I detta kapitel kommer vi att diskutera resultatet av vår studie med koppling till tidigare forskning. Vi kommer också att diskutera den metod vi valt för att genomföra studien.
5.1 Resultatdiskussion
Syftet men vår studie var är att få en bild av hur förskollärare använder bildstöd som pedagogiskt redskap för flerspråkiga barn och vilken påverkan bildstöd kan ha för barnens språkutveckling och inkludering.
Enligt Larsson med flera skiljer vissa forskare på simultan och successiv flerspråkighet (Larsson & Björk-Willén, 2020). Till skillnad från detta framkommer det i resultatet att de förskolor som fanns med i vår studie inte gör skillnad på olika barn utan använder bildstödet till alla oavsett. Detta stöttas av Larsson m.fl. som hävdar att tillgången till sina olika språk kan variera över tid varför denna uppdelning inte fungerar eftersom varje människa är unik och har olika förutsättningar.
Alla förskolor i vår studie använder bildstöd på olika sätt och i många olika situationer, både i grupp och enskilt. Nyckelknippor, fasta bildstöd i miljön, kommunikationskartor och schema är olika exempel på detta och stämmer överens med DiCarlo (2016) som menar på att
återkommande moment av bildstöd kan användas av alla barn och vuxna vilket kan sammanfattas i citatet som BB uttrycker det: “Ju mer vi använder bildstöd, då blir det en
naturlig del i vår undervisning”. Att det blir så naturligt med bildstöd och att det används av alla på förskolan skulle leda till att de flerspråkiga barnen skulle kunna bli inkluderade i gemenskapen med de barn som inte behöver bildstöd vilket också kan kopplas till DiCarlo (2016).
Bildstöd används också vid konflikthantering i tre av förskolorna enligt vår studies intervjuer men vi tolkar i våra observationer det som att det används i alla förskolorna. Vårt resultat visar på att bildstöd kan användas i grupp oavsett om barn är flerspråkiga eller inte har språket av någon annan orsak. Detta skulle kunna betyda att bildstödet hjälper till att minska utmanande beteende som konflikter vilket också ses i vår studie där konflikthantering är ett område för bildstödet. Kleinert (2019) visar på att exkludering av dessa barn ofta sker där det inte finns tillräckligt med verktyg för kommunikation som till exempel bildstöd. Övergången från att vara med pappa till att vara på förskolan kan skapa en konflikt inom barnet. Här ses att pedagogen använde bildstödet i den situationen när barnet inte ville släppa pappa. Detta kan tolkas som att pedagogen ansåg att bildstödet skulle kunna bidra till att lugna ner barnet och skapa kommunikation. Detta kan kopplas till DiCarlo (2016) som menar att bildstödet skapar kommunikation. Bildstödet skulle kunna hjälpa barnet att sätta ord på sina känslor och lugna ner en stressfull situation. Det kan naturligtvis också ha funnits andra bidragande orsaker till att barnet lugnade ner sig som tryggheten hos pedagogen och nyfikenheten på bilden i form av en distraktion.
Det som kommit fram i vår studie är de olika nivåer av användningen av bildstöd som finns på förskolorna. Från att tydliggöra miljön med bildstöd för vad som finns i lådan, ett schema för det som händer under dagen och vilka kläder som behövs när barnen ska gå ut till att innefatta nyckelknippor som mobilt stöd. Från att tydliggöra rumsuppfattningen med bildstöd till att involvera barnen i vilka bildstöd som behövs. Här framkommer det att förskolorna har olika förutsättningar och har arbetat olika länge med bildstöd vilket visar sig i hur mycket bildstöd de använder och i vilka områden de använder bildstödet. Detta kan kopplas till DiCarlo (2016) som menar att frekvent använda bildstödet i förskoleutbildningen kan leda till att bildstödet blir en naturlig del av utbildningen och att barn blir inkluderade i den. Vi kan se att i vissa förskolor har det blivit en naturlig del av utbildningen medan andra förskolor inte har kommit så långt i reflektionen kring bildstödet. Detta kan bero på att de haft olika mycket stöd från språkutvecklaren i kommunen vilket är en av de stöd som förskollärarna lyfter fram som viktiga i arbetet. Det kan också bero på att bildstödet inte reflekteras över gemensamt i arbetslaget vilket också är något som inte utvecklats i alla grupper.
