marna när man aldrig träffat resten av gruppen fysiskt utan bara genom kamera på online- möten.
Planeringsverktyg
Två personer ansåg att en del av gruppens framgång kunde attribueras till användandet av planeringsverktyg såsom Trello, Google Drive och gruppens gemensamma digitala kalender. De ansåg att detta hjälpe gruppen att hålla sig strukturerad och förenklade arbetet mellan huvudmålen och huvuduppgifterna.
A.4.4
Övriga kommentarer
En person valde att ta upp ämnet datorstrul och distansläge. Hen påpekade att projektar- betet periodvis försvårats för vissa individer till följd av inkompatibilitet med distansmöten och teknikproblem. Detta har påverkat bland annat tillgång till möten och delaktighet i dessa samt vid flera tillfällen problem med att nå deadlines eftersom teknikproblem kunnat uppen- bara sig nära inpå.
A.5
Diskussion
I denna sektion diskuteras resultatet genom att evaluera källor, metod samt resultatens orsak och verkan.
A.5.1
Källkritik
Majoriteten av källorna som används för denna rapport kan tillräknas kategorin examina- tionsrapporter. Dessa används främst som utgångspunkt för att uppfylla målet för frågeställ- ning 3 under sektion A.1.2, det vill säga jämföra andra liknande rapporters resultat med den- na. Eftersom rapporterna rör liknande ämnen kan även dessa jämföras med varandra för att säkerställa att informationen som presenteras i deras teorisektion är korrekt och riktig. Även om de använda källorna till största del kan räknas som andrahandskällor kan dessa antas ha stark sanningshalt både för att de till stor del har liknande källor i sin källhänvisning och för den delen är samtliga examinerade, godkända och publicerade under erkända och väl- kända svenska universitet och högskolor, vilket höjer trovärdigheten då detta säkerställer att de gått igenom någon typ av korrektur- och validerinsprocess. Med det sagt finns det alltid rum för förbättring och detta gäller även här. Med fler rapporter som grund hade faktamässig information kunnat säkerställas tydligare och dessutom slutsatser som dras till följd av jäm- förelser med tidigare publikationer kunnat stärkas ytterligare. Fokus för denna rapport lades snarare på den data som framtagits för denna rapport för att ge en bättre erfarenhetsfångst åt projektgruppen och tänkbara läsare.
A.5.2
Metod
Åsikterna som uttrycktes under intervjuerna är i grund och botten subjektiva i sin natur. En- skilt kan de endast ses som upplevelserna av en person men tillsammans skapar de en bild av gruppens gemensamma upplevelser från en objektiv synvinkel. Detta bör hållas i åtanke under läsning av denna rapport eftersom provstorleken för undersökningen var relativt liten även om en stark majoritet av de möjliga intervjupersonerna deltog. Rapportens syfte relate- rar just till en specifik projektgrupp men för starkare resultat i det mer generella fallet kunde intervjuer och studier utförts av andra gruppers erfarenheter, dock skulle detta kräva ett ar- bete av större storlek än denna. En annan aspekt för intervjuernas utförande är att författaren och därmed intervjuaren själv var deltagare i gruppen som intervjuades. Detta kan påverka både positivt och negativt. Positivt för att de intervjuade kan känna sig förstådda i det de vill uttrycka samt bekväma med den de talar med. Negativt i bemärkelsen att intervjupersonen
A.5. Diskussion
kan känna att det är som att utelämna information som potentiellt kan påverka relationen mellan arbetskamrater eller till och med riskera framtida konflikter och därmed utelämnar information som kunnat förändra synen på resultatet. För att mitigera de negativa effekterna har en tidigare nämnd samtyckesblankett delats ut till potentiella intervjupersoner där de in- formeras om hur information och data hanteras samt deras rätt att neka till att svara oavsett anledning, se sektion A.3.2. Målet var att ge intervjupersonerna en känsla av säkerhet inför intervjuerna och klargöra att detta sker i en strikt professionell situation som inte kommer påverka framtida samarbete. En annan mitigeringsmetod var att planera in intervjuerna så sent som möjligt, dels för att säkerställa att så stor mängd av projektet som möjligt skulle vara reflekterbart men också för att ge en säkerhet för intervjupersonerna då tiden till samarbetets slut är relativt liten i skrivande stund. Sist är det värt att nämna att frågeställningen till in- tervjupersonerna skrivits för att vara så orelaterat som möjligt till individuellt utförande och prestation för att förhindra beblandning av information om specifika individer och person- relationer i fall detta skulle kunna leda till problem. Genom att flytta fokus från personligare egenskaper till metoders utförande fås även en klarare och mer objektiv bild av gruppens prestation som helhet.
