Organisatorisk kontroll och övervakning
En kritisk diskursanalys av narrativ hos över- ochunderordnade inom samma organisation
Författare: Jonathan Rogerstam (911208)
Johannes Palmén (910414)
VT 2020
Självständigt arbete, avancerad nivå, 30 hp Ämne: Företagsekonomi
Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Magnus Hansson
Abstract
Purpose: Organizational control and surveillance have been widely studied. Among these studies some have put emphasis on whether actions of organizational control and surveillance does increase productivity or not, others on what forms organizational control and surveillance exists, and finally how discourses are expressed within the literature field of organizational control and surveillance. However, we argue that studies have failed to capture how discourses are expressed among the membership of the actual organizations. Therefore, we wanted to analyze and address how the narrative about organizational control and surveillance differ between superiors (e.g. managers and leaders) and subordinates within the same organization. Methodology: Using a critical discourse perspective, this study was conducted by the
framework of Norman Fairclough's theory and methodology. Although the framework of Fairclough is constructed by three dimensions this study put emphasis on two, analysis of text and analysis of discursive practices.
Conclusions: The study concluded five findings. The analysis showed that: (1) The language of superiors reinforces the dominating discourse. (2) The language of subordinates acts as a
mediator of change of the dominating discourse. (3) The activities of organizational control and surveillance influence subordinates in an unhealthy mental manner, as in turn shapes the
construct of the discourse. (4) Superiors and subordinates express different discourses depending on which activity of organizational control and surveillance that is discussed. (5) Subordinates are more likely to articulate organizational control and surveillance as coercive. Whilst superiors are more likely to articulate organizational control and surveillance as caring.
Innehållsförteckning
1.Inledning 1
1.1 Definition - Organisatorisk kontroll och övervakning 1
1.2 Bakgrund - Organisatorisk kontroll och övervakning 1
1.3 Diskurser och språkets roll 3
1.4 Diskurser inom organisatorisk kontroll och övervakning 5
1.5 Avsaknad av dubbelsidigt perspektiv 6
1.6 Problem 6
1.7 Syfte 7
2 Litteraturgenomgång 9
2.1 Diskurserna Coercion och Care 10
2.2 Coercion och Care - paradoxal symbios 12
3 Teori och Metod 15
3.1 Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys 16
3.1.1 Text 16
3.1.2 Diskursiv Praktik 19
3.2 Litteratururval 20
3.3 Metodologiska utgångspunkter 21
3.4 Empiriskt urval och datainsamling 22
3.5 Analytiskt ramverk 24
3.5.1 Text 24
3.5.2 Diskursiv praktik 26
3.5.3 Analysverktyg 27
3.6 Studiens tillförlitlighet 30
4 Empiri och Analys 32
4.1 fallbeskrivning 32
4.2 Redogörelse och analys av ordval 33
Tidsstämpling 35
Budgetering 38
Prestationsmätning 40
Muntlig uppföljning 46
4.3 Redogörelse och analys av metaforer 50
4.4 Redogörelse och analys av meningsbyggnad 57
Nominalisering 70
Passivisering 70
4.5 Analys av diskursiv praktik 73
4.6 Analys och diskussion 76
4.6.1 Resultat i relation till coercion och care 78
5 Slutsats 83
5.1 Reflektion av resultat och framtida forskning 86
1. Inledning
I denna studie riktas strålkastarens ljus mot organisatorisk kontroll och övervakning. Vi är intresserad av över- och underordnades uppfattningar om detta. Samt om dessa uppfattningar skiljer eller överensstämmer dem emellan. Inledningen börjar med en genomgång av vad begreppet organisatorisk kontroll och övervakning innebär. Vidare redogörs för studier med olika utgångspunkter och uppfattningar om organisatorisk kontroll och övervakning. Detta följs upp i en problemförklaring som mynnar ut i en forskningsfråga. Avslutningsvis presenteras studiens syfte samt empiriska och teoretiska bidrag.
1.1 Definition - Organisatorisk kontroll och övervakning
Inom litteraturen betraktas surveillance som något organisationer utövar för att utifrån olika syften skapa kontroll (Sewell & Barker, 2006; Sewell, Barker & Nyberg, 2012; Iedema, Rhodes & Scheeres, 2006). Sewell och Barker (2006) menar att organizational surveillance kan uppnås med allt från enkla teknologier till sofistikerade elektroniska system. Monitoring ett annat begrepp inom området, används inom denna litteratur som ett samlingsbegrepp av kontrollerande och övervakande aktiviteter inom organisationer (Stanton, 2000). Med andra ord används orden kontroll och övervakning (control, surveillance och monitoring) vedertaget och har inte i litteraturen någon enhetlig definition. Vi kommer därför att använda begreppet “organisatorisk kontroll och övervakning” däri alla aktiviteter som övervakar, kontrollerar och styr underordnade inom organisationen, ingår.
1.2 Bakgrund - Organisatorisk kontroll och övervakning
Intresset för överordnade att kontrollera och övervaka underordnade är något det skrivits om under lång tid, ett väldokumenterat exempel av övervakning är Panoptikon. På 1700-talet designade Jeremy Bentham fängelsemodellen som kom att kallas Panoptikon. Panoptikons unika design möjliggör konstant övervakning av fångar. Arkitekturen bidrar till övervakning av fångar på ett sådant visa att de hela tiden kan iakttas utan att veta när detta sker (Wilson, 2008). Panoptikon används i flera skrifter som ett praktiskt exempel för dåtida övervakning (Foucault,1975/2003; Zuboff, 1998).
Även i modern tid har forskare studerat hur överordnade använder kontroll- och övervakningssystem för att kunna synliggöra och kontrollera de underordnade. Zuboff (1988) uttrycker sig om övervakning i form av avancerade mätsystem som både fungerar som granskning och styrning, Zuboff fragmenterar detta i termer om nutidens Panoptikon. Kontroll och övervakning av underordnade inom organisationer har ökat i takt med utvecklingen av informationsteknologin (Wilson, 2008). Det kan exempelvis handla om avlyssnade telefonsamtal samt statistik- och prestationsmätningar (Wilson, 2008). Fodness och Kinsella (1990) kallar det för “den elektroniska erans teknologiska piska”. Brown (2000) menar att utvecklingen av informationsteknologi och således kontroll och övervakning av underordnade i organisationer har bidragit till att de underordnades integritet kränks. Enligt Brown (2000) uppkommer detta ur känslan av att den underordnades handlingar synliggörs. Denna hastiga utveckling av teknologi menar Brown (2000) påverkar kvaliteten på både individers privatliv och produktivitet. Således bör organisationer mer än någonsin granska teknologins utförande och vidare utveckling, då den kommer att påverka underordnades liv och i förlängningen organisationens välmående.
I likhet med detta teoretiserar Bernstein (2002) implementeringen av en transparent arbetsmodell i en fabrik som tillverkar mobiltelefoner och dess påverkan på underordnades produktivitet samt organisationens prestation. En av studiens slutsatser är att det kan uppstå en motsatt Hawthorne-effekt (en humandriven produktivitetsHawthorne-effekt), där ökad observation av de underordnade leder till försämrad produktivitet och det motsatta leder till ökad autonomi och i förlängningen bättre produktivitet. Dessutom framhåller Bernstein (2002) att med enbart små ökningar av självständighet, på gruppnivå, förbättrades linjens prestation.
Organisatorisk kontroll och övervakning kan även uppfattas som ett fenomen för organisationens bästa (Sewell och Barker, 2006). Martin och Freeman (2003) identifierar och redogör för argument som används vid införandet av organisatorisk kontroll och övervakning. Dessa argument är sådana som, ökad säkerhet, ökad produktivitet och för att lättare kunna upptäcka samt hantera oegentligheter inom organisationen (Martin & Freeman, 2003). I artikeln kartlägger Martin och Freeman (2003) totalt sju huvudargument som uppkommer i debatten kring hur övervakning
påverkar organisationen och dess medlemmar. Denna studie sätter fingret på att organisatorisk kontroll och övervakning både är ett mångsidig och komplext fält.
