldrig haft något emot att stämpla ut, men jag har ju ett minne som en

guldfisk ibland, men jag tycker inte det är något negativt “

Meningsbyggnad: ● Transitivitet:

- Hur förbinder respondenten organisatorisk kontroll och övervakning med sin vardagliga praktik?

- Nominaliserar respondenten betydelsen av organisatorisk kontroll och övervakning genom att byta ut adjektiv eller verb till substantiv?

- Passiviserar respondenten genom att utelämna information om aktörer eller deltagare inom kontexten för organisatorisk kontroll och övervakning?

● Modalitet:

- Uttrycker respondenten hög eller låg affinitet och använder respondenten termer som tyder på osäkerhet (hedge, ord som lite och liksom) när denne talar om organisatorisk kontroll och övervakning.

● Exempel

- “Övervakning förekommer hela tiden. Den motiveras med att det är för allas bästa, dock vet jag inte hur mycket det hjälper. Min uppfattning är att vi jobbar mer för varandra när vi är mer fria”

substantiv, det vill säga uttryck för såväl nominalisering som passivisering. Dessutom uttrycker respondenten lågt instämmande i vikten av organisatorisk kontroll och övervakning (låg affinitet). “Dock vet jag inte” förekommer som ett uttryck för hedge.

Diskursiv praktik ● Intertextualitet:

- Refererar respondenten sina uttalande till andra texter? ● Interdiskursivitet:

- Visar respondenterna på upprätthållande eller förändring av diskurser inom diskursordningen?

Resultat i förhållande till litteraturen

Slutligen kommer resultaten från analys av text och diskursiv praktik att ställas emot den litteratur som redogjorts för i avsnitt 2 (Litteraturgenomgång). Genom att analyser skillnader, likheter och kontraster, kommer denna del av analys att mynna ut i metodologiska och teoretiska resultat, som ger en fingervisning om vad denna studie har för betydelse för litteraturens område. Vidare kommer denna studies resultat även ge en inblick i vad som saknas för att få en än mer heltäckande förståelse för fenomenet. Detta ger grund för de sista delarna av denna studie, avsnitt 5 (Slutsats) och 5.1 (Reflektion av resultat och framtida forskning).