Genomförande

Den mest omfattande och djupgående delen av studien om gymnasieelever som medborgare i yrkesförberedande program har genomförts i tre arbetslag inom Handelsprogrammet. Detta program har valts av det skälet att utbildningen för-väntas innehålla sådana inslag som i flera avseenden starkt riktar sig mot det omgivande samhället i situationer som kan handla om bemötande och service i olika former, försäljning, avtal, förhandling, beställning m.m. Förmågan att ska-pa förtroende och tillit i relation till beställare, leverantörer, kunder, kollegor och andra utgör i dessa sammanhang något centralt. Programmet framstår därmed som utåtriktat i relation till omvärlden och som sådant är det av särskilt intresse för avhandlingens syften. Den breda kontaktytan gentemot det omgivande sam-hället antas bidra till att olika samhälleliga signaler eller föreställningar finner väg in i Handelsprogrammets pedagogiska praktik, både med avseende på yrkes-kvalificering och medborgerlig bildning.

Som forskande deltagare har jag medverkat i en rad samtal kring undervisning och lärande. Initiativet till deltagande i arbetslagens ordinära konferenser togs av mig på olika sätt, både genom rektor och genom enskilda lärare i arbetslagen.

Syftet med min medverkan i samtalen var att närmare förstå hur de

professionel-la hanterade reprofessionel-lationen melprofessionel-lan kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget inom ramen för utbildningen och hur de i detta diskursivt konstruerade och beskrev sina elever som medborgare. Samtalen har ägt rum under perioden september 2002 – december 2003. Arbetslag inom Handelsprogrammet har besökts på tre olika gymnasieskolor och besöken har i de flesta fall sammanfallit med de olika arbetslagens ordinarie konferenstid. Vid något tillfälle har extra konferenstid ta-gits i anspråk av arbetslagen för att tillmötesgå önskemål om att få samtal till stånd. Vid ett antal tillfällen har jag dessutom deltagit i klassrumssituationer för att bli bekant med det specifika sammanhanget i utbildningen.

En rad forskningsetiska krav ställs på forskaren och dessa krav ligger till stor del inbyggda i genomförandet och forskningsprocessen (Gustafsson m.fl. 2005).

Ett sådant krav innebär att informera om syftet med den forskning som ska genomföras. Ett annat är att de involverade ska lämna sitt samtycke till att med-verka, sedan information getts. Samtliga involverade har vid speciella möten fått information om syftet med projektet och att datamaterialet avsågs att avidentifie-ras i samband med analys och publicering. Därefter har de lämnat sitt muntliga samtycke.

Deltagarna i samtalen har varit både kärnämneslärare och karaktärsämneslära-re. De ingick i autentiska och redan fungerande arbetslag och var inte på något sätt sammankallade från olika håll för att tillgodose önskemål om samtalspart-ners. Antalet deltagare i arbetslagen har varierat något – både mellan de olika la-gen och även inom dessa från gång till annan. Vid de flesta tillfällena har dock antalet deltagare varit 4 eller 5 stycken. Samtalen har spelats in och de för av-handlingens syfte mest relevanta delarna har skrivits ut till text. I framställningen har principen varit den att efterhand som analysen fortskridit har texterna av ut-rymmesskäl måst återges mer översiktligt. För att i någon mening kompensera detta finns i bilagor ett något längre citat av text 4–8.

Några på förhand givna frågor att diskutera utifrån färdiga teman har inte fun-nits. Samtalens innehåll har tagit form främst utifrån deltagarnas initiativ med avseende på behov och intresse och har tagit de vändningar som varit möjliga.

Det har dock inte varit samtal vilka som helst, utan de har för min del haft sin grund i ett forskningsintresse med utgångspunkt i avhandlingens syfte och fråge-ställningar. Arbetslagens syften med samtalen har, enligt flera av de professio-nellas egen utsago, dels varit att få möjlighet att mer ingående diskutera och arbeta aktuella frågor i vardaglig pedagogisk praktik, dels att få dessa frågor be-lysta med utgångspunkt i ett vetenskapligt perspektiv. Mitt lyssnande har inte va-rit ett lyssnande i största allmänhet utan har skett på ett specifikt sätt med avse-ende på de frågor som ställts om föreställningar av elever som medborgare. Inom ramen för våra gemensamma samtal har det varit möjligt för vem som helst av deltagarna att lyfta alla typer av pedagogiska och praktiska frågor som gällt un-dervisning och lärande och andra för sammanhanget relevanta frågor. I det avse-endet har det funnits en strävan att så långt möjligt åstadkomma demokratiska samtal i en mer deliberativ mening.⁵⁰ Dock kan man nog påstå att motstridiga

–––––––––

50 Se kap. 3.2.3.

diskurser och diskursiva kamper emellanåt stått i vägen när det gällt möjligheten för ”alla” att fritt ge uttryck för ”allt”.

Gemensamt för alla samtal har varit att grunden för dem varit de professionel-las egen, d.v.s. att de speglat egna val, egen vardag, egna överenskommelser.

Exempelvis har de ibland tagit sin början i en konkret och aktuell klassrumssi-tuation, medan de andra gånger lagts på en mer filosofisk nivå. Självklart har en lång rad olika samtalsämnen berörts och alla kan av utrymmesskäl inte redovisas inom ramen för detta arbete. Några av de mest centrala har handlat om vad det kan innebära att undervisa på Handelsprogrammet; vilka möjligheter och hinder som ligger i det arbetet. Vidare har styrdokumentens innehåll och betydelse för arbetet i skolans vardag ofta berörts och då med särskild tonvikt vid värde-grundsfrågor och de demokratiska målen i läroplanen. Även frågor som gäller elevers inflytande över sin skolsituation, elevers möjligheter inför framtiden och elevers motivation har diskuterats.

Tabellen nedan visar de olika samtalens deltagare. ”Text” betyder att samtalet nu omvandlats från tal till text genom transkription.

Text Deltagare

---1 I D-ka E-kä F-kä LC

---2 II A-ka B-kä C-kä LC

---3 I D-ka H-kä G-kä I-ka

LC

---4 III M-kä N-ka O-ka LC

---5 III M-kä N-ka O-ka P-ka

LC

---6 II A-ka B-kä K-ka LC

---7 I D-ka F-kä G-kä S-kä

T-ka LC

---8 II A-ka B-kä K-ka LC

Figur 3 Översikt över de olika samtalens deltagare. Ka= karaktärsämneslärare, Kä=

kärnämneslärare. De romerska siffrorna är beteckning på arbetslaget.

Tabellen visar att sammanlagt åtta samtal ingår i de analyser, tolkningar och tolkningsresultat som totalt redovisas i den empiriska studien. Två arbetslag bi-drar med tre samtal vardera och ett arbetslag med två. Som framgår av tabellen varierar arbetslagens sammansättning. Detta hänger samman med en rad omstän-digheter, t.ex. förhinder, andra konferenser, sjukdom och vikarier.

Utöver arbetet med de åtta samtalen har jag under perioden september 2000 – april 2002 följt ett programarbetslag (HP) i genomförandet av ett utvecklingsar-bete samt ytterligare ett HP-lag under ordinarie konferenser under läsåret 2002/2003. Några bandinspelningar härifrån finns inte utan endast anteckningar.

Kunskap och erfarenhet från dessa samtal får självfallet betraktas som värdefull och relevant, men den lyfts dock inte upp på något speciellt sätt i avhandlingen.

Några direkt återgivna citat från samtalen i dessa båda arbetslag förekommer så-ledes inte.