I vissa studier går det att identifiera skilda uppfattningar kring organisatorisk kontroll och övervakning. Stanko och Beckman (2015) följer US navy i deras arbete för att öka bristfällig produktivitet och arbetssäkerhet vilket beror på att de underordnade engagerar sig i non-work
activities (privata ärenden och sådant som i allmänhet inte ingår i arbetsbeskrivningen). Detta
påvisar å ena sidan en uppfattning om organisatorisk kontroll och övervakning som ett element för att åstadkomma ökad produktivitet och arbetssäkerhet. Å andra sidan inkräktar dessa åtgärder på de underordnades privatliv, vilket kan få organisatorisk kontroll och övervakning att uppfattas som något tvingande.
Studier som redogjorts för kan användas för att legitimera och styrka fördelar med organisatorisk kontroll och övervakning (Martin & Freeman, 2006; Stanko & Beckman, 2015). Studier belyser även kontrasterande konsekvenser, likt övervakning som en piska och begränsat privatliv inom ramen för organisatorisk kontroll och övervakning (Brown, 2000; Fodness & Kinsella, 1990; Stanko & Beckman, 2015; Zuboff, 1988).
Vi har i ovanstående bakgrundsbeskrivning behandlat hur - i både nutid och dåtid - organisatoriskt kontroll och övervakande kan tas i uttryck. Vidare har vi redogjort för hur individer kan uppleva bieffekter av organisatorisk kontroll och övervakning. På så vis har tidigare litteratur utifrån ett individperspektiv behandlat ämnet. Likaledes presenteras även anledningar och rationaliseringar till varför organisatorisk kontroll och övervakning tillämpas. Denna redogörelse ligger till grund för att skapa en förståelse för vad organisatoriskt kontroll och övervakning är, hur den har studerats och var forskningen av fenomenet befinner sig idag.
1.3 Diskurser och språkets roll
Winther Jörgensen & Phillips (2000) menar att vår uppfattning av världen inte är den objektiva sanningen. Den verklighet vi uppfattar är konstruerade efter våra kategorier och kunskaper, och på sådant vis är vår världsuppfattning subjektiv. “Sanningar” om världen upprätthålls i sociala processer, det vill säga att kunskap konstrueras sociala interaktioner som genererar kollektiva
sanningar. Detta leder till att världsbilder komma att prägla de sociala sammanhang vi rör oss i och därför kan en individs verklighet uppfattas helt annorlunda än en annan individs verklighet. Vidare leder en bestämd världsbild till former av handlande som inte hade passat in i någon annans världsbild. Eftersom en specifik handling kan verka naturlig i vissa sociala konstruktioner, medan i andra otänkbar, kommer konkreta konsekvenser att uppstå därefter (ibid.).
Genom språket konstruerar vi en föreställning av verkligheten (Winther Jörgensen och Phillips, 2000). Vidare menar Winther Jörgensen & Phillips (2000) att även om den fysiska världen existerar är det genom diskurser som den får betydelse. För att förtydliga detta exemplifierar Winther Jörgensen och Phillips (2000) detta genom att följande resonemang: Tänk en flod där vattnet stiger över sina bräddar och därför orsakar översvämning. Denna översvämning existerar, den är en fysisk verklighet. Däremot kommer denna verklighet att uppfattas olika. Vissa människor kommer att uppfatta översvämningen genom en meteorologisk diskurs, och exempelvis tala om det som ett resultat av onormalt stora nederbörder. Andra skulle kunna uppfatta översvämningen som en ett resultat av växthuseffekten och därför ha en helt annat sätt att både uppfatta och konstruera verkligheten kring översvämningen. Detta skulle kunna omsättas i sammanhanget organisatorisk kontroll och övervakning, där olika uppfattningar om samma fenomen (organisatorisk kontroll och övervakning) kan leda till olika verkligheter (diskurser), vilket understryker språket och diskursers betydelse för hur individer förhåller sig till fenomenet.
Faircloughs diskursiva teorier ingår i en underkategori som kallas kritisk diskursanalys (Winther Jörgensen och Phillips, 2000). Den kritiska diskursanalysen utgår inte enbart ifrån att diskurser är konstituerande utan även konstituerad av den sociala världen. Faircloughs perspektiv belyser att diskurser är en vital form av språket som både reproducerar och modifierar kunskap, identiteter och sociala relationer, dessutom maktrelationer, och parallellt formas av andra sociala praktiker och relationer (ibid.).
Fairclough (2001) argumenterar för att makt utövas och integreras inom diskurser och att det råder maktrelationer bakom diskurserna. Vidare menar Fairclough (2001) att språket bidrar till reproducering av diskurser. För denna studie är det därför relevant att utgå ifrån kritisk diskursanalys då maktrelationer är vad just organisatorisk kontroll och övervakning innefattas av.
Det handlar om att en grupp i relationen utövar makt för att kunna kontrollera och på sådant sätt även reproducera och förstärka den rådande maktrelationen.
1.4 Diskurser inom organisatorisk kontroll och övervakning
Likt som det råder delade mening kring effekterna av organisatorisk kontroll och övervakning, finns det även inom organisationer utrymme för lingvistiska strukturer som förutsäger individers beteenden inom olika sociala sammanhang, med andra ord skilda diskurser.
Sewell och Barker (2006) identifierar två diskursiva uppsättningar av organisatorisk kontroll och övervakning, coercion1 och care2. Författarna beskriver dessa diskurser som överlappande men samtidigt konkurrerande och artikeln mynnar ut i ett förslag där framtida forskning kan med fördel, med avseende på förståelse, ta hänsyn till båda diskurserna, en så kallad “ironical approach”. Sewell och Barker (2006) menar att det är värdefullt att förstå syftet och konsekvenserna med organisatorisk kontroll och övervakning utifrån båda diskurserna. När en överordnad har en begränsad uppfattning om dessa syften och konsekvenser kan effekten av de övervakande och kontrollerande aktiviteterna få oönskad effekt. Med andra ord om uppfattningen hos de(n) som övervakar och de(n) som blir övervakad skiljer sig. Sewell och Barker (2006) exemplifierar detta i ett verkligt fall: en myndighet valde att sätta upp övervakningskameror i ett område som var starkt präglat av prostitution. Målet var att städa bort prostitutionen, genom att visa att området övervakades. Paradoxalt nog bidrog detta istället till att de prostituerade kände sig skyddade, vilket ledde till att åtgärden förstärkte problemet som det var ämnat att lösa. Detta menar Sewell och Barker (2006) demonstrerar ett exempel där bristfällig förståelse för effekterna av övervakning leder till oönskade resultat. I detta fall uppfattade de prostituerade övervakningen som caring, medan polisen önskade att skrämma bort problemet, vilket ligger i linje med diskursen coercion. Eller som författarna själva säger “In other words, they ignore its coercive side and depend on its caring side.” (Sewell & Barker, 2006).
Med avstamp i den ironiska approachen undersöker Sewell, Barker och Nyberg (2012) hur underordnade utifrån konkurrerande diskurser tolkar syftet och konsekvenser av organisatorisk
kontroll och övervakning. Gorsky, Barker och MacLeod (2018) utgår i deras artikel från de två diskurserna coercion och care, för att sedan använda Sewell och Barkers (2006) “ironisk approach” för att få en djupare förståelse om vilka förväntningar som ställs på överordnade inom sjukvården. Denna förståelse om diskurserna, coercion och care, innefattar däremot inte ett underordnat perspektiv, eftersom studien utgår ifrån vilken av diskurserna överordnade förväntas höra till. Dessa två artiklar är baserade på å ena sidan ett underordnat- och ett å andra sidan överordnat perspektiv, och saknar därför ett holistiskt synsätt där båda perspektiven är inkluderade.
1.5 Avsaknad av dubbelsidigt perspektiv
Inom fältet för organisatorisk kontroll och övervakning finns det likt presenterat ovan, flera studier som genom diskursiva analysmetoder ämnar att utveckla fältet. Dock fokuserar tidigare studier enbart på ena sidan av maktrelationen inom organisatorisk kontroll och övervakning. I Sewell, Barker och Nyberg (2012), observeras i allra största mån den operativa kärnan. I Gorsky, Barker och MacLeod (2018) är det istället kravbilden av överordnade som utgör analysobjektet. Eftersom den kritiska diskursanalysen intresserar sig av sambandet mellan språk som diskursiva praktiker och sociala strukturer, -praktiker samt maktrelationer, berör den också grupperna som omfamnas av detta, det vill säga över- och underordnade inom organisationen. Vi anser att utifrån aktuell litteratur, som ovan redogjorts för, saknas det studier där båda grupperna i maktrelationen utgör grund för analys, vilket är den bidragande faktorn till varför denna uppsats ämnar studera över- och underordnade inom samma organisation. Att studera över- och underordnade inom samma organisation underlättar kartläggning av skillnader och/eller likheter då de utsätts för samma organisatorisk kontroll och övervakning. Det är även värdefullt för praktiskt verksamma (företag, konsulter, organisationer, etc) att få insikt i hur uppfattningar om organisatorisk kontroll och övervakning skiljer mellan över- och underordnad i samma organisation då detta utgör den kontext de verkar i. Förutom detta, komplimenterar detta perspektiv även det gap som finns i litteraturen, det vill säga avsaknaden av denna typ av studie inom samma organisation.
