7.2.1
Diskussion om studien och resultatet
Att se individer för deras kunskap, erfarenhet och expertis och inte välja bort, döma eller exkludera någon för dess kön, bör vara självklarhet för alla. Om inte medvetenhet finns, kan inte problemet identifieras och då kan inte heller lösningar finnas. Fallstudien är gjord på ett företag inom byggbranschen där jämställdhetsfrågor har blivit allt mer aktuellt. Initialt ifrågasattes idéen om jämställdhet och hur det kan bidra till bättre projekt av experter och medarbetare i projektverksamhet. Frågor som ställdes var om jämställdhet verkligen kunde bidra till bättre projekt, eller om efterfrågan av fler kvinnor i branschen grundade sig på krav från regeringen. I studiens resultat kunde tidigare projekt och konsultuppdrag bekräfta jämställdhetsintegreringens positiva inverkan på företag. Studierna bevisade att jämställdhetsintegrering inte bara var en bisak utan ekonomisk nödvändighet som borde behandlas som affärsprioritet.
Kvalitetsledning och jämställdhetsintegrering kan antas vara skilda ämnesområden, vilket studiens teoretiska referensram motbevisade då synergi mellan områdena identifierades. Både jämställdhetsintegrering och kvalitetsledning grundar sig på värderingar, så som ständiga förbättringar och hållbar utveckling, och verkar för att öka intern och extern kundtillfredsställelse. Jämnare könsfördelning har visat sig vara positivt för företags arbetsmiljö och arbetskultur. Att främja medarbetarnas välmående kan stödjas av studier inom kvalitetsledning. Medarbetarnas vilja och behov måste mötas för att säkerställa kvaliteten i arbetet, vilket i sin tur leder till extern kundnöjdhet. Studiens resultat mynnade ut i att jämställdhetsintegrering borde accepteras som en kvalitetsmetod, med syftet att förbättra verksamheten i helhet. Brist på tidigare studier kan däremot ha påverkat studiens resultat, eftersom teorin kan ha blivit feltolkad vid jämförelsen mellan ämnesområdena. Positiva inställning under studiens utförande kan också ha påverkat resultatet något, då förhoppning att finna synergi mellan jämställdhetsintegrering och kvalitetsledning fanns.
Analys av Skanskas nuvarande situation bekräftade resultat från litteraturen om vad som ansågs vara problemet med företags jämställdhetsarbete. Att behandla jämställdhetsarbetet vid sidan av den dagliga verksamheten påstods vara grundorsaken till problemet. Skanska verkade dessutom vara aningen aktsam när det kommer till att använda ordet “Jämställdhet”. Ordet förekom inte särskilt ofta i företagets nuvarande dokument. Mycket handlade istället om mångfald och inkludering där även etnicitet, religion, läggning, civiltillstånd, ålder eller funktionsnedsättning ingick. I dokumenten framgick inte heller nuvarande jämställdhetsarbete särskilt tydligt. Utan vid ifrågasättande beskrevs engagemang som företaget på senare år har etablerat för jämställdhet. I studiens resultat presenterades vägledning för hur Götakvarteren kan bli Skanskas mest jämställda projekt. Modellen i kapitel 6 och tillhörande rekommendationer var anpassade efter fallstudien, men syftade även till att fungera för andra företag som arbetar i projektform. Rekommendationerna delades upp för projektets primära aktörer, beställare och huvudentreprenad, men valdes att benämnas enligt Skanska Fastigheter Göteborg och Distrikt 2 för att bibehålla rapportens röda tråd. Studiens resultat och vägledning för hur jämställdhetsintegrering kan gå till i projekt antogs därmed kunna användas i större utsträckning och påverka studiens generaliserbarhet.
7.2.2
Diskussion av metodval
Stora delar av datainsamlingen utfördes som planerat, då litteraturstudie, dokumentanalys, intervjuer, fokusgrupp och observation genomfördes. På grund av brist på tidigare forskning har litteraturstudien varit ett av studiens största utmaning. Efter möte med expert på Luleå tekniska universitet, mailkontakt med PhD på Förbättringsakademin och redaktör för Jämställ.nu, underlättades litteratursökningen något. I försökt till att förhindra att studiens interna validitet inte skulle påverkas av brist på vetenskapliga artiklar angående interaktionen mellan jämställdhetsintegrering och kvalitetsarbete, undersöktes vardera ämnesområde för sig. Det gjordes eftersom utbudet av vetenskapliga artiklar var större och likheter mellan jämställdhetsintegrering och kvalitetsledning kunde istället identifieras. Likheterna mellan ämnesområdena bekräftade dessutom påståenden från studiens övriga källor. Det medförde att information från tidigare projekt, statliga utredningar samt konsultuppdrag ansågs vara tillräckligt trovärdiga för att användas i studien, och motverkade därmed att brist på tidigare påverkade studiens interna validitet.
