Styrdokument för Handelsprogrammet

De dokument som på mer nära håll påverkar och styr tillvaron för elever på Han-delsprogrammet tecknar en bild av hur, och med vad, utbildning är tänkt att bidra när det gäller att hantera det privata livet, samhällslivet och yrkeslivet i ett kom-plext och föränderligt samhälle. Därmed säger de också något om vilken sam-hällsfilosofi och utbildningsfilosofi som varit utgångspunkten för synen på rela-tionen mellan individ och samhälle. Lpf94 och de därtill hörande styrdokumen-ten anses ha tillkommit i ett utbildningspolitiskt systemskifte i riktning mot ett mer marknadsorienterat perspektiv och med demokrati som ett övergripande värde.

I avhandlingens kritiskt tolkande perspektiv är det mer de etiskt-moraliska frå-gorna i reformer och policy som får en central plats än t.ex. effektivitets- eller nyttofrågor. Alla reformer – och till dem knutna läroplaner – innebär på ett eller annat sätt en förändring i relationen mellan medborgare och stat, d.v.s. indivi-dens privata autonomi och den offentliga samhällsgemenskapen (Sundberg 2005). Det som i det följande fokuseras och problematiseras är styrdokumentens (programmål och kursplaner) innebörd i relation till ett lärande med demokrati som överordnat värde.

5.2 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna 5.2.1 Demokrati som övergripande värde

Både Skollagens portalparagraf och Läroplanen (Lpf94) slår fast, att verksamhe-ten i skolan vilar på demokratins grund och att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer. Demokratibegreppet står som ett övergripande värde,

ett slags överideologi, mot vilken övriga angivna värden i läroplanerna kan för-stås och tolkas (Zackari & Modigh 2000). Det är emellertid inte entydigt vilken innebörd demokratibegreppet ges och läroplanens text ger i sig ingen helt otve-tydig vägledning eller ledtråd. Det är i detta sammanhang viktigt att betänka att en läroplanstext har tillkommit i ett diskursivt sammanhang, som inrymmer möj-lighet till tolkningar i olika riktningar. Hur tolkningen sker beror på perspektiv och infallsvinkel.

Många olika skiljelinjer kan läggas i demokratibegreppet. En skiljelinje av enkelt snitt går mellan former som representativ, participatorisk och deliberativ demokrati, där främst den deliberativa modellen på senare tid uppmärksammats i relation till utbildning.

Inom modernare demokratiforskning har en demokratisyn utveck-lats som sätter kommunikationen, samtalet, i centrum. Här använ-der man begreppet deliberativa samtal, för att beskriva samtal och dialog där deltagarna kan ge uttryck för och överväga egna och andras åsikter och synpunkter. Inom denna forskning betraktas så-dana samtal som demokratins bärande element. Att arbeta med denna form av samtal möter både det krav som finns på demokra-tiska arbetssätt inom barnomsorg och skolor, samtidigt som samta-len är en viktig förutsättning för att stödja utvecklingen av barns och ungas demokratiska kompetens (Skolverket 2000a:15).

Översatt till skolsammanhang kan den representativa modellen t.ex. aktualiseras i samband med programkonferenser och elevråd, den participatoriska i klass-rådsdiskussioner som skulle kunna gälla den gemensamma klassfesten eller klassresan, där var och en tämligen självcentrerat argumenterar för sina intressen och önskemål. Deliberativ demokrati som en argumenterande förhandling mellan olika parter skulle t.ex. kunna förekomma i samband med den gemensamma pla-neringen av ett större projektarbete som har bärighet direkt för lärande.⁴⁴ Reflek-terade argument ligger då i vågskålen och många aspekter vägs in i samtalet.

Samtalet fokuserar sakfrågan och ett aktivt lyssnande gäller. Den ena demokra-timodellen utesluter dock inte den andra utan möjligheter finns att välja med ut-gångspunkt i sammanhanget.

Medborgarskap kan förstås som demokratins praktiska och diskursiva uttryck.

Hur demokratibegreppet uppfattas av de professionella i gymnasieskolan får där-igenom betydelse för innebörden i medborgarskapsbegreppet. Utifrån den repre-sentativa demokratitanken spelar medborgarna en roll av det mer formella slaget.