1.6 Problem
Det råder inget tvivel om att organisatorisk kontroll och övervakning är ett väl undersökt område. Vi har i bakgrunden pekat på hur kontroll och övervakning inom organisationer kan tas i uttryck. Vi har också redogjort för studier som undersöker samband mellan produktivitet och
organisatorisk kontroll och övervakning (Brown, 2000; Bernstein, 2002). Dessutom presenteras studier där författarna har kartlagt anledningar och rationalisering till varför organisatorisk kontroll och övervakning införs (Martin & Freeman, 2003; Stanko & Backman, 2015).
Vidare har även språkets roll aktualiserats och mynnat ut i hur diskurser påverkar och påverkas av de sociala strukturerna inom organisationer (Winther Jörgensen & Philips, 2000). Vilket har vidare understrukits med studier som behandlar organisatorisk kontroll och övervakning inom en diskursiv kontext (Sewell & Barker, 2006; Sewell, Barker & Nyberg, 2012; Gorsky, Barker & MacLeod, 2018). Dock saknas det i den tidigare forskningen en förståelse för hur dessa diskurser kan skilja eller överensstämma mellan de olika rollerna inom organisationen. Det vill säga om, och i sådana fall hur, uppfattningar kring organisatorisk kontroll och övervakning skiljer sig mellan över- och underordnad inom samma organisation. Med detta i åtanke ämnar denna studie svara på följande frågeställning:
● Hur konstrueras diskursen om organisatorisk kontroll och övervakning hos över- och
underordnad inom samma organisation?
1.7 Syfte
Syftet med denna studie är att inom ramen för organisatorisk kontroll och övervakning undersöka, beskriva och analysera diskurser som över- och underordnad i samma organisation ingår i. Målet för oss är att genom kritisk diskursanalys som metod och teori kunna beskriva eventuella diskursiva skillnader eller likheter hos organisationens över- och underordnade. Undersökningen kommer att ske genom intervjuer av över- och underordnade inom samma organisation. Det är med andra ord genom deras uppfattning (över- och underordnad) som fenomenet (organisatorisk kontroll och övervakning) kommer att beskrivas och vidare de diskursiva praktikerna analyseras. Detta leder till en analys på gruppnivå, där individer inom en grupp (överordnade) jämförs med individer inom en annan grupp (underordnade). Organisatorisk kontroll och övervakning som fenomen kommer ligga till grund för de intervjufrågor som ställs.
Genom att uppfylla detta syfte bidrar studien till ökad förståelse angående eventuella skillnader eller likheter hos över- och underordnade kring diskurser inom ramen för organisatorisk kontroll
och övervakning. Vi menar att detta bidrar empiriskt genom att överordnade kan använda denna studie för att få förståelse för hur organisatorisk kontroll och övervakning kan uppfattas. Vidare bidrar detta till att överordnade får en bredare kunskap vilket stärker överordnades förmåga att kunna utvärdera (ex. inför, avskaffa eller förändra) organisatoriska kontroll- och övervakningssystem. Teoretiskt bidrar studien till att fylla det gap som problematiserats fram. Det vill säga avsaknaden av de diskursiva skillnaderna eller likheterna mellan över- och underordnad inom en och samma organisation.
2 Litteraturgenomgång
Tidigare studier inom fältet organisatorisk kontroll och övervakning har i vissa fall utgått utifrån grundad teori (Stanko & Beckman, 2015; Cardinal, Sitkin & Long, 2004). Studier har även baserats på organizational control theory (Bernstein, 2012; Cardinal, Sitkin & Long, 2004). Cardinal, Sitkin och Long (2004) använder sig av grundad teori för att utveckla organizational learning theory, genom att belysa brist på balans mellan informella och formella kontrollsystem. Stanko och Beckman (2015) utforskar organisationens försök att skapa kontroll hos underordnade. Detta genom att fånga underordnades uppmärksamhet med hjälp av regler och begränsningar. Dessa regler och begränsningar skall få de underordnade att inte engagera sig i “non-work activities”, vilket är aktiviteter som hämmar organisationens produktivitet. Slutsatsen av studien är uppdelad i en trestegsmodell, där organisationen reducerar non-work activities från de underordnade genom att (1) övervaka de underordnade, (2) genom teknologier påminna underordnade om de ändamålsenliga praktikerna och (3) delvis begränsa eller helt beröva tillgång till vissa datorer, hemsidor och programvaror. Stanko och Beckman (2015) påvisar att organisatorisk kontroll och övervakning kan forma beteenden på ett sådant vis att de är i linje med organisationens intresse. Även Bernstein (2012) undersöker hur underordnade inom en organisation påverkas av att bli iakttagna. Däremot kommer Bernstein (2012) fram till att de underordnades produktivitet påverkas negativt av att bli iakttagna.
Andra studier har haft en mer psykologisk aspekt av hur vetskap om underordnades arbetsprestationer påverkar de underordnade (Tweedie et. al, 2019). Vidare menar Tweedie et. al (2019) att denna vetskap kan påverka underordnades välmående och självuppfattning. Även Stanton (2000) utgår ifrån de underordnade och reaktioner som uppstår när de övervakas. Studien baserar sig på tidigare litteratur inom fältet för organisatorisk kontroll och övervakning. Med detta utvecklar Stanton (2000) ett konceptuellt ramverk uppbyggt som en litteraturgenomgång med artiklar som innefattar hur de underordnade reagerar när de utsätts för organisatorisk kontroll och övervakning. Även Sewell och Barker (2006) utgår ifrån tidigare litteratur och identifierar två konkurrerande huvuddiskurser (diskurserna coercion och care: se avsnitt 2.1) inom organisatorisk kontroll och övervakning. Dessa diskurser används som utgångspunkt i andra studier (Sewell, Barker & Nyberg, 2011; Gorsky, Barker & MacLeod, 2018). Där Sewell, Barker och Nyberg (2011) följer de operativt anställda inom ett call-center och hur dessa använder två motsägande
diskurser för att skapa flexibelt meningsskapande av organisatorisk kontroll och övervakning. Till skillnad från Sewell, Barker och Nyberg, utgår Gorsky, Barker och MacLeod (2018) från ett överordnads-perspektiv, eller snarare förväntningar på överordnade. Med jobbannonser som analysmaterial identifierar Gorsky, Barker och MacLeod (2018) de egenskaper som efterfrågas. Vidare kategoriseras dessa egenskaper utifrån de två diskurser som Sewell och Barker (2006) identifierat. Vidare identifieras tydliga diskursiva motsättningar i de egenskaper som efterfrågas, vilka forskarna sedan kategoriserar i antagonistiska par (kollega/kontrollant, professor/polis, tjänare/handledare).
De studier vi presenterade i föregående stycke (Gorsky, Barker & MacLeod, 2018; Sewell & Barker, 2006; Sewell, Barker & Nyberg, 2011) är särskilt viktiga för denna uppsats. Studierna utgår ifrån diskurser inom organisatorisk kontroll och övervakning, och har på sådant vis utgjort en grund för det vi i denna studie ämnar undersöka. Därför kommer följaktligen en mer detaljerad genomgång av dessa artiklar. Sewell och Barkers (2006) studie är fundamental i denna uppsats, då den identifierar de huvuddiskurser som ligger till grund för de övriga två artiklarna (Gorsky, Barker & Macleod, 2018; Sewell, Barker & Nyberg, 2011) och kommer därför att läggas extra stor vikt vid.