Flera av förskolorna använde också bildstödet till föräldrarna genom att förtydliga vilken typ av kläder som barnen behöver ha med sig i förskolan förutom att information från förskolan fanns tillgänglig på olika språk. I förskola D använde en av förskollärarna en form av
bildstöd, ritprat när en förälder inte kunde förstå det förskolläraren försökte förklara vilket ledde till inkludering av föräldern som blev delaktig i samtalet. Denna typ av stöd till föräldrar kan jämföras med Ragnarsdóttir (2020) som menar att inkluderingen av barnen i förskolan behöver inbegripa hela familjen. Här återfanns en mängd andra inkluderande stöttor till familjen som till exempel språkpåsar, stöd i kontakter med samhället och daglig kommunikation med föräldrarna.
Larsson m.fl. (2020) menar att det finns generella föreställningar som att det går fort och lätt att lära sig ett nytt språk för barn eller att det är viktigt att alla runt barnet talar samma språk
eller att det är förvirrande för barnet att lära sig flera språk. Pedagogernas uppfattning om flerspråkiga barns andraspråksinlärning påverkar deras pedagogiska arbete i praktiken (Larsson & Björk-Willén, 2020). Den oro som framkom av en respondent om att nivån skulle bli för lätt för vissa barn med ett välutvecklat modersmål motsades av de andra
respondenterna i vår studie men även av August med flera (2020) som lyfter fram att de grupper av flerspråkiga barn som fått stöd av bland annat bilder i sin inlärning av
utbildningsspråket hade signifikant högre ordförståelse och språklig förmåga än barn som bara hört orden i en saga
Den support som respondenterna själva efterlyste i form av utbildning och handledning om hur de ska tänka kring bildstöd och deras tankar kring vikten av att inte använda bildstödet oreflekterat utan att använda bildstödet medvetet för att stötta de flerspråkiga barnen stämmer överens med August med flera (2020). De barngrupper som fått extra stöd av till exempel bildstöd i vid inlärning av ord i sitt utbildningsspråk hade betydligt högre
ordförståelse än de grupper som inte fått detta stöd vilket kan ses som ett stöd för vikten av att medvetet använda denna typ av support för pedagogerna att utveckla sitt arbete med bildstöd. Att arbeta i grupp och reflektera kring bildstödet framkommer hos ungefär hälften av våra respondenter och detta arbetssätt återfinns i den studie Meyer med flera (2020) genomförde, där de i fokusgrupper genom diskussion och reflektion kom fram till att bildstödet var den faktor som skulle inkludera och engagera de flerspråkiga barnen i fysisk aktivitet och därmed skrev in det i deras läroplan (Meyer, o.a., 2020).
De flesta studier om bildstöd är inriktade mot autistiska barn i likhet med Kleinart (2019).
Till skillnad från Kleinart (2019) används bildstöd i vår studie också till flerspråkiga barn i olika omfattningar och olika situationer som till exempel schema, rutiner, mobila stöd och vid projekterande arbete med mera. Bildstöd är ett medierande verktyg som kan stötta de flerspråkiga barnen att uppfatta omvärlden och skapa mening vilket framkommer i vår studie. I motsats till vår studie där språket också stöttas i rutinsituationer så hävdar Larsson m.fl. (2020) att flerspråkiga barn hindras från exponering av språket i dessa situationer. Vår studie observerade inte inaktiva stunder och kan inte se långsiktiga konsekvenser så långt fram som skolstart. Därför kan vi inte uttala oss om det.