Intervjuerna och fokusgrupp utfördes som planerat. Det vore däremot bra att även intervjua kvinnliga snickare vilket tyvärr inte var möjligt då det inte fanns några på Distrikt 2. Till studiens fokusgrupp valdes därför fler kvinnor för att erhålla svar på problemområdet från jämställd population. Stor variation av respondenter kan däremot ha påverkat studiens interna validitet något. Medarbetarnas uppfattning av nuvarande situation kunde skilja sig beroende på deras erfarenhet av projektverksamhet. Mer tid på byggprojektet hos Distrikt 2 för observation skulle också varit fördelaktigt för studien, men på grund av säkerhetsskäl på byggarbetsplatserna var inte det möjligt. Observation genomfördes däremot på Skanska Fastigheter Göteborgs kontor då rapporten skrevs där. De flexibla arbetsplatserna skapade möjlighet till variation av bordskompis vilket gjorde att medarbetarnas olika synvinklar av studiens ämne identifierades vid småprat. Exempelvis avgjorde det medarbetarnas skilda uppfattning av jämställdhet och vikten av studiens syfte. I början av studien övervägdes även Benchmark som datainsamlingsmetod, men ändrades snabbt då Skanska var noggranna med att inte sprida studiens ämnesområde ut mot andra företag inom samma bransch. Projektledare för Götakvarteren menade nämligen att projektet kan fungera som konkurrensmedel. Trots detta ansågs inte studiens externa validitet ha påverkats allt för mycket då den teoretiska referensramen är så pass övergripande och kan appliceras hos andra företag inom byggbranschen.
Under tiden som studien genomfördes var analysmetoden inte riktigt bestämd. Valet att utföra en Tematisk analys gjordes efter projektbesöket hos Distrikt 2 då data från intervjuerna var insamlat. Att analysera datamaterialet enligt teman grundade sig på studiens teoretiska referensram, där datamaterialet har kunnat fungerat som ett komplement till teorin. Metoden ansågs vara fördelaktigt eftersom stor mängd information skulle utvärderas och omvandlas för att resultera i relevanta slutsatser. Syftet var att besvara studiens tredje undersökningsfråga (U3), då utmaningar och möjligheter med projektet Götakvarteren skulle identifieras, därmed bestämdes koderna att sorteras efter utmaning och möjlighet. Att sortera i utmaningar och möjligheter i efterhand hade varit ett annat alternativ och kanske också kunnat resultera i ett annat resultat, vilket kan ha påverkat studiens reliabilitet. Valet av att göra det vid kodning grundade sig på att säkerställa så att U3 besvarades och för att det ansågs vara mer tidseffektivt. Den Tematiska analysen var även fördelaktig inför studiens VOCT då datamaterialet redan fanns att tillgå i Excel och en god förståelse av innehållet fanns. För att även undersöka medarbetarna på Skanska Fastigheter Göteborgs behov upprättades även en fokusgrupp där datamaterialet analyserades i enskild VOCT. Resultatet av studiens båda VOCT mynnade ut i liknande behov vilket visade på att en gemensam lösning var att föredra. Om någon annan skulle utföra VOCT på det inspelade materialet hade troligen resultatet blivit det samma vilket tyder på att reliabilitet kan ha stärkts något.
Innan slutinlämning presenterades studiens resultat för medarbetare på Skanska Fastigheter Göteborg under deras personalmöte. Studiens resultat togs emot positivt av samtliga medarbetare, som därefter följdes av intressant diskussion. Presentationen medförde att studiens resultat kunde validerades av mottagaren. Veckan därpå nämndes även studien av Skanskas hållbarhetschef på
Skanska CDN:s intranät. Delar av studiens resultat tros även kunna användas av andra företag inom projektverksamhet med liknande problem. Åtgärderna bör vara tillräckligt generella vilket gör att de går att applicera och specificera i den aktuella verksamheten, därmed påstås studiens externa validitet kunna mötas något. Studien anses även kunna tillämpas inom forskning då ämnet är såpass aktuellt. Främst studiens teoretiska implikation där liknelser mellan kvalitetsledning och jämställdhetsintegrering identifierades, men även jämförelsen mellan teori och verkligheten som genomfördes i den Tematisk analysen.