2.1 Diskurserna Coercion och Care
Syftet med coercion- eller tvingande diskursen är att få underordnade att göra något som de annars inte skulle ha gjort (Sewell & Barker, 2006). Exempelvis att de underordnade arbetar så hårt de kan hela tiden, även om det inte ligger i den underordnades eget intresse. Det handlar om rätten för organisatorisk kontroll och övervakning och att de få (överordnade) kan övervaka massan (underordnade) (ibid.). En konstant övervakning av underordnade är attraktiv för överordnade, då övervakningen minimerar utrymmet för underordnade att undvika sina arbetsuppgifter (ibid.). Följaktligen är den tvingande diskursens fokus uppdelat i två huvudkategorier: (1) aktiviteter av överordnade som önskar att garantera konstant synlighet av underordnade i syfte att maximera deras arbetsprestation och (2) de underordnades aktiviteter för att undvika just denna synlighet, och på så vis minimera sin underordning till överordnade. Således blir överordnade agenter till förtryck och i detta avseende fokuserar den tvingande diskursen på hur övervakning tillåter de med mer makt (överordnade) att dominera de med mindre makt (underordnade) (ibid).
Inom den tvingande diskursen hamnar fokus på de aktiviteter inom organisatorisk övervakning som används i disciplinärt syfte. Rent konkret riktar forskare sin uppmärksamhet mot hur specifika kontroll- och övervakningssystem följer underordnade position i tid och rum och hur överordnade sedan använder den insamlade data för att exponera de underordnade som sköter sitt arbete, och på sådant vis utgör ett föredöme för hur de underordnade bör arbeta. Kontrasterande synliggörs även de underordnade som utgör en börda för organisationens produktivitet, vilka sedan blir föremål för arbetsrehabilitering eller avskedning (Sewell & Barker, 2006). Genom kontroll- och övervakningssystem där underordnades prestationer jämförs kan en individ (av sig själv eller av andra) anses som: lat eller flitig, medgörlig eller trotsig, normal eller avvikande och så vidare. Intresset hos överordnade blir att med största precision övervaka underordnade, och de underordnade anstränger sig för att undvika denna kontroll, vilket anses vara ett rationellt organisatoriskt beteende. Ansträngningarna är en intellektuell kamp, där överordnade skapar allt mer sofistikerade övervakningsteknologier och de underordnade utvecklar kreativa lösningar för att undgå denna övervakning (ibid.).
Inom care- eller omtänksamma diskursen, framhålls organisatorisk kontroll och övervakning som nödvändig för att skydda den stora massans (de goda underordnade) intresse från den lilla gruppens (underordnade) destruktiva egenintressen (Sewell & Barker, 2006). Även om överordnade övervakar alla underordnade, rättfärdigas denna övervakning genom principen att enbart de som har något att dölja är dem som har något att frukta i denna form av exponering. Den omtänksamma diskursen innehar tre huvudroller som fokus: (1) Överordnade som innehar färdigheter och kunskaper för att agera utifrån allas intresse som därför är neutrala experter och har legitimitet att övervaka de underordnades arbete, (2) underordnade som accepterar övervakning och dess relevans samt underkastar sig övervakningens effekter så länge de inte berör de arbetsmoment som anses vara privata, och (3) den del av de underordnade som vägrar acceptera övervakning eftersom övervakningen reducerar deras möjligheter att engagera sig i egenintressen och andra (organisatoriskt) destruktiva beteenden.
Inom diskursen anses organisatorisk kontroll och övervakning sträva efter att identifiera de individer som medvetet överträder organisatoriska normer vad gäller beteende och prestation.
Dessa normer är inom ramen för att skydda majoriteten mot den destruktiva minoriteten (de underordnade med egenintressen), och görs möjlig med hjälp av övervakning och prestationsmätning och vidare jämförelse av individers prestationer och beteenden. Även om det handlar om det solidariska och det enhetliga intresset, är det överordnade som har ansvar för dessa normer av prestation och beteende eftersom de överordnade anses i sammanhanget vara opartiska teknokrater.
I denna kontext, där organisatorisk kontroll och övervakning möjliggör prestationsmätningar och därigenom jämförelse underordnade emellan, börjar de underordnade antingen se sig själva som rationella eller irrationella. Som rationell underordnad underkastar individen sig den disciplinära makten som uppstår inom ramen för organisatorisk kontroll och övervakning. Å andra sidan förmår inte den irrationella individen att förstå hur kontroll och övervakning verkar för allas intresse. Inom diskursen kan kontroll och övervakning inom organisationen komma att successivt bli mer och mer heltäckande, på så vis inskränker den mer och mer individer. Detta görs möjligt då organisatorisk kontroll och övervakning ständigt rationaliseras, vilket kan leda till kontroll och övervakning inom organisationen, där det tidigare inte var befogat. Det kan exempelvis handla om lunchrum och omklädningsrum, vilket rationaliseras med argument som “övervakning kan skydda från övergrepp av andra anställda” och blir därigenom ett argument för “allmänhetens bästa”. Denna ständiga ökning av organisatorisk kontroll och övervakning leder till att den underordnade måste välja att antingen rätta sig efter ordningen eller riskera att bli ansedd som trotsig, avvikande och irrationell.
2.2 Coercion och Care - paradoxal symbios
Som nämnt i avsnitt 1.4 samt 2.1 framhäver Sewell och Barker (2006) flera olika praktiska paradoxala dilemman, där organisatorisk kontroll och övervakning inte har fungerat som den var ämnat att göra. Ett exempel som tidigare nämnts i denna studie, var när en myndighet valde att sätta upp övervakningskameror i ett område som var starkt präglat av prostitution. Målet var att städa bort prostitutionen, genom att visa att de övervakades. Paradoxalt nog bidrog detta istället till att de prostituerade kände sig skyddade, vilket ledde till att åtgärden förstärkte problemet som det var ämnat att lösa. Detta menar Sewell och Barker (2006) demonstrerar ett exempel där bristfällig förståelse för effekterna av kontroll och övervakning leder till oönskade resultat. I detta
fall uppfattade de prostituerade övervakningen som caring, medan polisen önskade att skrämma bort problemet, vilket ligger i linje med diskursen coercion. Eller som författarna själva säger “In other words, they ignore its coercive side and depend on its caring side.” (Sewell & Barker, 2006).
Genom reflektion av flera liknande paradoxala dilemman genererar Sewell och Barker (2006) en ingång till vad de kallar “an ironic appreciation of surveillance in organizational management studies” där forskare bör försöka finna paradoxala dilemman inom organisatoriska gränser. Dilemman där organisatorisk kontroll och övervakning uteslutande anses som antingen care eller coercion och därigenom bidrar till ett ofullständigt och otillfredsställande resultat vad gäller den organisatoriska kontroll och övervakningens syfte samt konsekvenser (ibid).
Sammanfattningsvis framför Sewell och Barkers (2006) att forskningen kring organisatorisk kontroll och övervakning oftast har delats upp i två olika diskurser. Å ena sidan det mer liberala synsättet, som tillhör diskursen care och å andra sidan det radikala (kritiska) synsättet vilket tillhör diskursen coercion. Detta bidrar till att förståelsen för organisatorisk kontroll och övervakning inte är fullgod. Det paradoxala fallet med de prostituerade kan här användas för att understryka vikten av att ha förståelse för de båda diskursernas syfte och konsekvens. Därför föreslår Sewell och Barker (2006) en ironisk approach för framtida forskning inom surveillance-litteraturen.
Med avstamp i den ironiska approachen undersöker Sewell, Barker och Nyberg (2012) hur underordnade utifrån motsägande diskurser förstår syftet och konsekvenser av organisatorisk kontroll och övervakning. De underordnade kunde i vissa fall uppfatta till exempel prestationsmätningar som ett legitimt och objektivt organisatoriskt verktyg, för att förbättra för alla inom organisationen eftersom det exponerar de personerna som undviker sin arbetsuppgift och därför skapar mer arbete för andra. Det kunde vid andra tillfällen se prestationsmätning som något påträngande, ett sätt för de överordnade att som agenter för de företag som anlitat dem användas för att tjäna företagens eget intresse, exempelvis genom att öka arbetsbördan hos underordnade (ibid.).
