Diskussions delen har vi valt att dela upp i två olika delar. En där vi diskuterar vår metod och hur vi har gått tillväga. Den andra kategorin är där vi diskuterar vårt resultat.

9.1 Metoddiskussion

I vår metod del har vi sex olika rubriker som beskriver och visar hur vi har gått tillväga med t.ex. urval, trovärdighet och varför det är en kvalitativ studie. Att få fram informanter till våra intervjuer var något som vi hade diskuterat innan vi började med vår studie. Vi hade funderat och diskuterat på vilka som skulle vara med i vårt urval och det blev ganska självklart när vi kom fram till vårt syfte och frågeställning. Valet av intervjuer var något vi kom fram till relativt snabbt efter att ha diskuterat med vår handledare. Som Ahrne och Persson (2015 s.53) säger att intervjuer är i många lägen är nästan oslagbart verktyg. Att använda oss intervjuer kändes rätt för oss för att få in den empiri vi ville. För att ha rätt etik i våra intervjuer var vi tvungna att skriva fram en samtyckesblankett. Detta var något nytt för båda två av oss, men med hjälp från vår handledare skrev vi fram en. Denna blankett var viktig att visa för alla informanter och förklara för dom vad den innebar för att få deras godkännande att vi skulle använda deras svar till vårt arbete. Trovärdigheten i vårt arbete beskrivs i trovärdighets delen under metod avsnittet. I den delen är där vi skriver fram vad som gör vår studie trovärdig.

Våra teoretiska begrepp tas upp i data - analysen och vi belyser vad dom har betydelse för vår text. En fördel med att använda den metod vi har gjort att vi kunde vi fick in vårt empiriska material på ett enkelt sätt genom intervjuer. Vi kände att intervjuerna blev bra med form av frågorna och tidsmässigt. Vi kunde framställa ett bra resultat med hjälp av vårt metodval.

Man kan diskutera om vi hade använt oss av enkäter istället. Om vi hade använt oss av enkäter till vår studie anser vi att vi hade fått in en slags empiri som inte hade passat vår studie lika bra som våra intervjuer gjorde. Vi anser att empirin hade blivit mindre och svagare om ser till antal frågor och vad vi undersöker. Något som man ska ställa sig kritiskt till är vårt antal av intervjuer/informanter. Om vi hade haft fler informanter hade vi fått in ett större empiriskt material och möjligtvis sett större skillnader eller likheter i resultatet. Vi ansåg dock att åtta informanter skulle vara tillräckligt för att få in ett bra och tydligt resultat vilket vi anser att vi fick.

Sida 36

9.2 Resultatdiskussion

Syftet i studien var att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur digital undervisning kan utgöra ett stöd för elever med lässvårigheter. Frågeställningen var:

Vilka styrkor och svagheter lyfter lärare fram att digitala hjälpmedel har för elevers läsundervisning i årskurserna F-3?

På vilket sätt kan dessa styrkor och svagheter utgöra hinder och möjligheter för elevers läsutveckling?

Utifrån analysen av empirin diskuteras den i relation till den tidigare forskningen. Som vi kan se i den tidigare forskningen menar Belo et al. (2016, s. 374) att e-böcker och program för inlärning av ord och ljud har en positiv inverkan på elevernas läsutveckling. De skrev att digitaliseringen måste användas på rätt sätt. I analysen såg vi att skrivkompisar, en-till-en digitala verktyg för eleverna och inläsningstjänster är ett bra och effektivt sätt att arbeta digitalt enligt informanterna. En annan aspekt som framkom i vår studie utifrån lärarnas uttalande är att man bör tänka på att man inte ska arbeta för mycket med digitala verktyg eftersom eleverna fortfarande behöver arbeta med analog skrivning.

