E.3 Teori
F.5.1 Enkät till gruppen
Alla sju medlemmar, utöver författaren av denna studie, svarade på svarsblanketten vilket gjorde att enkäten blev utförd till sin fulla kapacitet.
Hur känner du att arbetet med konsulterna har fungerat?
Svarsalternativ Dåligt (1) (2) (3) (4) (5) Bra
Andel svar 0% 0% 0% 42.9% 57.1%
Kände du att det var någonting som kunde gjorts annorlunda? Svar
Med de rådande omständigheterna, nej.
Mer uppställda möten med Anders, finns en risk att man börjat med något som är ”fel” och att Anders tycker man borde göra på ett annat sätt när man väl har pratat med honom.
Hur känner du att kravspecifikationen blev mot slutet? Det vill säga, var det en bra av- handling mellan gruppen och kunden?
F.5. Resultat
Svarsalternativ Håller inte med (1) (2) (3) (4) (5) Håller med helt
Andel svar 0% 0% 0% 57.1% 42.9%
Hur mycket hade konsulterna att säga till om när vi tog upp Kravspecifikationen under möten eller när de fick läsa igenom dokumentet?
Svarsalternativ Inget (1) (2) (3) (4) (5) Mycket
Andel svar 0% 14.3% 42.9% 28.6% 14.3%
Var det någonting speciellt som förändrades i kravspecifikationen med hjälp av konsul- ternas kommentarer?
Svar
Den reflekterade bättre vad kunden ville ha.
Målen riktades mer in på design-2d vyn än vad vi hade tänkt från början. En del funktioner som kunden önskat blev tydligare efter deras kommentarer.
Hur känner du att projektplanen blev mot slutet? Det vill säga, fick man en bra översikt till projektet och dess olika aspekter?
Svarsalternativ Håller inte med (1) (2) (3) (4) (5) Håller med helt
Andel svar 0% 0% 0% 42.9% 57.1%
Hur mycket hade konsulterna att säga till om när vi tog upp Projektplanen under möten eller när de fick läsa igenom dokumentet?
Svarsalternativ Inget (1) (2) (3) (4) (5) Mycket
Andel svar 14.3% 57.1% 28.6% 0% 0%
Var det någonting speciellt som förändrades i projektplanen med hjälp av konsulternas kommentarer?
Svar
Formuleringar om jag minns rätt. Nej.
Hur känner du att arbetsprocessen har fungerat i projektet och gruppen? Svarsalternativ Dåligt (1) (2) (3) (4) (5) Bra
Andel svar 0% 0% 0% 28.6% 71.4%
Hur mycket hade konsulterna att säga till om när vi tog upp den arbetsprocess som vi planerade på att använda?
Svarsalternativ Inget (1) (2) (3) (4) (5) Mycket
Andel svar 42.9% 57.1% 0% 0% 0%
Var det någonting speciellt som förändrades av arbetsprocessen med hjälp av konsulternas kommentarer?
Svar
Det hade ingen direkt invändning, de ville bara se till att boka in regelbundna möten mellan oss och dem.
F.5. Resultat
Övriga kommentarer som har med ämnet att göra men som inte tagits upp? Svar
Jag känner att konsulterna har varit ett stort stöd för utvecklingen snarare än planeringen av projektet. Men det ska väl vara så eftersom vi ska göra egna val för kursen och sen får vi hjälp med att utföra valen som en bonus liksom.
Vi fick mycket direktiv från konsulterna under projektets gång.
F.5.2
Litteraturstudie
En kravspecifikation kan se ut på många olika sätt och som förklarat i F.3.2 finns det inga regler för det heller. Med det sagt finns det däremot många fördelar med att skapa en krav- specifikation som faktiskt är genomtänkt och strukturerad. I en rapport från 1993 tar Alan Davis, och ett antal fler skribenter upp hur man kan identifiera och validera en kravspecifi- kation utefter 24 stycken kvalitetsattribut, men som inte kommer nämnas i sin helhet i denna studie. Rapporten lyfter även de vanligaste problem som kan förekomma om man inte läg- ger ner tillräckligt mycket tid på dessa kvalitetsattribut samt refererar till data från tidigare rapporter för att konstatera detta. Alan Davis lyfter till exempel artikeln A Prototyping Met- hodology and its Tool (1984)[65] där Tavolato och Vincena rapporterade att 56% av alla fel som uppstod i utvecklingsstadiet kunde bli spårade till fel i kravspecifikationen. Ytterligare för- tydligar Davis med en referens som pekar mot att om inte felen i kravspecifikationen hittas i planeringsfasen så ökar kostnaden för att fixa dem i utvecklingsstadiet med ett 200 : 1 för- hållande. Det sista Davis förklarar innan rapporten går vidare med att förtydliga de 24 olika kvalitetsattributen, är att skriva ”Om man hittar felet i designfasen behöver bara designen och kravspecifikationen ändras. Om man istället hittar felet under utvecklingsfasen måste både utvecklingen, designen och kravspecifikationen uppdateras, och så vidare.”[65] vilket förtydligar betydelsen av att ha en genomtänkt kravspecifikation.