Gorsky, Barker och MacLeod (2018) undersöker, med hjälp av en kritisk diskursanalys, jobbannonser till chefsjobb inom sjukvården. Författarna tar hjälp av det Sewell och Barker (2006)
benämner som en ironic approach för att identifiera vilka egenskaper som efterfrågas i jobbannonserna. Gorsky, Barker och MacLeod (2018) påträffar något, i deras analys av empirin, som de benämner “ironiska par” (attribut som motsätter varandra, trots detta förekommande i samma jobbannons). Dessa par är exempelvis: kollega/kontrollant, professor/polis, tjänare/handledare. De identifierade paren har en del från vardera diskurs (coercion och care) och påvisar därefter att diskurserna är inbäddad i varandra när det kommer till förväntningar på de individer som söker chefsjobb inom sjukvården.
Denna litteraturgenomgång kommer användas till både metod och senare analys av den insamlade empirin. I metod kommer det att ta hänsyn till, och med hjälp av tidigare forskning vid uppbyggnaden av frågeformulär. I analysen kommer det att vara relevant att jämföra och kunna se skillnader i det vi ser i vår empiri mot vad tidigare forskning konstaterat då vi använder en liknande metod men undersöker på ett nytt sätt, över- och underordnade inom samma organisation. Detta kommer alltså samspela med vår teoretiska och metodologiska utgångspunkt - kritisk diskursanalys.
3 Teori och Metod
I denna studie kommer kritisk diskursanalys användas som både teori och metod. Detta är vad Winther Jörgensen och Phillips (2000) kallar en “paketlösning”. De menar att diskursanalytiska angreppssätt inte bara är metoder för dataanalys utan även också en teoretisk och metodologisk helhet. Med andra ord är metod och teori sammanlänkade i diskursanalysen. Denna studie kommer att utgå ifrån Norman Faircloughs (2010) ramverk för kritisk diskursanalys vilket är en undergren inom diskursanalys (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).
En diskurs kan uppfattas igenom flera olika uttrycksformer och sammanhang. Exempelvis kan diskurser förekomma i text, prat eller bilder (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Själva teorin i sig syftar till att förstå det sociala som en diskursiv konstruktion och att de sociala fenomenen kan analyseras med hjälp av diskursanalytiska metoder (ibid.). Kritisk diskursanalys är kritisk i den meningen att syftet är att kartlägga de diskursiva praktikens roll för att upprätthålla den sociala värld och -relationer, som innebär ojämlika maktförhållanden (ibid.). Enligt Boréus och Bergström (2012) har en diskurs en relationell funktion. Det innebär att olika relationer etableras mellan olika grupper, vilket i denna studie är grupperna över- och underordnad. Därför är det för oss som studerar diskursiva skillnader hos över- och underordnade rimligt att använda oss av kritisk diskursanalys.
Ett ytterligare argument för kritisk diskursanalys i denna uppsats är att kritisk diskursanalys i relation till andra diskursanalytiska inriktningar är av en mer pragmatisk karaktär. Detta då kritisk diskursanalys innehåller praktiska lingvistiska analysredskap på textnivå (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). I Faircloughs (1992) modell för kritisk diskursanalys är detta än mer framträdande. Detta ihop med att Faircloughs (1992) modell speglar kritisk diskursanalys övergripande syfte (undersöka hur relationer mellan diskurser och sociala strukturer ser ut) (Boréus & Bergström, 2012), gör Faircloughs (1992) modell för kritisk diskursanalys till ett givet val för denna studies ändamål.
3.1 Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys
Likt tidigare argumenterat för, kommer Faircloughs tredimensionella modell att utgöra studiens analytiska ramverk. Modellen är uppbyggd av att för varje given dimension göra en diskursiv analys (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Det handlar om att i första hand se på textens egenskaper (text), för att sedan se de produktion- och konsumtionsprocesser som är förbundna med texten (diskursiv praktik). Detta för att slutligen se den generella sociala praktik som den kommunikativa händelsen tillhör (social praktik) (ibid.). Den sociala praktiken utelämnas i denna studie då studiens forskningsfråga är av sådan karaktär och riktar sig mot de diskursiva praktikerna och hur respondenterna talar om organisatorisk kontroll och övervakning.
Figur 1 Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys (1992)
3.1.1 Text
Textanalysen som är den innersta delen av Faircloughs (1992) modell koncentrerar sig på de formella dragen hos texten (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Det handlar om vokabulär, grammatik, sammanhang mellan satser och rent allmänt den lingvistiska uppbyggnaden (ibid.).
Text behöver inte vara text i sig. “Text” är enligt Fairclough (2010) språket inom de diskursiva processerna. Med andra ord innefattar även termen “text” verbala uttryck.
Det finns flera olika tekniker för analys av texter, bland dessa finns: metaforer, interaktionell kontroll (det vill säga: vem i konstellationen styr samtalet?), ordval, transitivitet och modalitet (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). I denna studie kommer interaktionell kontroll att utelämnas, då den baserar sig på vem i en konversation som styr samtalet genom: val och byte av samtalsämnen, val av vem som får yttra sig, och valmöjlighet för när ett samtalsämne skall avslutas eller påbörjas (Fairclough, 1992). I denna studie kommer vi inte att observera konversation mellan över- och underordnad. Istället är det vi som intervjuledare som kommer att föra samtalet och därigenom inneha interaktionell kontroll. Vi kommer däremot att använda oss utav metaforer, ordval, transitivitet och modalitet samt de byggstenar som dessa tekniker innefattas av.
Boréus och Bergström (2018) särskiljer metaforer och liknelser. En metafor kan vara “arbeta i motvind” medans en liknelse är “familjer är som fängelser” (ibid.). I exemplet med metafor sker en överföring från det bekanta och konkreta till det mer abstrakta, medans i exemplet av liknelsen utgår exemplet från en tankemässig överföring (ibid.). I denna studie kommer inte den distinktionen behöva göras, då de båda kommer ha lika stor betydelse. Då vi i denna studie intresserar oss av hur respondenterna talar om organisatorisk kontroll och övervakning i bildliga termer, snarare än att avgöra huruvida dessa termer är metaforer eller liknelser.
Ord har vanligtvis olika betydelser och meningar är med ord sammansatta på olika sätt (Fairclough, 1992). Detta betyder att vi som skapare av en text står inför valmöjligheter om vilka ord som används samt hur meningar konstrueras (ibid.). Detta leder också till att den som tolkar texten ställs inför beslut om hur den skall tolka de val som textskaparen har tagit (ibid.). Ett exempel för detta är användandet av anföringsverb (Boréus & Bergström, 2018). När text lyder “VDn meddelar att företaget har gjort en rekordvinst” levereras påståendet med hög trovärdighet. Hade istället texten lytt “VDn påstår att företaget har gjort en rekordvinst”, vittnar texten om än viss tvivelaktighet gentemot föregående mening. Detta betyder att utifrån val av ord (meddelar/påstår) ges meningen olika karaktär (ibid.). Även valet huruvida en text använder personliga pronomen eller passivformer påverkar textens karaktär (ibid.). Ett exempel på detta är: “vi har valt att göra
en enkätstudie” kontra “datainsamlingen för denna studie sker genom enkätdata”. I första meningen används det personliga pronomen “vi”, vilket tillskriver en mer personlig karaktär än den andra meningen som inte innehåller något pronomen alls. Den andra meningen som är passiv form uppfattas istället som mer formell och opersonlig (ibid.). Då detta enbart är ett exempel av meningar vars karaktär skiljer sig baserat på användning (eller icke) av personliga pronomen, utesluter vi inte att andra former av pronomen påverkar karaktären av texten.
Ett betydelsefullt grammatiskt element inom textanalys är transitivitet (Boréus & Bergström, 2018). Analys av transitivitet innebär analys av hur händelser och processer kopplas samman (eller inte) med antingen individer eller föremål (Boréus & Bergström, 2018; Fairclough, 1992). Vidare är transitivitet baserat på tre grundpremisser: processer (handlingar eller händelser; verbala, mentala eller materiella), deltagare (aktörer eller mottagare, varken mänskliga eller fysiska objekt) och omständigheter (tid och rum) (Boréus & Bergström, 2018; Fairclough, 1992).