Projekterande arbete och högläsning/boksamtal faller in under de situationer som Dwayer (2018) lyfter fram som situationer vilka genererade mest stöd för flerspråkiga barn medan rutiner, måltider och fri lek gav nästan inget stöd. Vår studie visar att de flesta av våra respondenter använder bildstödet generellt mer än det som förklaras av Dwayer (2018). Det som framkommer i vår studie är två övergripande perspektiv som genomlyser hela resultatet.
Dessa perspektiv är inkludering och språkutveckling. Dessa perspektiv stöds av all tidigare forskning i detta arbete och beskrivs nedan.
DiCarlo med flera (2016) menar att kontinuerligt användande av bildstöd skapar inkludering och förståelse av språket. Barker med flera (2013) menar att kommunikation genom bildstöd kan skapa god social interaktion vilket i sin tur kan stärka barns språkutveckling. August med flera (2020) lyfter fram att de grupper som använder bildstöd vid språkinlärning hade
signifikant högre ordförståelse och förmåga att sätta in orden i ett sammanhang vilket också Dwayer (2018) hävdar i sin studie. Ragnarsdottír (2020) lyfter både inkluderande och språkutvecklande lärmiljö i sin studie där bildstödet framkom i digital form och att hela
familjen inkluderades i hennes perspektiv. Larsson och Björk-Willén (2020) menar att bildstöd och TAKK kan vara grunden för inkludering av alla barn i förskolan. Meyer med flera (2020) menar att bildstödet är den förbättring av aktiviteter som behövs för att göra den tillgänglig för flerspråkiga barn. Vårt resultat visar att bildstödet blir en del i
demokratiarbetet genom sin inkluderande roll. Detta syns tydligt när förskola E involverar barnen i vilket bildstöd som behövs för att deras lek ska fungera. Barnen är med och lyfter fram vilka ord och bilder som ska finnas med på kommunikationskartan när de till exempel vill leka polis. Barnen ville ha med bilder som arrestera, böter, fängelse och smita. Ordet demokrati återfinns inte i de studier vi läst men delaktighet och inkludering återfinns i det demokratiska arbetet så vi kopplar den demokratiska tanken i vår studie till bildstödets del i att göra barnens röster hörda. I denna observation och intervju ses också att det inte bara är kommunikationen där förskollärarna ska göra sig förstådda och barnen förstå utan att barnen sinsemellan använder sig av bildstödet för att kommunicera och utveckla sin lek.
Detta kan också kopplas till att förutsättningar för både flerspråkiga och enspråkiga barns språkutveckling är faktorer som exponering av språket, möjlighet till att använda språket, lek med kamrater, den egna förmågan och omgivningens attityder menar Larsson m.fl. (2020).
I alla de forskningsstudier vi läst i arbetet med vår studie hittar vi delaktighet,
språkutveckling och struktur men ingen av dem har lyft fram den minskande stressen som ett resultat av bildstödet, vilket återfinns i vår studie. Vår studie visar att det blir ett lugnare tempo och att barnen och pedagogerna får mer tid att tänka när de använder bildstöd i olika situationer. En av våra respondenter påtalar tydligt att bildstödet minskar stressen hos barnen, både stressen över att de inte kan ordet och över att inte veta vad som kommer att hända.
Denna studie byggde på sociokulturella perspektiv som teoretisk grund och kan ge en uppfattning och beskrivning av hur medieringsverktyg kan användas och används i
kommunikationen med flerspråkiga barn (Säljö, 2014). Eftersom vi även kunde skönja det sociokulturella perspektivet i barnkonventionen, skollagen och läroplanen för förskolan, ville vi därför lyfta fram dess budskap angående pedagogernas arbete med bildstöd i förskolan och hur det utvecklar språket och främjar inkludering av flerspråkiga barn. Ansvaret för att ge de flerspråkiga barnen förutsättningar för att utveckla sitt språk och bli inkluderade i
utbildningen ligger enligt Läroplan för förskolan (LPFÖ, 2018) på förskollärarna vilket också Larsson och Björk-Willén (2020) lyfter. Vår studie lyfter att bildstödet kan stötta barnens språk och inkludering men också att det hänger på hur förskollärarna använder verktygen och av vilket syfte. Att använda bildstödet reflekterat kan alltså vara ett bra verktyg i arbetet med att stötta den växande andelen flerspråkiga barnen i förskolan vilket också skulle kunna vara med och ge de flerspråkiga barnen språkliga verktyg för inkludering i samhället.