Även om projektplanen är ett av de viktigaste dokumentens som förklarat i F.3.3 finns det fortfarande inga standarder för att skapa definitiv och absolut kvalité för slutprodukten. I den vetenskapliga artikeln Evaluating the quality of project planning: a model and field results (2004)[66] tar Ofer Zwikael upp just detta med målet att ta fram ett antal standarder med hjälp av enkäter som skickades till en utvald grupp av projektledare. Zwikael skriver även om hur det är upp till projektledaren att se till så projektplanen följs samt att utan detta kommer varken en dåligt eller väl utförd projektplan fungera i slutändan[66]. Ett antal år tidigare släpptes även artikeln Planning and tactical factors in the project implementation process (1990)[67] av Jeffrey Pinto och John Prescott där de framför en lista av generella rubriker som ofta förekom i ett flertal olika projektrapporter som de hade läst. Dessa rubriker var project mission, top management support, project schedule, client consultation, personnel, technical tasks, client acceptance, monitoring and feedback, communication och trouble-shooting. Pinto och Prescott var även mycket medvetna om att några av de referenser som de använt hade blivit motbevisade och valde därmed att skapa denna generella lista[67].
Agil utveckling har länge setts som ett av de första valen som kommer till tanken när man planerar ett nytt projekt, däremot är det svårt att införa ett agilt arbetssätt i en redan struktu- rerad och fixerad organisation. När det kommer till arbetsmetodiken och ett agilt arbetssätt förklarar Alistair Cockburn och Jim Highsmith, i artikeln Agile Software Development: The Pe- ople Factor (2001)[68] att det agila arbetssättet inte är för alla men är för dem som fokuserar på individuell kompetens och utveckling. Dem förklarar att ”personer triumferar över pro- cessen” och att processen inte spelar någon roll om inte personen har kompetensen. Däremot förklarar dem också att utan rätt stöd så kan det också döda ett projekt, som översatt cite- ras ”politik triumferar personer” i artikeln. I samma artikel under rubriken Team Competence nämns även att kompetensen inom gruppen är väldigt viktig för att få ett fungerande team.
F.6. Diskussion
Ett bra agilt team är inte ledarlösa team, det är ett team som kan omstrukturera och anpassa sig i flertalet olika situationer beroende på utmaningarna som ligger framför[68].
F.6
Diskussion
I denna sektion diskuteras den information som tagits fram i studien det vill säga källkritik, metod, resultat samt egna tankar som författaren hade mot slutet.
F.6.1
Källkritik
De källor som användes för att ta fram resultatet för studien var till större del vetenskapliga artiklar men också fältstudier som alla kan hittas på Google Scholar. Källor som användes för teoridelen var istället mer riktade då de kom från produkt eller blogg-hemsidor men om djupare källor fanns tillgängliga lästes dessa igenom och användes istället.
F.6.2
Metod
Eftersom fallstudien handlade om hur projektgruppen kände att arbetet med kravspecifi- kationen, projektplanen samt arbetsmetodiken hade utvecklats med hjälp av konsulterna är det svårt att avgöra om resultatet från enkäten blev precis som det skulle, då enkäten inte gjordes efter projektet utan några veckor tidigare. Detta kan ha medfört att personen som svarade kanske ändrade sig under den resterande projekttiden. En annan aspekt som kan ha förändrat utfallet av enkäten och resultatet hade varit om inte bara ett-till-fem frågorna varit obligatoriska utan även fritext-frågorna. Detta hade möjligtvis lett till att personen lagt lite mer betänketid på frågorna innan de skickade in sina svar. Ytterligare skickades enkäten endast till sju personer, eftersom frågorna var ritade mot projektgruppen i sig samt att för- fattaren inte deltog i enkäten (se F.6.4 för mer information), vilket inte är ett stort urval att få svar från och kan ha påverkat trianguleringen som försökte utföras i fallstudien. Om däremot enkäten istället hade bytts ut till en kortare intervju kanske svaren skulle blivit lite längre och mer strukturerade eftersom personen i fråga då hade avsatt lite längre tid åt att medverka. Angående litteraturstudien, som var det andra metodvalet, kan man argumentera för att de vetenskapliga artiklar som användes var åt det äldre hållet och inte reflekterar den årgången som studien utförts i.
F.6.3
Resultat
Med målet att triangulera den data som togs fram och användes i studien fungerade det mycket bra att använda sig av både en enkät samt litteraturstudier, även om det hade funnits andra lösningar som att hålla intervjuer eller liknande för att få fler svar från projektgruppen. Däremot visade enkäten ändå på att arbetet med konsulterna fungerade mycket bra samt att projektgruppen kunde få en bättre förståelse för vad mer exakt det var som kunden faktiskt ville ha, vare sig det gällde kravspecifikationen, projektplanen eller vissa moment i arbets- metodiken. För att ytterligare stärka och validera de svar som kom från enkäten kunde man dra slutsatser till liknande perspektiv i den litteraturstudie som togs fram i resultatet.
F.6.4
Svårigheter
De svårigheter som förekom i studien var att författaren ansåg att han inte skulle delta i enkäten eftersom det kunde ge ett riktat resultat på grund av att han var analys- och kundan- svarig. Om det i detta fallet istället hade utförts en intervju med riktade frågor om specifika händelser, men också med möjlighet till att återge egna händelser och kommentarer, kanske fler av de svaren som författaren kunde tänka på hade tagits upp och fått fler svar eftersom han också var en del av gruppen samt hade varit med på alla kundmöten, vilket inte alla andra medlemmar hade varit.
F.7. Slutsatser
F.7
Slutsatser
I denna sektion besvaras de frågeställningarna som ställdes i F.1.2 utifrån resultatet och dis- kussionen.