Processer, som är en av grundpremisserna inom transitivitet, omfattas av ett viktigt begrepp:
nominalisering (Boréus & Bergström, 2018). Fairclough (1992) menar att genom nominalisering
framstår texter mindre personliga. Vidare använder Fairclough (1992) följande exempel “person x kritiserades mycket av person y” och ställer det emot meningen “det framkom mycket kritik”. Där den senare meningen är ett sätt att nominalisera. Rent konkret handlar det om att byta ut verb eller adjektiv till substantiv (Boréus & Bergström, 2018). Genom att göra detta reduceras beskrivningen av processer, vilket gör texten mindre beskrivande och på sådant vis nominaliserad (ibid.). En annan byggsten inom transitivisering är passivering. I en process där det finns aktörer och mottagare kan passivisering användas för att utelämna information om aktören. Resultatet av detta blir inte att aktören försvinner snarare att den anonymiseras. Ett exempel på detta är “Överordnad övervakar Johan med stämpelklocka” detta skulle kunna skrivas på följande sätt: “Johan övervakas med stämpelklocka” vilket är ett exempel av passivering. I exemplet försvinner information om aktören (överordnad), dock kräver processen (övervakning) en aktör (någon som övervakar) vilket är underförstått, vilket betyder att en passivering inte helt tar bort aktören bara informationen om denne.
Ett annat betydelsefullt grammatiskt element är modalitet (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Med modalitet menas talarens grad av instämmande kring en sats, med andra ord hur en avsändare (någon som producerar text) kan tänkas knytas till textens specifika innehåll (Ibid.; Boréus & Bergström, 2018). Detta exemplifieras i följande citat: “sjukfrånvaron kan behöva utredas” eller “sjukfrånvaron skall utredas” (Boréus och Bergström, 2018). Graden av instämmande är högre när meningen är uppbyggd med ordet “skall” snarare än “kan behöva”. Detta är ett tydligt exempel på hur graden av instämmande skiljer sig mellan två satser (ibid.).
När text analyseras med avsikt på modalitet, kan analysen rikta intresse för hur meningen innehåller uttryck av hög/låg affinitet samt huruvida texten innehåller hedge (Fairclough, 1992). Ett exempel på låg kontra hög affinitet är: “Jag tror (låg) att hon är kär i mig” och “Jag vet (hög) att hon är kär i mig”. Hedge representerar också låg affinitet (Fairclough, 1992) och kan förklaras som ett sätt att moderera påståendet i en sats, detta kan göras med ord som: liksom och lite. Ett exempel på en mening som innehåller hedge är: “Jag tror att hon är lite kär i mig”. I detta fall uttrycks låg affinitet i så väl “jag tror” som “lite” där “lite” är ett fall av hedge.
3.1.2 Diskursiv Praktik
Det är inom den diskursiva praktiken text konsumeras och produceras (Fairclough, 1992). Hur en text produceras och konsumeras kan ha stor effekt av utfallet (ibid.). En text kan till exempel leda till krig, att en person får ett jobb, eller att en person inte får jobb (ibid.), med andra ord är det viktigt hur en text produceras och konsumeras. I denna studie kommer vi rikta fokus på hur texter produceras, eftersom det är intervjupersonernas utsagor vi är intresserade av. Vid analys av text är det ofrånkomligt att inte samtidigt göra en analys av produktionsmönstret av texten, det vill säga att text och diskursiv praktik har en nära relation (Winther Jörgensen & Phillips, 1999).
Diskursiva praktiker baseras på, och reproducerar, diskurser i skapandet av text (Winther Jörgensen & Phillips, 1999). Ett viktigt begrepp inom detta är interdiskursivitet. Interdiskursivitet är artikuleringen av olika diskurser inom och mellan diskursordningen (ibid.). En diskursordning kan beskrivas som den ram för ett fenomen vari diskurser finns. När nya former av text uttrycks genom olika diskurser skiftar gränserna inom diskursordningen och mellan olika diskurser (ibid.). När en text produceras kan de diskursiva praktikerna framstå konventionella, vilket är ett tecken
på låg interdiskursivitet och en drivkraft i att upprätthålla den dominerande diskursiva ordningen (Fairclough, 1992). När diskursiva praktiker istället blandas på ett nytt och komplext vis kan de diskursiva praktikerna ses som kreativa. Kreativa praktiker inom en diskursiv ordning är ett tecken på hög interdiskursivitet och en diskursiv förändring (Winther Jörgensen & Phillips, 1999; Fairclough, 1992). Låg interdiskursivitet reproducerar de redan existerande diskurser. På ett sådant vis bidrar låg interdiskursivitet till ett upprätthållande av de rådande maktrelationer och sociala strukturer. Medan hög interdiskursivitet i kontrast till detta är en föränderlig process av den rådande diskursiva ordningen. Detta i sin tur bidrar till förändrade sociala strukturer och maktrelationer.
Ett annat begrepp inom diskursiva praktiker är intertextualitet. Intertextualitet är förhållandet att händelser av kommunikativ karaktär bygger på tidigare händelser (Winther Jörgensen & Phillips, 1999). Detta går att beskriva som att en händelse alltid är baserad på en annan. För att utveckla detta ytterligare kan man tänka att det är omöjligt att undvika användandet av ord som tidigare använts av andra. För att göra detta tydligt lyfter vi fram begreppet manifest intertextualitet, vilket är texter som uppenbart baseras på andra texter, exempelvis denna uppsats teoretiska genomgång där vi refererar till litteraturen. En text som karaktäriseras av hög intertextualitet vittnar om upprätthållande av den dominerande diskursordningen (ibid.).
3.2 Litteratururval
För att söka artiklar har databasen Primo används. Med hjälp av sökord som discourse, surveillance, monitoring, control, organizational och kombinationer av dessa, har avgränsningar inom området gjorts. För att ytterligare avgränsa har vi sökt efter artiklar från tidskrifter rankade som lägst tre av fyra enligt ABS journal guide. Artiklar som valts ut har använts för att klargöra begreppen organisatorisk kontroll och övervakning (Sewell & Barker, 2006; Sewell, Barker & Nyberg, 2012; Iedema, Rhodes & Scheeres, 2006). Vidare har vi valt studier som redogör för de olika förekommande typer av aktiviteter inom ramen för organisatorisk kontroll och övervakning (Zuboff, 1988; Bernstein, 2002; Wilson, 2008; Fodness & Kinsella, 1990; Brown, 2000; Stanko & Beckman, 2015). Slutligen valdes också artiklar som adresserar språkets roll och relation till organisatorisk kontroll och övervakning (Sewell & Barker, 2006; Sewell, Barker & Nyberg, 2012; Gorsky, Barker och MacLeod, 2018). Dessa avgränsningar har tillsammans bidragit till en grund
för litteraturmässig kartläggning av fenomenet organisatorisk kontroll och övervakning. De artiklar som sedan valdes har dels använts för att i inledningen (avsnitt 1) av denna uppsats kunna ge en bakgrundsbeskrivning och problematisering av organisatorisk kontroll och övervakning, samt används i denna studies litteraturgenomgång (avsnitt 2).
Den litteratur som ligger till grund för denna studies teoretiska och metodologiska utgångspunkt är böcker som behandlar kritisk diskursteori. Detta utgörs dels av läroböcker som redogör för begreppet diskurs (både diskurs i allmänhet och kritisk diskurs i synnerhet), kritisk diskurs som teori och kritisk diskurs som metod för analys (Winther Jörgensen & Philips, 1999; Boréus & Bergström, 2018). Dessa böcker kompletteras med mer djupgående böcker om kritisk diskursanalys (Fairclough, 1992; Fairclough, 2001; Fairclough, 2010).
Då studien har för avsikt att analysera olika narrativ kring ett fenomen var val av diskursteori lämpligt, för att möjliggöra en detaljerad analys av just dessa olika narrativ. Därför sökte vi efter litteratur som behandlar ämnet (Winther Jörgensen & Philips, 1999; Boréus & Bergström, 2018). När vi läst denna litteratur kom vi till insikt att kritisk diskursanalys var ett lämpligt val, vidare framstod Faircloughs (1992) modell som praktiskt användbar, vilket gjorde det rimligt att utgå från den litteratur varpå modellen beskrivs (Fairclough, 1992; 2001; 2010)
3.3 Metodologiska utgångspunkter
Denna studie ämnade att inom ramen för organisatorisk kontroll och övervakning undersöka, beskriva och analysera diskurser som över- och underordnad i samma organisation ingår i. Detta genomfördes med hjälp av kritisk diskursanalys. Enligt detta arbetssätt analyseras intervjupersonernas sätt att uttrycka sig om fenomenet, vilket går att beskriva som en kvalitativ metod (Bryman & Bell, 2013). En kvalitativ metod har för avsikt att skapa förutsättningar för att studera ord snarare än siffror, vilket också är en förutsättning för att kunna studera språkliga fenomen, sådana som diskurser.
