Diskursiva händelser

Från den diskursiva praktiken finns texter från sammanlagt åtta enskilda diskur-siva händelser inlagrad. Texterna ingår i en kedja av diskurdiskur-siva händelser på så sätt att de utgör led i den normala, återkommande institutionella konferensverk-samheten och är i det följande omvandlade från tal till skrift. I Faircloughs (1992) tredimensionella modell av kritisk diskursanalys utgör social praktik, dis-kursiv praktik och text olika dimensioner⁵¹ som måste åtskiljas analytiskt även om de olika praktikerna är inlagrade i varandra. Att säga något mer bestämt om den diskursiva praktiken är alltså inte möjligt förrän de åtta samtalen/texterna analyserats. I detta avhandlingsarbete är Faircloughs modell kompletterad med ytterligare tre dimensioner, diskursiva händelser samt pedagogisk och samhälle-lig praktik.

Den diskursiva praktiken omtalades i det tidigare i termer av något samman-hållet. I analysen av samtalen är det sammanhållna uppbrutet och samta-len/texterna omtalas som åtta skilda diskursiva händelser. Att uttrycket diskursiv händelse används innebär en påminnelse om att diskursanalys inte enbart handlar om text utan att texten har tillkommit i ett pedagogiskt socialt sammanhang vid ett visst tillfälle: bland vissa professionella, på en viss skola, i ett visst arbetslag etc., men någon speciell fokusering på i vilket arbetslag eller på vilken skola en diskursiv händelse ägt rum sker inte. Syftet med det är att av forskningsetiska skäl inte sätta ljuset på någon särskild skola eller ett specifikt arbetslag. Social praktik, som t.ex. elevers och lärares relationer och aktiviteter i klassrummet, uppmärksammas inte på något specifikt sätt i detta arbete utan antas finnas inlag-rad och speglad i den diskursiva praktiken på en språklig nivå. Den lokala kon-texten ses emellertid principiellt som betydelsefull för vilka diskurser som for-meras. Vissa diskursiva föreställningar har sannolikt en mer fördelaktig grogrund i ett speciellt lokalt sammanhang än i ett annat, beroende på historiska, sociala, ekonomiska och möjligen personliga omständigheter.

–––––––––

51 Se figur 1, kap. 2.1.

Analysarbetet tar sin utgångspunkt i frågan hur de olika uttryckssätt och inne-hållsliga implikationer som finns i det empiriska materialet spelar en roll för hur elever genom sin utbildning på Handelsprogrammet kan få en fördjupad förståel-se av sin egen medborgarroll. Detta handlar i många stycken om att förstå rela-tionen mellan språklig form och funktion i de professionellas tal. Syftet med kri-tisk diskursanalys är heller inte neutralt. ”Within this framework of ’critical’, the analyst´s intention is to uncover power relationships and demonstrate inequities embedded in society” (Rogers 2004:3).Vad som faktiskt sker i en utbildning, t.ex. hur elever beskrivs, vad de tillskrivs och vilka roller de tilldelas i skolarbe-tet, antas ha något att säga om hur skolan ser på en social inplacering i vidare mening. Möjligen skulle det kunna förhålla sig så att en dold agenda med tysta normer och naturaliserade common sense-antaganden bidrar till att sätta villko-ren i dessa avseenden.

Kress (1985) menar att varje text i allmänhet innehåller strukturer från ett an-tal diskurser och är därför knappast ” ’of one piece’ in terms of the linguistic fea-tures that it contains …” (a.a.:29). Vid första påseendet ligger textens djupare mening dock inte omedelbart öppen att uppfatta. Det är i detta sammanhang vik-tigt att påpeka, att den ”text” som uppstått med talat språk som grund har en an-norlunda karaktär än den som från början formulerats skriftligt enligt konstens alla regler.

Fowler (1991) menar att varje individ inom sina språkliga resurser har möjlig-het att ge diskursiva uttryck för ett stort antal föreställningar på grund av de olika roller en människa spelar och de olika situationer hon ställs inför. Det betyder att varje individ har en valmöjlighet i det som ska uttryckas. Detta blir av central be-tydelse när ljuset senare i analysen sätts på olika uttryckssätt, vilka därigenom kan ses som olika förhållningssätt eller sätt att vilja bli uppfattad och förstådd i ett visst sammanhang eller sakfråga. I de professionellas diskursiva praktik antas var och en som deltar i samtal ha denna valmöjlighet att analysera, tolka och framställa människor och händelser utifrån olika föreställningar och diskurser.

