Förskollärares praktiska arbete med bildstöd

“Ju mer vi använder bildstöd, då blir det en naturlig del i vår undervisning” BB

Figur 2: Bildstöd, förslag på aktiviteter inne och ute

4.4 Förskollärares praktiska arbete med bildstöd

4.4.1 Mobila stöd (flyttbara bildstöd)

Alla pedagoger på förskolorna/avdelningarna använde knippor med utdragbart bildstöd hängande i byxlinningen eller runt halsen. Förskola C, D och E använde det mobila bildstödet i konfliktsituationer medan A och B inte hade bildstöd i konflikthantering. I intervjuerna framgick att förskola A och B inte använde bildstödet i konflikthantering men i våra observationer framgick det att bilder som arg, ledsen, tyst och stopp fanns med i

nyckelknipporna som de använde. I nyckelknipporna fanns också bilder som toalett, vatten, Vad vill du göra? Och Jag vill vara med.

Den fysiska artefakten bildstöd har både mening och innebörd som kan göra barnet delaktig i det sammanhang hen befinner sig i vilket kan kopplas till den sociokulturella teorin som beskriver att språket medierar världen och de redskap som används har mening och innebörd (Säljö, 2014). Nyckelknipporna (se figur 3) används i alla förskolor som vi har gjort intervjuer i, som ett verktyg som pedagogerna har med sig hela tiden. Detta innebär att artefakten bildstöd är tillgängligt hela tiden och kan användas både för att barnen ska kunna göra sig förstådd och att pedagogen ska kunna tydliggöra

situationen/situationer. Bilder som arg, ledsen, tyst och stopp kan stötta barnen att utveckla kommunikationen kring sina egna känslor och upplevelser vilket kan ses i konflikthantering.

Figur 3: Bildstöd i nyckelknippa

Ett barn på D kom med sin pappa till förskolan. Barnen var ute och lekte och på gården fanns ett par pedagoger som stod och pratade. Pappan tog med sig barnet och gick fram till pedagogerna. Barnet grät och släppte inte taget om pappan varpå en pedagog tog fram sin knippa med bildstöd och sa till barnet, -Ska vi titta? Hen räckte fram handen mot barnet som släppte pappans ben och tog tag i pedagogens hand. De gick ett par steg bort, pedagogen hukade sig ner i barnets nivå och uppmanade barnet att vinka hej då till pappa vilket barnet gjorde för att sedan fokusera på bildstödet som pedagogen tagit fram. Är du ledsen frågar pedagogen och de tittade på bildstödet för ledsen. Barnet mumlade något men slutade gråta, pedagogen bläddrade i bildstödsknippan och pratade tyst om något medan pappan lämnade gården och gick från förskolan.

Bildstödet kan bli ett stöd i den emotionella och sociala utvecklingen. Förskollärarna tillhandahåller bildstöd vilket skulle kunna påverka barnens förutsättningar och utmaningar i den kommunikativa, emotionella, kognitiva och den sociala utvecklingen vilket kan jämföras med det den sociokulturella teorin där omgivningens utmaningar och förutsättningar påverkar barnens utveckling (Säljö, 2014). Vidare kan bildstödet som språkligt verktyg fungerar som en länk mellan kultur, interaktion och barnets tänkande. På detta sätt kan barnet skapa kontakt, påverka interaktionen med kamrater och vuxna och upprätthålla kommunikationen. Detta skulle kunna kopplas till att pedagogen använder bildstödet i sitt samtal med barnet vilket blir en del i barnets förutsättningar för

kommunikation.

4.4.2 Stöd i lärmiljön

Som framkom i intervjuerna (och i observationerna) så använde sig alla förskolorna av tydliggörande och visualisering av miljön genom att använda bildstödet som indikation på vad som fanns i lådor och var saker hade sin plats i förskolans miljö. Vilket kan betyda att barnen kan få stöttning i att navigera sig i förskolan miljö. C och D hade bildstöd för rummen i lokalen, på golvet i ingången av rummet, exempelvis matsal och hall eller en bild vid ingången till varje avdelning. Ett av barnen på A skulle vila och pedagogen

uppmärksammade barnet på att hen skulle gå och hämta sin napp. Pedagogen pekade på munnen och sa, -Gå och hämta din napp! (i rummet de vilar i fanns bilder på napp, filt, kudde, madrass och snusfilt) Då gick barnet till andra rummet där det fanns lådor med bildstöd på, bland annat en låda med napp och snusfilt på. Barnet drog ut lådan och tog sin napp. A använde bildstöd före och under övergångar mellan olika aktiviteter och miljöer.