Denna uppsats har mer precis avsikt att jämföra hur diskurser inom organisatorisk kontroll och övervakning skiljer eller överensstämmer mellan över- och underordnad. Detta görs genom intervjuer av över- och underordnade inom samma organisation. Vidare analyseras utsagorna från
intervjuerna med hjälp av Faircloughs (1992) modell för kritisk diskursanalys (se avsnitt 3.1). Denna analysmodell lämpar sig väl vid data från intervjuer (Winther Jörgensen & Philips, 2000).
3.4 Empiriskt urval och datainsamling
Denna studie ämnar utgå från en och samma organisation. Detta sätter begränsningar för antal respondenter. Vi har i denna studie varit i kontakt med en av företagets flera verksamhetsanläggningar. På denna anläggning kunde vi komma över fyra intervjuer med överordnade (chefer) och femintervjuer med underordnade (den operativt anställda), där alla hade olika lång erfarenhet hos arbetsgivaren, med en variation på en månad till sju år. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket gav frihet i samtalet och samtidigt möjlighet att behålla fokus på det område som studerades. Med andra ord bidrog semistrukturerade intervjuer till anpassningsmöjligheter gentemot respondenternas utsagor, där spontana följdfrågor kunde inflikas för att få än mer dynamik och djup i samtalet (Bryman & Bell, 2013).
Valet av organisation var framförallt grundat i att vi har kontakter inom det företaget. Förutom bekvämlighetsfaktorn har även företaget en tydlig vertikal struktur på en operativ nivå. Detta är värdefullt då vi önskade att studera diskursiva skillnader och likheter mellan över- och underordnad. Den anläggningen som valdes är geografisk angelägen och är dessutom den anläggning där vi har kontakter sedan innan. Vi anser att anläggningen är representativ eftersom den, och alla andra anläggningar på operativ nivå, arbetar efter samma affärsmodell, samma arbetsuppgifter och har alla centralt bestämda strukturer och regler. Detta bidrar till att det var inte bara bekvämt, utan även rimligt att utgå ifrån en anläggning. En nackdel med att enbart utgå ifrån en anläggning var att antalet överordnade var relativt begränsat (i relation till underordnade). Dock hade inte fler respondenter hjälpt oss i denna studie, då tidsaspekten begränsade utrymme för respondenterna och oss att boka tid för intervju. Vi anser också att den mängd information som kunde insamlas från dessa intervjuer var nog för att fortsätta studien.
Under intervjutillfället spelades intervjuerna in med hjälp av diktafon. Alla intervjuer skedde fysiskt vilket var önskvärt då fysiska möten möjliggör uppfattning av fler intryck än vid telefonintervju, vilket i sin tur underlättar samtalsprocessen (Bryman & Bell, 2013). Vidare blev
dessa samtal transkriberade och dessa transkriberingar utgav materialet varpå analys enligt Faircloughs (1992) metod för kritisk diskursanalys utfördes.
Intervjufrågor
Intervjuguiden inleddes med kontrollfrågor samt frågor om arbetsplatsen. Frågan om arbetsplatsen var värdefull för att i denna studie möjliggöra kontextualisering av fallet som undersöktes. Frågan och följdfrågorna på “vilka är dina arbetsuppgifter” är för att identifiera vilka organisatoriska kontroll- och övervakningsaktiviteter som förekommer på arbetsplatsen, vilket är en viktig del i vårt empiriska underlag då dessa aktiviteter utgör grund för analys. De frågor som tar hänsyn till syfte och konsekvenser av dessa aktiviteter var för att få respondenterna att utveckla deras uppfattningar om de aktiviteter som de utför eller utsätts för. Syfte och konsekvens av organisatoriska kontroll- och övervakningsaktiviteter är även något som Sewell och Barker (2006) lägger stor vikt vid, i sin utformning av diskurserna coercion och care. Därför var det av värde för oss att ha med dessa aspekter (syfte och konsekvenser) då vi i den avslutade analysen ställer våra empiriska resultat i relation till tidigare studier. Den avslutande frågan om uppfattningar om organisatorisk kontroll och övervakning har förändrats över tid är med då kritisk diskursanalys omfattar förändring över tid genom såväl interdiskursivitet som intertextualitet och är därför en rimlig fråga att ha med i intervjuguiden.
Kontrollfrågor, för både över- och underordnade. ● Hur gammal är du?
● Kan du beskriva företaget du arbetar inom ● Vilka är dina arbetsuppgifter?
● Hur länge har du haft de arbetsuppgifter som du har idag?
Vid överordnades svar som ligger i linje med organisatorisk kontroll och övervakning ställs följdfrågor upp på dessa. Dessa frågor inriktar sig på den specifika arbetsuppgiften (ex. “En arbetsuppgift är att få de anställda att nå planerad budget”). De frågor som uppkommer ur detta är: Med vilka medel utförs detta? Om överordnad kommer in på aspekter som vi anser ingå inom ramen “organisatorisk kontroll och övervakning” kommer vi ställa följdfrågor som:
● Vad är konsekvensen av denna handling?
● Vad är konsekvensen om denna handling inte sker?
Underordnad får följande fråga med respektive följdfrågor:
● Upplever du att du blir kontrollerad och/eller övervakad när du utför dessa arbetsuppgifter?
○ Hur tar detta sig i uttryck, på vilket sätt? ○ Vad upplever du är syftet?
○ Vad upplever du är konsekvensen av detta?
○ Vad skulle konsekvensen vara om detta inte gjordes?
(De frågor som tar hänsyn till syfte och konsekvenser av dessa aktiviteter är för att få respondenterna att utveckla deras uppfattningar om de aktiviteter som de utför eller utsätts för.)
Över- och underordnade fick även denna fråga:
● Har dina uppfattningar av organisatorisk kontroll och övervakning förändrats över tid? (Den avslutande frågan om uppfattningar om organisatorisk kontroll och övervakning har förändrats över tid är med då kritisk diskursanalys omfattar förändring över tid genom såväl interdiskursivitet som intertextualitet.)
3.5 Analytiskt ramverk
I denna del kommer vi att redogöra för det ramverk som användes vid analys av respondenternas utsagor. Detta ramverk baserar sig på delar av Fairlcoughs (1992) teori och metod för kritisk diskursanalys, med andra ord ramverk för analys av text och diskursiv praktik. Redogörelse för dessa metodologiska ramverk resulterar avslutningsvis i ett praktiskt analysverktyg.
3.5.1 Text
Som tidigare nämnt (avsnitt 3.1.1), är text en term i bred bemärkelse. Text kan utgöras av en rad olika uttryck, bland annat verbala uttryck, som också utgör denna studies empiriska grund. Metaforer, ordval, transitivitet och modalitet är de tekniker som används för att genomföra
textanalys med den valda metoden, kritisk diskursanalys. Dessa verktyg ligger till grund för de frågor vi ställer oss inför i vår empiriska analys.
För att strukturera analys av ordval valde vi att söka gemensamma teman i respondenternas utsagor. Detta gjordes genom att i utsagorna markera stycken som handlade om specifika aktiviteter inom kontexten organisatorisk kontroll och övervakning. Aktiviteter som var återkommande i majoriteten av respondenternas utsagor valdes att kategoriseras, då dessa kunde används för att finna likheter eller skillnader i respondenternas ordval. Sedermera exkluderades de aktiviteter som inte frekvent uppdagades, eftersom dessa inte kunde användas för att analysera skillnader eller likheter i ordval. Därefter analyserades ordval inom dessa kategorier, det vill säga hur respondenterna använder anföringsverb och pronomen. Detta genom att söka efter vilka ord som intervjupersonerna använder när de talar om organisatorisk kontroll och övervakning. Det kan dels handla om hur anföringsverb används som en markör för graden av säkerhet ett uttalande innefattar. Som tidigare nämnt (avsnitt 3.1.1) är det en viss skillnad i att använda “påstår” istället för “meddelar”. Pronomen används för att ge texter/uttalanden personlig karaktär, eller uteslutande av sådan. Det kan exempelvis handla om att uttrycka “vi har val att göra en enkätstudie” snarare än “datainsamling för denna studie sker genom enkätdata”, där det tidigare uttalandet tillskriver mer personlig karaktär medan det senare uttalet, som är i passiv form, uppfattas opersonligt och mer formellt.