Ett grundläggande begrepp i detta sammanhang är transitivitet (Halliday, 1967/1968) som just åsyftar de olika språkliga möjligheterna att framställa sam-ma fenomen på flera sätt. Fairclough (1992) bygger på kritisk lingvistik⁵² (t.ex.

Fowler 1991, Fowler m.fl. 1979) och menar att ”... a real process may be signi-fied linguistically in a variety of ways, according to the perspective from which it is interpreted.” (Fairclough 1992:179). Han ser ett motiv i att uppmärksamma dessa olika sätt att språkligt framställa något, eftersom den uppmärksamheten kan säga något om vilka sociala, kulturella, ideologiska, politiska eller teoretiska faktorer som bestämmer ”how a process is signified in a particular type of disco-urse (and in different discodisco-urses), or in a particular text” (a.a.:180).

Eftersom transitivitet gör olika tolkningar av samma fenomen möjliga, inne-bär detta att i samma ögonblick som uttryck ges för ett visst sätt att förstå världen och människorna så utesluts andra möjligheter. Att uttrycka sig på ett visst sätt i

–––––––––

52 Winther Jörgensen & Phillips (2000) påpekar att Fairclough dock tar avstånd från den kritiska lingvistikens tendens att betrakta mottagarna som passiva och att ta texternas ideologiska verkning-ar för givna.

relation till ett speciellt fenomen blir därigenom också ett sätt att förhålla sig till fenomenet och i nästa steg också att inrätta sitt handlande därefter.

En central fråga i det följande blir vad de professionella innehållsligt ger ut-tryck för, vad som inbegrips och utesluts, samt hur detta mer konkret sker. Av-sikten är dock inte att i analysen av textdimensionen förklara vilken enskild pro-fessionell eller vilken grupp som upprätthåller en viss diskurs. Syftet är i stället att säga något om vilka diskurser och diskursordningar som figurerar i det pro-fessionella samtalet, att se vilka uttryck dessa tar sig samt att diskutera innebör-der av diskurser i en vidare samhällelig mening. Intressant blir att att som Phil-lips & Winther Jörgensen (2000) uttrycker det: ”... klarlägga de ideologiska kon-sekvenser som olika framställningsformer kan ha” (a.a.:87).

6.6 Löpande summering

Den tredje delen av studien om gymnasieelever som medborgare har genomförts i tre autentiska arbetslag inom Handelsprogrammet. Åtta samtal med professio-nella i verksamheten presenteras i avhandlingen. För egen del har jag haft rollen som en forskande deltagare i samtalen. Målet har varit att med forskningsetiska utgångspunkter skapa en jämlik relation och att försöka upprätthålla ett kommu-nikativt handlande.

En central tanke är att när de professionella i skolan kommer till sina arbets-lagsträffar (sin diskursiva praktik) för att diskutera konkreta pedagogiska angelä-genheter bär de sin kunskap, sina samlade erfarenheter, normer och värden med sig in i mötena. Budskap från en vidare social och samhällelig praktik kommer till uttryck i tal och text, som i sin tur bidrar till att påverka vad som tillskrivs och tilldelas elever i en pedagogisk praktik. Meningsinnehållet i tal/textdimensionen ses som ett språkligt handlande av väsentlig betydelse i kon-stituerande sammanhang.

De samtalsämnen som aktualiseras speglar de professionellas egna val och handlar i mycket om konkret verksamhet i skolans vardag. Några i förväg förbe-redda frågor att diskutera har inte funnits utan samtalen har haft sina utgångs-punkter i avhandlingens syfte och frågeställningar. Kritisk diskursanalys är ingen neutral ansats. Ett av dess syften är att undersöka kommunikationsprocesser i so-ciala sammanhang, t.ex. i organisationer och institutioner, och att bidra till att av-täcka maktrelationer och visa på hur ojämlika förhållanden är inbäddade i sam-hälleliga praktiker.

7 Analys av samtal ur diskursiv praktik

I det följande presenteras arbetet med analysen av åtta samtal som omvandlats till texter ur de professionellas diskursiva praktik. Texterna bygger i sin helhet på de samtal som genomförts i arbetslagen. De utvalda frågor som ställs till texterna handlar om hur – och med vad – gymnasieelever formas som medborgare i det vardagliga talet om pedagogiska angelägenheter i utbildningen. I analysen skrivs slutligen fyra diskursiva föreställningar fram. Dessa konstruerar och konstituerar unga medborgare på mycket olika sätt⁵³.