A.5.3
Faktorer
De olika utbildningarna som låg till bakgrund för gruppmedlemmar tycks inte påverkat gruppens effektivitet i någon större utsträckning. Som intervjupersonerna spekulerat så ver- kar snarare intresse, både fritidsintresse och intresse för gruppens gemensamma mål, vara det som påverkat gruppens motivation och sammanhållning. En möjlig anledning till att vi- känslan inte påverkades negativt av utbildningsvariationer kan vara, som en av intervjuper- sonerna spekulerade, att utbildningarna är helt enkelt för lika varandra för att medlemmarna ska anse det som en märkbar variation. Lite löst sagt, ”vi är alla D:are”. Detta tankesätt kan tidigt bidragit till en känsla av en gemensam social identitet eftersom personer med liknande utbildningar troligen har liknande intressen, om inget annat än kunskaps- och utbildnings- mässigt. I det stora hela kan det antas dock att kopplingen till gruppens vi-känsla beror på faktorer rörande den gemensamma målbildningen snarare än utbildningsbakgrund.
Som det nämndes i resultatet för frågan om intresset för projektämnet uttryckte samtliga intervjudeltagare att intresset för produkten i sig motiverat eller påverkat varken effekt el- ler vi-känsla. Det som däremot verkat samlat gruppen är engagemanget både till och från kunden. Ta till exempel upplevelserna från en av intervjudeltagarna, att det hen saknade i engagemang för produkten återfick hen istället som engagemang för kunden. Detta resulte- rar troligen i ett klart målbildande som sammansvetsat gruppen ytterligare. Som det nämns i teorin i sektion A.2.2 så kan tydlig målbildning stimulera gemenskapsbildande i en grupp och eftersom detta på sätt och vis är ett inofficiellt mål som likväl verkar bildats individuellt hos gruppens medlemmar tyder det på att gruppens effektivitet kan ledas till en motivation styrkt av en typ av lojalitet snarare än en pliktkänsla. Detta är självfallet spekulationer men ett intressant ämne att studera vidare när det gäller typer av engagemang och gemenskaps- bildning.
Med effektiviteten i åtanke tyder intervjuerna på att gruppens användande av morgonmöten varit en viktig faktor för att hålla god effektivitet. Genom att hålla dagliga morgonmöten har resusrsslöseri och måluppfyllelse kunnat kontrolleras genom att hålla dialoger som kontrolle- rar vilka som lägger resurser var. Genom att ofta kontrollera status kan kunskap flöda mellan undergrupper och bidra till en öppen dialog som välkomnar erfarenhetsutbyte. Exempelvis kan extra resurser snabbt sättas in på uppgifter vars storlek underskattats och tillgängliga re- surser kan utnyttjas effektivt om avslutade uppgifters resurskrav överskattats. Dessa dagliga morgonmöten tvingar även gruppen att lyssna på varje individs röst och deras framgångar offentliggjorda, vilket bidrar till att uppfylla individers behov av bland annat erkännanden
A.5. Diskussion
och stöd. Krasst sagt är morgonmöten troligen även bidragande till att förankra arbetsdagens tider periodvis för vissa gruppmedlemmar med tanke på att flera intervjupersoner uttryckte uppskattning för dagsstruktureringen morgonmötena gav dem. Sist men inte minst har tro- ligen kommunikationen förbättrats till följd av morgonmötena eftersom det under dessa ofta kommunicerades dagsplaner, när individer är tillgängliga samt vilka kommunikationskana- ler som är lämpliga.