Förutom analys av anföringsverb och pronomen letade vi även efter ord som respondenterna använde för att beskriva aktiviteter eller processer som innefattas av organisatorisk kontroll och övervakning. Ett exempel av detta skulle kunna vara “att mäta säljarna på kvitto per timme är ett
effektivt sätt att kontrollera att de sköter sitt jobb”, där termen effektivt används för att beskriva
aktiviteten.
I nästa steg, i analys av empiri, kommer vi att leta efter metaforer. Med andra ord om metaforer används och i sådana fall på vilket sätt och i vilka sammanhang de förekommer. Ett exempel på detta skulle kunna vara: “utan tidsstämpling skulle det vara high chaparral på jobbet”, där respondenten använder “high Chaparall” för att påpeka vikten av tidsstämpling och att utan den aktiviteten förorsakas oordning på arbetsplatsen. Vidare kategoriseras metaforiska uttryck efter en
överordnad kategori. Exempel på detta är metaforiska uttryck som “med i matchen”, “släpp sargen” och “öppet mål”, vilka är uttryck som kan kategoriseras som sportmetaforer. Dessa kategorier används som underlag för att kunna se skillnader, likheter och kunna dra slutsatser i just användandet av metaforiska uttryck mellan under och -överordnade.
Vidare kommer vi analysera hur meningarna är uppbyggda genom att söka efter element av transitivitet, med andra ord hur intervjupersonen talar om processer och deltagare samt hur dessa är sammankopplade med varandra. Eller om processer/aktiviteter nominaliseras, det vill säga, tonas ned. Eller i andra fall om deltagare passiviseras, det vill säga, utelämnas. Följaktligen i denna del av analysen sökte vi efter modaliteter och hedge i intervjupersonernas utsagor. Detta gjordes genom att analysera respondenternas inställning till organisatorisk kontroll och övervakning. För att identifiera detta sökte vi efter respondentens uttryck av affinitet. Affinitet handlar om graden av instämmande i en sats, i detta fall grad av instämmande i organisatorisk kontroll och övervakning. Hög affinitet motsvarar med andra ord hög grad av instämmande i argument för organisatorisk kontroll och övervakning, medan låg affinitet kan vara kritik, eller argument mot organisatorisk kontroll och övervakning. Ett annat element av låg affinitet kan finnas i uttryck av låg grad av säkerhet, med andra ord hedge.
Exempel på meningsuppbyggnader som innehåller aspekter av dessa typer av lingvistiska element är “En överordnad håller hela tiden koll på vad jag gör genom att mäta mig på försäljning.” I detta fall talar respondenten om överordnad (aktör) och hur hen använder mätning av försäljning (process) för att hålla koll (sammanlänkning av deltagare och process) på underordnade. Ett annat exempel skulle kunna vara “prestationsmätning görs för att det skall bli tydligt om vi uppfyller de krav som ställs eller inte, det är i alla fall vad jag tycker.” Här påpekas fortfarande processen (“prestationsmätning”), dock utelämnar respondenten vem det är som gör processen (passivisering), och meningen genomsyras, samt avslutas, med ett uttryck av modalitet och därmed hög affinitet (“tycker”).
3.5.2 Diskursiv praktik
Analys av diskursiv praktik är en analys där perspektivet och abstraktionsnivån lyfts från de tidigare redogjorda för mikro-element (textanalys). Denna del av analys ämnar beskriva de
diskurserna som kommer i uttryck av den text som respondenterna producerar. Analys av diskursiv praktik omfattar en stor del av denna studies forskningsfråga, med andra ord de diskursiva skillnader och likheter hos över- och underordnade om organisatorisk kontroll och övervakning inom samma organisation.
Först sammanfattades alla delar av textanalysen, vidare användes denna information för att i breda drag kunna se avvikelser mellan respondentgrupperna. När dessa avvikelser var identifierade gick vi tillbaka till textanalysen för att på nytt undersöka hur detta skiljer sig, alltså skillnader i repsondentgruppernas språk. Efter att vi hade fått en bild av detta valde vi att söka efter element av interdiskursivitet, det vill säga, om respondenternas utsagor vittnar om en förändring eller förstärkning av den dominerande diskursordning. Efter analys av interdiskursivitet sökte vi efter citat som innehöll inslag av intertextualitet, för att få en bild av hur respondenterna baserar sitt språk på tidigare texter (återigen, text i breda termer).
Som tidigare nämnts, när diskursiv praktik analyserades utgick vi från intertextualitet och interdiskursivitet. Intertextualitet behandlar hur intervjupersoner i sina uttalanden refererar till andra texter. Ett exempel på detta skulle kunna vara om en respondent säger “det är klart att tidsstämplingen är viktigt, det står till och med skrivit i våra värdegrunder att tiden skall respekteras”. I detta uttalande refererar respondenten sina åsikter till företagets värdegrunder, vilket är en exemplifiering av manifest intertextualitet. Interdiskursivitet handlar om intervjupersonernas upprätthållande eller skifte av diskurser inom diskursordningen. Här analyserar vi hur respondenterna inom diskursordningen, antingen visar drivkraft i att upprätthålla den dominerande diskursen eller visar drivkraft i att förändra dominerande diskursen.
3.5.3 Analysverktyg
I denna del presenteras ett konkretiserat analytiskt verktyg, som användes för att få vägledning i analys av den insamlade empirin. Detta delas upp i två huvudkategorier, text och diskursiva praktiker, vilka är baserade på Faircloughs (1992) modell för kritisk diskursanalys.
Text Ordval:
- Vilka ord använder respondenterna för att beskriva aktiviteter och processer som representerar organisatorisk kontroll och övervakning.
- Vilka anföringsverb och hur använder respondenten dessa? - Använder respondenten personliga pronomen eller passivform?
● Exempel
- Ord markerat med “(1)”, är uttryck som är av beskrivande karaktär. I detta fall beskrivs prestationsmätning som fundamentalt och senare även som jobbigt.
- Ord markerat med “(2)”, är uttryck för passivform. I detta fall använder respondenten orden vissa och de. Vilket är ett sätt för respondenten att tala om subjekt utan att tillskriva personliga pronomen, vilket får respondentens utsaga att uppfattas som formell och opersonlig
- Ord markerat med “(3)”, är uttryck för anföringsverb. I detta fall använder respondenten “påstår”, vilket antyder att respondenten uttrycker en viss distans mellan “chefernas” och hen egen åsikt angående prestationsmätning.
- “Vi blir ju mätta hela tiden, och till viss del tror jag det är fundamentalt (1) för att få ett säljande företag att leverera, vissa (2) sporras av tävlingar och att alltid vara bäst. Cheferna påstår (3) ju åtminstone det. Men sen finns det väl en baksida av det också, som allt. Jag menar det är ju ingen hemlighet att folk (2) har mått dåligt av att alltid jaga prestationer, och i längden tror jag det är jobbigt (1) att alltid sträva mot
att vara bäst. Sen är det ju uppenbart jobbigt (1) för de (2) som levererar sämst. Så ja, jag antar det behövs, men tror att det finns en gräns, vilket såklart är en svår uppgift för våra chefer att hantera.”
(Respondent 5) Metaforer:
- Använder respondenten metaforer? - Vilka metaforer använder respondenten? - Hur använder respondenten dessa metaforer? ● Exempel
- “Jag har aldrig haft något emot att stämpla ut, men jag har ju ett minne som en
guldfisk ibland, men jag tycker inte det är något negativt “
Meningsbyggnad: ● Transitivitet:
- Hur förbinder respondenten organisatorisk kontroll och övervakning med sin vardagliga praktik?
- Nominaliserar respondenten betydelsen av organisatorisk kontroll och övervakning genom att byta ut adjektiv eller verb till substantiv?
- Passiviserar respondenten genom att utelämna information om aktörer eller deltagare inom kontexten för organisatorisk kontroll och övervakning?
● Modalitet:
- Uttrycker respondenten hög eller låg affinitet och använder respondenten termer som tyder på osäkerhet (hedge, ord som lite och liksom) när denne talar om organisatorisk kontroll och övervakning.
● Exempel
- “Övervakning förekommer hela tiden. Den motiveras med att det är för allas bästa, dock vet jag inte hur mycket det hjälper. Min uppfattning är att vi jobbar mer för varandra när vi är mer fria”