Vi såg även i Tattersall, Wallin och Nolin (2019 s.15) att elevernas kodningsprocess avlastas när de får texter upplästa för sig. Det stämmer överens med vår studie utifrån informanternas svar. Alla informanter uppgav att de använde sig programvaror som läste upp texter för elever med lässvårigheter. Levlins (2014 s.18) tidigare forskning visade att

läsförståelsesvårigheter må ha sin grund i elevernas avkodning. Alatalo (2011 s.17) skriver också om hur effektiv avkodningsinriktad pedagogik är för eleverna i läsundervisning. Vår studie kom även fram till att många av dagens skönlitterära böcker är trevliga och

fantasieggande. Dessa läseböcker bidrar enligt Vygotskij (1995 s.17) till en inlevelse hos läsaren där läsaren känner att den befinner sig i boken genom beskrivningarna som läsaren kan relatera till. Upplästa texter kan därför underlätta för elever med lässvårigheter att kunna få den känslan som Vygotskij skriver om.

I analysen av resultatet såg vi inget som antydde att digital läsning kan konkurrera ut

traditionell läsning, utan det fanns mest fördelar med digital läsning i analysen eftersom vissa program kan förstora och förtydliga texterna. Office Lens var ett program som en lärare gav som exempel på detta. Baron (2017, s.16) skrev dock om att en nackdel som finns med digital läsning är att den kan konkurrera ut traditionell läsning. Baron (2017 s.20) drar också

Sida 37 slutsatsen att digitaliseringen är i en tidig ålder och det såg vi i resultatet eftersom en lärare ansåg att de måste behärska teknologin för att kunna lära det och därför behövs digital

kompetens. Läroplanen (2019 s.8) vill att eleverna ska ha en digital kompetens och förståelse.

För att detta ska ske måste framförallt lärarna behärska de digitala verktygen.

Utifrån vårt resultat var inläsningstjänster effektiva för eleverna och utgjorde ett stöd i deras utveckling. Tattersall Wallin och Nolin (2019 s.15) menar att man inte behöver avkoda när man lyssnar på texter och det underlättar för läsaren eftersom den inte måste lägga all koncentration på avkodningen. Studien visar att programmet Polyglutt var ett bra program eftersom där hade eleverna texterna framför sig och orden som läses upp markeras i texten.

Kucirkova (2019 s.6) nämner att eleven får texten uppläst medan den följer med i texten och att det är en fördel som de digitala böckerna har. Program som Skolstil kan även läsa upp bokstav för bokstav enligt en annan lärare och på så sätt kan eleven förstå hur ordet är uppbyggt. Lärarna i studien menade på att dessa program betyder att eleverna med lässvårigheter får ett stort stöd i deras undervisning eftersom de får underlättning av

programmen som läser upp meningarna och orden tillsammans med eleverna. I studien såg vi utifrån lärarnas perspektiv att när ett program kan göra det betyder det även att mindre

personella resurser behövs i klassrummet så därför kan de personella resurser fokusera på de elever som behöver mer stöttning. Dock kom det även fram i resultatet att en personell resurs inte kunde ersättas helt av digitala hjälpmedel. Lundberg & Herrlin (2014) skriver också att läraren måste se alla elever och inte tappa bort dem i lektionen. Vår studie visar att läraren inte kan bygga en undervisning där eleverna bara hämtar sin iPad och arbetar utan läraren måste se vad eleven gör med iPaden och ge stöd om det behövs.

Baron (2017 s.20) skrev som en slutsats att teknologin fortfarande är ung och att det behövs mer forskning för att definitivt kunna dra en slutsats om de digitala verktygen har en positiv eller negativ funktion. Det man kan fråga sig om den slutsatsen är om lärplattor och datorer alltid kommer att se ut som de gör nu? Kommer de digitala verktygen att utvecklas

ytterligare? Hur ska man se på forskningen om det digitala, ska man vänta eller ska man ta den nuvarande forskningen som sanning? Utifrån resultatet av denna studie har det bidragits med forskning till ämnet som Baron pratar om eftersom det har undersökts och gett bevis på stöd som de digitala hjälpmedlen ger vissa elever och det är en bra utgångspunkt om man vill undervisa med digitala inslag. Det har även undersökts svagheter och hinder med den digitala undervisningen för att se vad man ska tänka på i det digitala klassrummet.

Sida 38

Sida 39

I dokument Examensarbete. Lärares uppfattningar om digitala hjälpmedel som stöd för elevers läsutveckling. Examensarbete II 15 hp (sidor 36-40)