Den metod och bidragande faktorn som särskiljer gruppen mest var att gruppmedlemmarna under majoriteten av utvecklingsarbetet satt ständigt tillgängliga i öppna kommunikations- kanaler. Ett sätt som möjliggjorde ”hoppande” mellan möten och kanaler oberoende av var samtalsmedlemmarna fysiskt satt och arbetade, något som inte skulle varit möjligt utanför distansläget. Detta öppnade upp kommunikationsvägarna avsevärt och möjliggjorde snab- ba svar och eftersom detta var normen för gruppen upplevde dess medlemmar att det störde mottagaren av frågan mindre än om traditionella textmeddelanden skrivits direkt privat eller till gruppen. Detta sätt eliminerar dessutom irritationsmoment som kan skapas när frågemot- tagaren missar att svara, vilket kan skada vi-känsla och gruppdynamik om det uppfattas från den frågande parten som att bli ignorerad. En personlig anekdot kommer från upplevelser av att inte våga fråga vissa personer på grund av känslan av att vara i vägen när svar sys- tematiskt dröjt en längre tid. Jämförelsevis med gruppens metod får snabba frågor snabba svar och banden mellan gruppens medlemmar ökar till följd av mer regelbunden konversa- tion mellan individer som utöver frågesammanhang kanske inte är vanlig, exmpelvis mellan medlemmar som fokuserade på backend och de som fokuserade på frontend. Spekulativt kan denna faktor bidragit till att motverka eventuella negativa effekter av uppdelning och speci- alisering eftersom arbetet genom detta sätt belysts av god kommunikation och transparens, även om medlemmarnas arbeten inte alltid varit starkt kopplade till varandra.
Slutligen nämns omgruppering samt blandad par- och soloprogrammering som faktorer som i mångt och mycket haft liknande effekt som varandra. Båda ansågs som ett bra, respektfullt sätt att ta hänsyn till medlemmars preferenser och upplevdes stärka både vi-känsla och effek- tivitet genom att variera arbetet och skapa möjlighet för anpassning utifrån medlemmarnas externa åtaganden. Genom att anpassa gruppen efter gruppens behov kunde nya sammar- betstyper skapas och erfarenhet utbytas och i sin tur stimulera uppgiftslösande när nya per- spektiv belyser problem. Dock finns det risker med att anpassa arbetsformen alltför ofta. För båda faktorerna upplevde intervjupersoner att effektiviteten eller vi-känslan försämrades till följd av att tid behövde läggas på att återuppbygga samspelet efter förändringar. Å andra sidan ansåg vissa att det var viktigt att variera vilka man arbetar med för att förhindra irri- tationsmoment och konflikter. Även om konflikter inte nödvändigtvis behöver ha negativa effekter så är risken märkbar och därför värd att undvika. Skulle värdering läggas på dessa två arbetsmetoder anser författaren att de är erfarenheter som ger stort värde för framtiden. Om inget annat än för att anskaffa sig erfarenhet om hur man som individ fungerar under olika arbetsformer och hur detta kan användas för att gynna framtida arbeten.
A.5.4
Specialisering
I sin helhet ansåg projektmedlemmarna att specialiseringen påverkat gruppen på ett positivt sätt. Även om förbättringssätt påpekats ansågs det att metoden varit lämplig för projektet och anpassat efter gruppens behov. Eftersom uppdelningen skett först efter halva tiden kan det spekuleras att specialiseringen inte påverkat vi-känslan då gruppens identitet, mål och metod redan var skapad vid den tidpunkten. Gruppen såg sig självt som ett ”vi”, inte som ett ”vi” och ett ”dem”. Hade specialiseringen utförts innan mål, metod och identitet etablerats skulle effekterna eventuellt varit annorlunda förutsatt att detta inte motarbetats med stark kommu- nikation och aktiv strävan efter att skapa ett deltagande mellan undergrupperna. Med det sagt upplevde trots allt gruppmedlemmarna att kommunikationen mellan teamen var god