5.2 Metoddiskussion
Vi genomförde fem intervjuer med sex respondenter och fem observationer. Observationerna utfördes med ett observationsprotokoll som vi fyllde i skeenden och de områden som
bildstöd användes i samt vad som sägs av pedagoger och barn. Både observationsscheman och intervjufrågorna som vi har använt oss av återfinns som bilaga till studien. Eftersom två
av de ursprungliga respondenterna valde att inte delta i fördjupningen kontaktade vi en förskola som arbetar med bildstöd och valde att delta med två avdelningar. För att säkerställa att villkoren blev likvärdiga vid intervjuer och observationer så genomförde Britt-Marie intervjuerna och observationerna på denna förskola. Att ta ytterligare en förskola med två avdelningar med i studien gjordes för att få tillräckligt med empiri för att säkerställa kvaliteten i studien. Pålitligheten stärktes i vår mening därmed (Bryman, 2018). Att vända oss till en förskola som redan arbetar med bildstöd förstärkte därmed överförbarheten (Bryman, 2018). Ytterligare en intervju med två förskollärare på en flerspråkig avdelning tillkom på grund av en rekommendation från en språkutvecklare på kommunen. Hen tyckte att studien var om ett viktigt ämne och ville stötta med kontakter som arbetade inom
området för vår studie. Därmed blev det en snöbollseffekt av vårt bekvämlighetsurval av respondenter. Denna intervju och observation har bidragit med ytterligare perspektiv och vi upplever inte att den påverkat studiens pålitlighet.
Att intervju och observation ibland har skett samma dag vilket vi inte planerat från början, anser vi inte har haft någon större påverkan på studiens kvalitet. Bryman (2018) menar att det inte är problemfritt att använda olika metoder i samma studie. Vi ser däremot fördelar med att se det förskollärarna pratar om i praktiken.
För att i någon mån kunna uppnå någon form av intern validitet diskuterade vi tolkningen av våra intervjuer och observationer så att vi tillsammans var överens om hur vi skulle tolka det (Bryman, 2018). Detta innebar att även om vi var två personer som genomförde intervjuer och observationer så tolkade vi dem från en gemensam utgångspunkt (Bryman, 2018). Med intern validitet menar vi här, att det ska finnas en bra överensstämmelse mellan våra intervjuer, observationer och de tolkningar vi gör. Vi är medvetna om att våra egna åsikter och värderingar kan färga av sig på resultatet av vår studie. Därför har vi varit noga med att diskutera resultatet med varandra under arbetets gång för att i möjligaste mån undvika att påverka resultatet. Genom att ställa följdfrågor under intervjuerna har vi försökt att säkerställa att vi förstått respondenternas åsikter och svar rätt vilket kan fungera som en respondentvalidering (Bryman, 2108).
Eftersom det finns mycket forskning kring bildstöd för barn med kommunikativa
funktionsnedsättningar och mycket forskning kring flerspråkighet men bara sporadiska korta inlägg i tidigare forskning kring bildstöd för flerspråkiga barn kan vår studies
konfirmerbarhet ha påverkats (Bryman, 2018). Detta gjorde att vi fick söka forskning inom flera områden, inte bara ett. Studiens intervjuer transkriberades och observationerna dokumenterades. Den noggranna hanteringen av data och valet av utbildade förskollärare tillsammans med återkommande återkopplingar till studiens syfte utgör en grund för studiens trovärdighet (Bryman, 2018). Dock måste sägas att någon mindre del av
intervjumaterialet kan ha gått förlorat på grund av teknikfel. Denna del har fått transkriberas ur minnet och transkriberades alltså inte ordagrant. Vi är också medvetna om att vi har för lite underlag för att kunna dra några generella slutsatser.