Eftersom de ofta anses sakna de kunskaper som krävs för att besluta i viktiga frågor, väljs kompetenta ombud till att företräda deras intressen. Ibland underför-stås dessutom en snäv definition av begreppet politik (Petersson m.fl 1998).

Det förefaller alltså tveksamt om demokrati som enbart en formell styrelse-form har potential nog att bidra till att de demokratiska målen i läroplanen upp-nås. Representativ demokrati framstår som mer hemmahörande inom systemets

–––––––––

44 Jfr Fritzén & Gustavsson (2004).

strukturer, t.ex. i kommunal och statlig styrning, än i utbildningssammanhang och människors livsvärld. Den participatoriska demokratitanken inrymmer vis-serligen människors aktiva deltagande i överläggningar och beslut och definierar politik i vidare ramar, men den löper ibland risk att i alltför hög grad bortse från behovet av ledarskap och institutionaliserade former för beslut och ansvaret för dessa. Den participatoriska demokratins deltagande tar visserligen sin utgångs-punkt i människors livsvärld men den riskerar därmed också att ge utrymme åt självcentrerade strategiska bevekelsegrunder i stället för ömsesidigt kommunika-tiva.

Medborgaren i den deliberativa demokratimodellen⁴⁵ har sannolikt det ge-mensamma för ögonen i den argumenterande förhandlingen om vad som kan vara ett för sammanhanget förnuftigt handlingsalternativ, men detta betyder inte att individuella ståndpunkter inte kommer till uttryck, utan tvärtom. Det praktis-ka medborgerliga uttrycket för deliberativ demokrati är i utbildningssamman-hang det mest relevanta, eftersom detta uttryck i hög grad svarar mot vad en medborgare i allmänhet måste vara beredd på i en stor mängd sammanhang, nämligen att överlägga och förhandla om vad som är förnuftigt att göra och väl-ja. Inom det demokratiprojekt – med syftet att utveckla underlag för bedömning av demokratisk kompetens – som bedrivits på Institutionen för pedagogik i Väx-jö talas om deliberativt lärande ”i termer av pedagogiska aktiviteter i vilka män-niskor i samtal kritiskt prövar och fördjupar sina kulturella övertygelser” (Fritzell 2003c:35). I ett föränderligt samhälle pågår det dessutom ständigt omförhand-lingar. Grundtanken i den deliberativa demokratin handlar om intellektuell auto-nomi som förutsättning för offentlig autoauto-nomi. Det medborgerliga lärandet tar sig då helt andra uttryck i den deliberativa demokratiuppfattningen än i t.ex. den representativa, och den förstås bäst utifrån ett livvärldsperspektiv, eftersom den tar sin början i individers värden, normer och språkliga aktiviteter.

5.2.2 Samhällsmedborgarens intressen och behov

Under avsnittet om ”Skolans huvuduppgifter” står att läsa följande: ”Utbildning-en skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet” (Lpf94:7).⁴⁶ För att uppnå detta mål föreskriver läroplanstexten att undervisningen skall ”anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (Lpf94:6). Hänsyn skall tas till elevernas olika förut-sättningar, behov och intressen. Undervisningen kan därför aldrig göras lika för alla men den skall däremot inom varje skolform bedömas som likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Att utgångspunkten i undervisningen och lärandet skall tas i elevernas behov och intressen öppnar dörren för elevers inflytande över sin kunskapsprocess på väg mot bl.a. de demokratiska målen. Dessa formu-leringar i läroplanstexten framstår som mycket klara i ett livsvärldsperspektiv men skulle knappast tilldra sig någon större uppmärksamhet vid ett betraktande

–––––––––

45 Klas Roth (2001) har i sin avhandling Democracy, education and citizenship formulerat en teori om utbildning av deliberativt demokratiska medborgare i ett mångkulturellt samhälle.

46 ”Yrkeslivet” föregår här ”samhällslivet”.

utifrån t.ex. det ekonomiska systemets perspektiv, som har andra syften, mål och infallsvinklar.

Läroplanen kan sägas öppna olika vägar till uppnåendet av de demokratiska mål som texten talar om. Den har vida ramar och högt till tak i olika avseenden, men avgörande är i vilket sammanhang och med vilka ögon den läses.