Detta kunde också ses i förskola C. Alla fyra förskolorna använde bildstöd både i grupp och

enskilt. De flesta förskolor använde bildstödet både inomhus och utomhus. Förslag på aktivitet fanns som bildstöd i B, C, D och E utomhus, i form av cykla, åka rutschkana, sandlåda och olika lekstationer

Att avbilda verkligheten fysisk form för att mediera världen, att göra den tillgänglig för andra som i grottmålningar (Säljö, 2014), började människan tidigt med och

bildstödet i förskolan kan mediera världen för flerspråkiga barn. Intervjuerna och observationerna visar att förskolorna använder bildsstöd för att tydliggöra och visualisera förskolans miljö. Detta sätt att mediera världen/språket kan stötta barnen att förstå och uttrycka mer än hen kan i sig själv. Bildstödet kan bli en form av stötta som hjälper de flerspråkiga barnen att utveckla sitt språk som det visade sig i handling när barnet gick och hämtade sin napp i lådan. Genom scaffolding kan alltså barnen utvecklas i sin proximala utvecklingszon (Bruner, Wood, & Ross, 1936, Vygotskij, 1934).

Förskola C hade kommunikationskartor vid matbordet för enskilda barn och på väggen satt bildstödskartor med bilder på olika ätbara attribut som kött, fisk, kyckling, ris, potatis, äpple och paprika till exempel (se figur 4&5). På bilderna fanns också motsvarande TAKK-tecken.

På kommunikationskartan fanns uttryck som hungrig, törstig, dela (skära i bitar), tack, mera och färdig till exempel. Med på kartan fanns även här både bildstöd och TAKK-tecken.

Kommunikationskartorna kan användas på förskolan för att överbygga de gemensamma erfarenheter som familjen har men som inte finns i förskolan utan kommunikationskartorna kan bli ett verktyg för att samordna perspektiven och för att kommunikationen ska bli tydlig (Säljö, 2014). Detta kan kopplas till den första och andra socialisationen som ses i den sociokulturella teorin (Säljö, 2014). Genom att använda bildstödet kan barnen möta nya sätt att uttrycka sig.

Figur 4: Bildstöd i matsituationen Figur 5: Bildstöd till enskilt barn i matsituationen, enkel variant

Det finns andra sätt att stötta flerspråkiga barn som användes av förskollärarna som vi intervjuat. De som nämndes är TAKK, bilderböcker och digitalt upplästa böcker på olika språk bland annat. TAKK var lättillgängligt för pedagogerna men störst stöd för barnen är bildstöden menar AA.

4.4.3 Rutiner

Enligt intervjuerna användes bildstödet i många rutinsituationer som stöd. Till exempel vid maten, påklädning och toaletten. De flesta förskolorna använde sig av bildstödet aktivt under hela dagen och i de flesta situationer kunde vi se i intervjuerna medan A använde det mest vid måltider och påklädning. Som framkommer i intervjuerna användes också bildstödet i dagsschema för att göra dagen tydlig för barnen (se figur 6).

Det framkom i intervjuerna att bildstöd användes som stöd i många rutinsituationer som används aktivt hela dagen. Schemat skulle innebära att dagens händelser blir tydliga för barnen vilket kan ses som en form av samordning av perspektiv, ett sätt att säkerställa att barnen och pedagogerna pratar om samma sak som i den andra

socialisationen som ses i den sociokulturella teorin (Säljö, 2014). Genom att se bilderna som visar dagens händelser kan barnen få en förförståelse för dagen och aktivt delta i samtal om det som händer under dagen. Genom att känna igen momenten så kan barnen kategorisera och jämföra dagen med tidigare dagar och erfarenheter. Denna förutsättning stöttar barnen i sin kommunikativa och kognitiva utveckling (Säljö, 2014). Här kan bildstödet bidra till att utveckla språket som verktyg för deltagande i samspelet med det som händer på förskolan.

Figur 6: Bildstöd, schema